Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättelser och Tillägg - Ekholmen - Eriksbergs - Fjäls - Fors - Forssvik - Forsshaga - Forsängesholm - Förohla - Garphytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvinns- eller hjonedagsverken. Egendomen
är Försedd med fullständiga åbvggnader,
hvaraf mangården, jemte tvänne stora flyglar,
äro af sten.
ERIKSBERGS egendom i Blekinge har
nyligen blifvit inköpt af grosshandlaren H.
S. Moberg i Stockholm för 108,000 rdr rmt.
FJÄLS egendom i Wester-Norrlands län,
belägen vid Indals-elfvens utlopp. 2 mil frän
Sundsvall och 3 mil från Hernösand, eger,
enligt en gammal karta, en egovidd i
in-och afrösningsjord af emellan 2 à 3,000
tunnland, utomordentligt bördig åkerjord och
växtlig skog, fördelaktigt lax- och sik-fiske
i den invid gården framflytande elfven,
tillfälle for anläggning af flera mekaniska verk
uti en genom egendomen framströmmande
bäck eller mindre å, hvarest anlagda såg och
qvarn äro förfallna, men tröskverk ännu
brukbart. Belägenheten är en af de
behagligaste i orten och afsättningen af gårdens
produkter lätt genom beqväm land- och
sjökommunikation med tillgränsande städer och
deremellan liggande talrika lastageplatser.
FORS bruk i Fernbo socken. Tillägg:
är beläget helt nära Strömsholms kanal och
Norbergs jernväg, bestående af cirka 5’/2
mantal, till största delen säteri och
frälsenatur, med en areal om 3,000 tunnland.
FORSSVIK. Egendom uti Botilsäters
socken, Näs härad och Carlstads län, af 1
mantal frälsesäteri med underlydande 1 mtl
Byn, Hösserud, 1 Kalfhagen, 1
Larse-rud, /j Packerud samt frälseräntan af Rud,
tills. 5 mtl, taxeradt till 307,214 rdr rmt.
eges af kapiten Chr. Bratt. Egendomens
areal är omkring 3,000 tunnland. Ett mtl
östra Brosäter, 7/32 mtl Steglerud, tax. till
38,822 rdr rmt. egas af samma egare. Hela
egendomen har på 1640-talet tillhört hertig
Carl Philips naturliga dotter, Elisabeth
Carlsdotter, som tillbytte sig underlydande
hemman under frälsefrihet; 1686 Nils Liljehök,
1694 doktor Mathias Isser, 1749
kammarherren Mathias Wennerstjerna, 1784 lagman
Bratt och har allsedan förblifvit inom slägten.
FORSSHAGA kanal och sluss, mellan
Forsshaga och Dejefors i Clarelfven i
Wärm-land, fullbordades 1859. Inkomsterna under
åren 1859—60 hafva uppgått till c:a 18,500
rdr pr år. Fyra gånger har trafiken under
denna tid måst afbrytas till följd af det
periodiska vattenflödet i elfven, som uppgått
ända till 18 fot öfver lägsta vattenytan.
FORSÄNGESHOLM. Jernmanufakturverk
i Arbrå socken, Södra Helsinglands fögderi
och Gefleborgs län, anlagdt 1856, eges af f.
d. smeden J. Norell i Forneby och
taxerades 1858 till 4,650 rdr rmt.
FÖROHLA. Grufva i Svärtuna socken,
Nyköpings län, hvarur 16,000 sktb jernmalm
brötos under året 1856. Enkefru Angelique
Lagerqvist på Norshammar egde 1860
hälften i dessa grufvor och ’/2 mtl Förohla, lax.
till 1,690 rdr rmt; /4:del egdes under Stafsjö
bruk, som för egen tackjernsblåsning
användt malmen; /4:del egdes under Åkers
styckebruk af baron Wahrendorff.
GARPHYTTE bruk, beläget i Örebro
län, Lekebergs härad och Tysslinge socken,
2 mil från Örebro, har i fordna tider varit
silfververk och troligen en kronans
tillhörighet, enligt ett bref från
»general-bergs-embetet till slottsfogden på Örebro slott,
Erik Gustafsson», af d. 15 Nov. 1638, och
samma embetes instruktion för en
grufsti-gare, af d. 12 Nov. 1640, deruti mycket nit
och stor omsorg om detta verk, och
grufvan i synnerhet, efter den tidens fromma
sätt, framlyser uti 9 särskilda punkter, men
särdeles uti dan första, som påbjuder: »och
på del Gud allsmäktig måtte bevekas ali
Ihetta verkel ytterligare välsigna, skulle
vid grufvan förordnas vissa bönestunder
afton och morgon, på hvilka han,
stiga-ren, så väl som samtelige bruksfolket
skola komma tillsammans och af särdeles
dertill förordnad person, som läsa kan,
böner föreläsa låta.»
icke dess mindre lärer detta silfververk,
»genom onda människors anbringan»,
såsom det heter, blifvit nedlagdt eller öde till
år 1640, då tvänne borgare i Stockholm,
Petter Bohm och Johannis Funk, detsamma,
med förnyade privilegier, öfvertogo utan
lösen. och synes äfven derefter vara drifvet,
utan särdeles framgång, till slutet af
1680-talet, då grufvan ödelades.
Under tiden, och för att erhålla något
skadestånd för den mindre lönande
silfver-tillverkningen, sökte och erhöllo dessa
intressenter först uteslutande privilegium på så
kalladt bleckmakeri, år 1661, konürmeradt
af regeringen under Carl XI:s minderårighet
år 1662. Och sedan, efter det verket, genom
förra egares obestånd. 1672 kommit i flera
utländska egares händer samt slutligen 1678
blifvet öfverlåtet på direktören Christ.
Geisler, synes väl detta bleckmakeri blifvit
mycket försvåradt, om icke alldeles
tillintet-gjordt, genom Carl XI:s befallning till
bergskollegium 1685, att privilegiera flera
bleck-smiderier i riket; men icke dess mindre
synes handteringen, med anläggande af nya
hamrar för oförtent bleck eller plåtar,
hafva fortgått under nya bruksegare ända
till år 1706, då delegare sökte och erhöllo
tillstånd att smida stångjern 500 sk*® och
bleckplåtar 200 sk*® årligen.
Garphytte-verket egdes derefter af fru
Sara Ehrenpreus 1743, och bestod då af 3
stångjernshärdar, 4 plåthamrar med 4
härdar, förtenarehus med dess tillbehör. En
del i Kantarbo hytta, qvarn med 2 par
stenar och en såg i samma damm med hyttan,
hvarest äfven då varit en kopparhytta
någon tid. Hela verket värderades år 1747
till 245,100 daler kopparmynt, och har ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
