Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ingarö.
ket han 1807 efter ett tappert motstånd
slutligen blef tillfångatagen, då dessa
öfverraskade Dänholmen.
Ingarö, eller Pihlhamn.
Annex-socken till Wermdö pastorat af Östra
Roslags kontrakt i Uppsala stift, belägen i
Wermdö skeppslag och Stockholms län,
3 mil öster från Skärgården, omfattar
en del af Fahrsta land och Fjerding
samt hela Ingarön och har 21%
förmedlade mantal; taxeringsvärdet för år
1859 var 167,410 rdr rmt. Socknen,
som år 1840 beboddes af 765 och 1859
af 845 personer, har både fast och
ambulatorisk skola, der sistn. år en
examinerad och en oexaminerad lärare
undervisade 16 gossar och 16 flickor, under
det att 35 gossar och 39 flickor erhöllo
undervisning hemma. Här märkas:
Bea-telunds, Säby och Lerashaga säterier,
hvilka upptaga med underlydande 144,480
rdr af socknens taxeringsvärde.
Skäls-mara, 1 mant. frälse, eges af bönder. —
Adress: Stockholm.
iDgàS Graf, på Björkön i Mälaren,
i södra delen af ön, midt i skogen.
Uti detta griftrör med omkring 15
alnar i diameter och 3 alnars lodrät höjd,
växer en stor tall. Enligt sägen har
en bonde i konung Carl XILs tid i
detta griftrör funnit en kista af koppar
och deruti ett benrangel, med ett bälte
af guld om lifvet. Af kistan lät
bonden göra sig flera kopparkärl; men
gördeln tog hans dotter och prydde sig
dermed, då lion gick i kyrkan på Adelsön,
hvarest en af Carl XILs bussar,
Bergen-feldt, fick se samma bälte och köpte det.
Efter en annan sägen, anförd af Dybeck,
gingo en gång två män till röret för
att leta skatter, och en liten barfota
flickunge fick följa med. Efter närmare
beskrifning om förloppet med
gräfningen, slutar den berättande
hemlighetsfullt: »Om männen funno något, kan
man inte så noga veta; men flickan
hittade i den kring henne nedvräkta
mullen både ett och annat.»
Ingasäter (Ingasäther). Ett halft
mantal säteri uti Säthers socken
afWads-bo härad och Skaraborgs län, beläget
vid foten af Billingen, 2% mil från
Mariestad, l\/4 mil från Sköfde, har
tillhört ett riksråd Oxenstjerna, som
hitflyt-tade säterirättigheten, Hummerhjelmska
lngatorp. 21
slägten på 1700-talet, år 1814 enkefru
Backman, född Knös; derefter synes
ge-j neraladjutaiiten Christer Posse, hvilken
började sin bana som page hos hertig
Fredrik af Östergötland och dog 1836
i Köpenhamn, varit egare af stället;
derefter hans fru Gustava, född Agriville,
som dog här 1858. Deras son,
landtbrukaren C. W. Posse, egde Ingasäter
1859 jemte l/i mant. frälse Nohlltorp,
båda taxerade till 7,500 rdr rmt.
Rådande jordmånen är sandmylla;
utsädet 8 tunnor höstsäd, 20 tunnor vårsäd,
15 tunnor potates. Gården har omkring
200 tunnlands areal. Stället är bekant
för sina vackra bokar, som äfven
omnämnas i Linnés Westgötaresa.
lagatorp. 1) Fordom kungsgård i
Gudhems socken och Gudhems härad af
Skaraborgs län, var belägen vid
Hornborga sjö, på foten af Mösseberg, och
uppkallad efter konung Inge den
Äldre, som ofta vistats här. Efter sägnen
skall konungen i begynnelsen der haft
blott en liten jagtkoja, då han aktat på
fogellek; men med tiden blef deraf en
stor kungsgård, omgifven med graf och
vall, hvarefter ännu spår synas. Der
älskade konungen mest att bo i sina
sednaste år, och blef han död der 1102
i samt begrafven på Hångers kyrkogård,
som då varit sockenkyrka till Ingatorp.
Sedermera fördes hans qvarlefvor till
Warnhems kloster. Ifrån Hornborgasjön
skall fordom varit båtled genom
nuvarande kärr och små sjöar till Skara
stad. Hertig Erik firade på Ingatorp,
tillika med sin gemål, julhögtiden år
i 1313. — Nu är här blott V4
skattehemman, äfven kalladt Ingatorp, skiftadt
i 6 delar, taxerade till 2,520 rdr rmt.
I dess gärde finnes en stor stenhög och
der midtuti ett djupt hål ner i jorden,
j hvilket fornforskare hafva ansett som
qvarlefva af slottet. 2) Konsistorielt pastorat
af 3:dje klassen, hörande till Södra Wedbo
kontrakt af Linköpings stift, utgöres af
två socknar: Ingatorp, modersocken, samt
Bellö, annex, och omfattar 63
mantal. Folkmängden, som på 50 år
ökats med 860 personer, uppgick 1860
till 2,827. — Ingatorp, modersocken,
belägen uti Södra Wedbo härad och
Jönköpings län, vid 450 fots höjd öfver
! hafvet, 3 mil öster från Eksjö i sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
