Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ingelstorp.
Ingemarstorp. 27
taxerade till 9,380 rdr; V2 mant. JM 48
eges af grefve Beckfriis; 9
hemmans-nummer med 3 gatehus samt Hannas
väderqvarn och ett tegelbruk der 1860
brändes 80,000 tegel ;1 alltsamman tax.
till 47,610 rdr eges af grefve
Ehrensvärd; 5/32 mantal i »,1143 eges af
lagman Sylwan. Görgen Krabbe skref sig
till Krageholm,V Ingelstorp m. fl.
Harn-marsby eges af allmoge; Rena ålfiske
tax. till 340 rdr rmt. eges af åboarne i
Hammars by. Kyrkan, belägen å en
bördig trakt, 2V2 Sv. från Cimbrishamn,
63/10 mil från Christianstad, har alla
socklar, hörnstycken, tunn- och hjelmhvalf
m. m. af huggen kalksten. Skeppets
korshvalf äro vida yngre och hållne i
spetsbågsstil samt bestå af tegelsten.
Skeppets södra ingång prydes till det
yttre å hvarje sida af en kolonn
mellan en inre platt, som utgör anslag, och
en yttre karnis, som omgifver det hela,
Kolonnernas baser hafva någon likhet med
Attiska. Östra kolonnens skaft
föreställer en biskop, som med full mässekrud
och korsprydd klöfhatt håller i högra
handen en bok och har vid venstra sidan
en kräckla eller krumstaf. Kransarne
utgöres af uppnedvända skråkanter, hvarå
skildras åt vester en liggande man och
ett lejon, åt öster ett likadant lejon samt
ett lejonhufvud i rosverk. Betäckningen
är halfrund i tre afdelningar, af hvilka
den innersta prydes med en vinranka
och deri två menniskohufvuden, tvänne
djur och två foglar; den mellersta
prydes med bladverk samt ett glupande
djur framför ett menniskohufvud; den
yttre liar endast en bred karnis.
Barnundervisningen bestrides af två
examinerade lärare uti fast skola; är 1859
besöktes skolan af 72 gossar och 50
flickor, medan 9 barn undervisades
hemma. — Adress: Ystad. 3) Ingelstorp,
by uti Ströfvelstorp socken, Södra Asbo
härad och Christianstads län, 12 n:r;
tax. 1859 till cirka 38,000 rdr; här är
gästgifvaregård på M 2, :i55/ni6 mant.,
hvarifrån skjutsas till Engelholm i norr
1 mil, Fleninge i söder 1 mil,
As-torp i öster Vi mil. 4) Ingelstorp, ett
mant. kronohemman uti Abild socken
af Årstorps härad och Halmstads län,
beläget l/4 mil från kyrkan, ligger i en
dal vid foten af det s. k. Furuberg icke
långt från landsvägen; det har förr
tillhört Arstads socken, men blef enligt
ett i pastorsarchivet förvaradt
original-donationsbref, år 1586 af konung
Fredrik. II i Danmark anslaget till
prestgård. Sedan den 1682 genom vådeld
uppbrändes, flyttades gården ifrån höjden
till sitt nuvarande läge. Stomhemman
äro Örsedahl 3/4 mant., och Borgered
3/4 mant., begge belägna i skogsbygden
och taxerade 1859 jemte prestgården
till 7,500 rdr rmt. Utsädet uppgafs
1818 till 12 tunnor, höbolet till 50
lass. 18 nötkreatur, 4 hästar och 20 får
föddes på hemmanet. — 5)
IßgeiS-torp, ett mantal säteri uti Sandbecks
socken, Barne härad af Skaraborgs län,
skall vara det äldsta i länet, och kanske
äfven det sämsta; jordmånen består af
såkallad femsand. Omkring 1818
uppgifves utsädet till 1 tunna vinterråg samt
15 tunnor hafre, högst 50 stackar ho
erhöllos; litet löfskog och någorlunda
bete finnes till gården; största förmånen
är en god torfmosse; samma år var P.
Schotte egare. Ar 1859 egdes gården,
taxerad till 1,500 rdr rmt, af handl. ’J.
von Schneidow å Bregnuinstorp.
St. Ingemos källa finnes mellan
Dala och Ljunghem i Westergötland
nära en offerlund, som ännu hålles helig
af folket. Fordom har ett helgon, vid
namn St. Ingemo, i Götaland varit
värderad såsom särdeles god att åkalla i
allahanda boskapssjukdomar.
Helgonasagan om den heliga Ingemo finnes
ingenstädes antecknad, och hennes
lefnadshändelser äro längesedan förgätna; blott
en sägen om hennes helighet och
källans underbara kraft, att böta sjukdom
hos både folk och kreatur, fortlefver
ännu bland folket. Och ännu i vår tid
föröfvas vidskepelse derstädes af de
enfaldiga. De gå först några gånger
omkring lunden och sedan till källan;
somliga dricka af hennes vatten, andra två
sig deruti och offra derefter något
penningar, nålar eller ett stycke bröd. Vid
en gammal stubbe nära invid hade de
sjuka brukat falla på knä och göra sin
bön till den heliga Ingemo.
Ingemarstorp. Ett mantal skatte uti
Asbo socken, Göstrings härad och
Linköpings län, har tillhört Per Andersson
Linderoth under säterifrihet, hvilken 1680
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
