Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Istaby.
Istorp.
en konungason ifrån Danmark. Han
steg i land och lyssnade till stolts
Karins sång. Då trodde lian sig höra slag
på en guldharpa; men när han kommit
i lunden, blef han än mer intagen i
hennes fägring. Han bjöd henne dricka
en dryck med sig (det var ett sätt att
fria den tiden) och vann hennes ja och
goda vilja. Sedan tog han henne i sin
famn, bar henne pä sitt skepp, seglade
så bort och gaf henne guldkrona och
Drottninganamn. Men i orten sjöngs från
denna tid, om konungasonen från
Danmark och stolts Karin, en visa, som
började sålunda:
I Länglöte, der är den fagraste by,
Och femton stolta möjor bo deruti.
För lindar och för ekar i lunden och det gröna.
Så kom den Danska kungen seglande fram,
Fick höra liten Karin i eklunden sang,
För lindar och för ekar etc.
Istaby. By uti Mellby socken af
Listers härad och Carlskrona län, på 15
mr af 5% mant. skatte, l11/^ mant.
frälse, är skiftad mellan 12 bönder och
tax. till omkring 55,000 rdr. Här bodde
1859: 424 personer. Åkern är
lerblandad; af skog finnes till husbehof. Här
finnes uti en liten kålgård en runsten,
som, näst runristningen på Runamo, är
den märkligaste i Blekinge. Den gifver
Lagerbring anledning förmoda (se Sv.Rik.
Hist., I Del., sid. 87 och 324), att
Blekinge varit det fordna Reid Gothaland,
om hvars läge våra fornforskare hysa
så skiljaktiga meningar, att det af några
förlägges till Östersjön, Norrland,
Småland, Skåne, af andra till Jutland.
Runstenen finnes i Mützells disp. de Listria
sid. 32, och läser han denna stenstil
sålunda: Teiter sat runo semd tisi sinnom
Sfotansrid Ulofo, Asdod Ulof mas ater
utu Tofim: hvilket af Sjöborg uttydes vara,
att Teiter uppsatt med runor denna
minnesvård åt Olof vid Sjotansvad,
eller grund, men att Asdud, Olofs
hustru, gift sig åter med Tofim. Man vet,
att kon. Dager af Ynglingaätten blef
skjuten i Reidgöthaland i Wapnavad
eller Sjotansvad; om nu Sfotansrid är
detsamma som Sjotansvad, så följer
deraf, att denna runsten är belägen i det
af våra sagor så mycket omtalta
Reidgöthaland. Cronholm anförer, för att
visa, att Sjotansvad varit här beläget,
den mening, att Lister ej varit en enda,
utan bestått af flera nära till hvarandra
belägna öar, så att ingen brist varit på
vad. Om denna runsten berättas, att
den, flyttad till prestgården, åstadkom
oro hos folket, tills den åter upprestes
på sin plats — en ganska vanlig saga.
Med visshet kan imellertid anföras, att
en urna blifvit funnen under stenen.
Istorp. Konsistorielt pastorat af l:sta
klassen, hörande till Marks och
Bollebygds kontrakt i Göteborgs stift, består
af tre socknar, Istorp, moderförsamling,
Öxnevalla och Horred, annexer, samt
innefattar 86 Vg mant. Folkmängden, som
på 50 år ökats med 1841, uppgick 1856
till 4,337 personer. — Istorp.
Modersocken uti Marks härad och Elfsborgs
län, belägen 3 mil nno. från Warberg,
vid 180 fots höjd öfver hafvet, har
en areal af 5,832 tunnland, af hvilka
785 äro sjöar och kärr. Marken är mer
jemn än bergaktig i halfva socknen samt
tämligen bördig. Rådande jordmånen
är lera till något mer än hälften, den
öfriga mylla och något sand. De flesta
hemmanen hafva ingen skog, de öfriga
någorlunda till bränsle. Socknen, som
år 1805 beboddes af 976 och 1859 af
1,793 personer, häraf 887 skattskrifna
och 906 skattfria (1816 personer enl.
uppgift till ekklesiastikdepartementet),
består af 50 hemman om 17V4 mant. skatte,
l7/g krono, I6V2 frälse, tills. 35% mant.,
skiftade i 111 delar; taxeringsvärdet var
1859: 230,665 rdr rmt. Kyrkan, af okänd
ålder och byggd af sten, är tillökt 1803;
tornet uppfördes 1805. Major Staffansson
med hans fru Kerstin Krabbe äro
begrafna vid södra kyrkodörren under en med
svensk vers ristad grafsten med
inhuggna vapen. Slägtem Aurel har ett
graf-chor på kyrkogården. Af denna slägt
- må nämnas kammarrådet Daniel L. Aurell,
son af prosten Aurelius härstädes, död
1798. Han har utgifvit en ((Afhandling
om jordbruk, slöjdenäringar, städer,
stadsrörelse, penninge- och handelsbalance»,
hvari yttras frisinnade åsigter framom
hans tid. Barnundervisningen bestrides
i fast skola af pastorn jemte 2
oexaminerade lärare; år 1859 utgjorde
skolbarnens antal 115 gossar och 126
flickor, häraf undervisades dock 35 gossar
och 42 flickor i hemmet. År 1829
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
