Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50 Jockmock.
Jockmock.
lig föreningslänk mellan de stora
lugn-vattenytorna inom Luleå elfdal allt ifrån
Luleå stad till Qvickjock och Ruotivaara.
Bland större sjöar är Stora Luleå-
vattnet den största, 7 mil lång, men
knappt 1 mil bred.
Silfvermalmsanled-ningar hafva blifvit bearbetade på
1600-talet i Kedkevare fjell (Stenberget) och
i Alkevare fjell (Beqvämliga berget),
liggande i den del af pastoratet, som
är belägen vid fjellrvggen på gränsen
mot Norge. Grufbrytningen skedde här
till och med år 1702, dä silfververket
med konungens tillstånd nedlades. Af
större betydenhet för möjligheten till
praktisk användning äro de rika
jern-malmstillgångar, hvilka förefinnas i
Qvick-jocks fjelldal, såsom uti bergen Karock
och lluotivaara; men utom de af friherre
Hermelin i lifstiden gjorda
brytningsförsöken är intet arbete å stället nedlagdt,
och frågan, huruvida Ruotivaara
malmlager kunde förmånligen tillgodogöras, är
hufvudsakligen beroende af huruvida
Lilla Luleå- vattendrags särskilda
lugn-vattenytor kunna utan dryga kostnader
sammanbindas och således båtfart
derstädes för malmtransport öppnas. Äfven
ett annat berg Ruotivare eller Tjalmeoyve,
beläget 1/2 mil s. v. från Jockmocks
kyrka, är beryktadt från äldre tider för
jernmalm. I östra delen af Jockmocks
Lappmark synes för öfrigt granit utgöra
allmänna hällearten, äfvensom
glimmer-skiffer i vestra delen eller fjelitrakten.
Pastoratet, som år 1799 räknade 889
personer, hvaraf 654 lappar, 235 nybyggare
och ståndspersoner, och år 1805: 1,294,
deraf 867 i Jockmocks socken och 427
i Qvickjock, beboddes år 1858 af 1,998
personer; häraf voro 1051 svenskar och
947 lappar, betalande i skatter 325 rdr
19 öre. Det allmännaste språket är
lappskan. Af näringsgrenar äro
boskapsskötsel och fiske de hufvudsakligaste. Lax
fångas i Luleå elf äfven till afsalu; vidare
föryttras hudar, ost, kött och lim af
renshorn; smör och talg i mindre
qvantiteter. Jagten är ej utan betydenhet; man
föryttrar björn-, mård- och ekorrskinn.
Ar 1861 syntes i Oktober månad till
och med en vacker elg uti dessa kalla
trakter. Utom spannmål importeras salt
och tobak. Innebyggarne beskrifves som
ett troget, redligt och godt folk, och
många ha slutit sig till de s. k. läsarne
och hålla äfven gudstjenst sins imellan
i hemmen. Jockmocks kyrka, belägen
just under polcirkeln eller på 66 grad.
30 min. polhöjd, 14 mil från staden
Luleå, har ett härligt läge; öfver allt
ser man snöberg, och utsigten från de
främre fjellen, 1 mil nordvest om
kyrkan, åt lundar, öar, sjöar och floder, är
obeskrifligt vacker. Den första kyrkan
skall ha varit uppsatt i början af 17-.de
århundradet, den andra i landshöfd. Frans
Krusbjörns tid under de första åren af
1640-talet, den nuvarande 1753.
Församlingen var annex till Luleå intill
1673, då kyrka uppfördes vid grufvorna
i Qvickjock, hvilken blef annex till
Jockmock. Sedan grufbrytningen upphört,
förordnade konung Carl XI d. 15 Jan.
1696, att Jockmock skulle bli annex,
och komminister der boende, samt
Qvickjock moderförsamling; men jemt 100 år
derefter, eller 1796, förflyttades
komminister till Qvickjock, och Jockmock
blef åter moderförsamling, i följd af
direktionens öfver Ecclesiastikverket i
Lappmarken skrifvelse den 23 Nov. sistn.
år. Af kyrkoherdar må nämnas: Anders
Grubb, hvilken skiljdes från embetet 1694,
sedan han 1687 erhållit från
Konsistorium ett skarpt bestraffnings- och
varnings-bref, hvaraf följande såsom bevis på den
anda, som då var rådande hos kyrkans
förmän, må anföras: «När I var till
krafter stor och frisk, ha I aldrig varit
uti någon lappkoja, att undersöka, huru
någon af edra åhörare der lefde, och der
I framliärdigt framhärdar uti samma
sköteslöshet, så kan I icke undra, att H.
Kongl. Maj:t och Konsistorium nödgas
taga ifrån eder det lilla brödstycke, som
I qvar hafven, och gifva det samma
någon, som frukt kan skaffa etc. etc.,» samt
Pehr Alstadius, pastor i Jockmock 1710,
död 1740; om denne deremot anbefaller
Kgl. Maj:t Konsistorium, i bref af d. 21
April 1721, att vid någon neder i landet
förefallande och Alstadius anständig
((öppning» låta honom komma i behörig
con-sideration, emedan han i 12 års tid i
Lappmarken uthärdat och hafver ett
godt loford och vittnesbörd om
skicklighet i lärdom och lefverne. Denna pastors
dotterdotter, Rachel, nybyggareenka i
Tjomotis i Qvickjock, född 1732 lefde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
