Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Johaiinosnäs.
Johannesnäs. Frälse-aäteri af V4
mant., uti Dunkers socken, Willåttinge
härad och Nyköpings län, vid sjön Osten,
f. d. Ostängen eller Askängen, räknas
1589 såsom nybygge, 1615 såsom rå
och rör under Ökna i Gryt, 1617
under Holmen (nu Ekensholm), från 1644
såsom frälse i Knut Liljes ego, 1663 i
Johan Liljes, af hvilken det torde fått
sitt namn, och innehades af dess enka,
född Oljeqvist; reducerades, utbyttes åter
till frälse 1686 af svågern C. Young,
köptes af kommersrådet N. Schönberg,
kom genom giften till slägterna
Carpelan, Tliet och Rudebeck, tillhörde 1795
Falkman, lydde 1816 och alltsedan jemte
2V4 mant. under Sparreholm.
Johannesnäs tax. 1859 till 6,840 rdr rmt.
Johannis, Si. Annex till Norrköpings
stads eller St. Olai församling, belägen
uti Lösings härad och Linköpings län.
4 mil n. o. från Linköping, vid 50 fots
höjd öfver hafvet, ligger dels mellan
Tingstad i sydost, Styrstad i öster,
intill Rörsviken i norr och nordvest, Borg
och Löt i vester och sydvest, V. Husby
i vester; dels ock norr om Styrstad, på
en halfö mellan Rörsviken och Pampus
eller Lindöfjärden; den förra delen har
3/4 mils längd mot söder, med omkring
1/2 mils bredd, den sednare 3/16 mils
bredd, 3/8 mils längd, med den lilla
Grimön utanför. Hela arealen är 7,244
tuunl., hvaraf 320 vatten. Nämnda halfö
och ö utgöra en slätt med spridda
kullar, här och der sidländ; af samma
natur är hvad som ligger närmast söder
om staden, blott ännu mer oafbruten
slätt och mer sidländ, hufvudsakligen
bestående af den s. k. Syltan; men
längre söder ut höjer sig landet småningom
och upptages längre in af skogsbackar,
utmärker och slutligen bergaktiga
trakter, hörande till Luddens norra
sluttning. Iiär, vid gränsen till Tingstad,
ligger En- eller Bosjön mellan
bergkullar och ängar och utfaller åt norr
genom Nafvestadsbäcken, som först äfven
går mellan kullar vid gränsen med
några fall, men derpå öfver slätten till
Rörsviken. Ortens rådande jordmån är
lera, men söder ut sandblandad. Åker och
äng äro i allmänhet af tillräckligt
utrymme, betet knappt, skog finnes föga
i behåll. Förra allmänningen Ludden
Johaunis St.
är äfven, så vidt den hör till denna
socken, försåld i lotter till enskilda.
Huf-vudnäringen är åkerbruk med
boskapsskötsel; som binäring räknas förtjenst på
foror samt något fiske. Socknen, som
år 1760 beboddes af 715, år 1805 af
829 och 1859 af 1156 personer (633
mantalsskrifna, 523 skattfria), består af
26 hemman om 143/4 mant. skatte, V4
krono, 20% frälse, tills. 36 V* mant.,
skiftade i 55 delar och tax. 1859,
inberäknadt en mängd lägenheter, till
427,190 rdr rmt. Största delen tillhör
ståndspersoner, boende i Norrköping,
öfver en tredjedel besittes af allmoge.
Under kyrkliga stiftelser lydde under
ka-tholska tiden 3V2 mant. af 32Vg mant.
enligt 1700 års jordebok; de tre
säterierna Händelö, Lindö och Westerbyholm
voro ännu 1687 ej upptagna i mant.;
de flesta hemmanen hade näst före
denna tid innehafts af adel. Sjelfegande
räknades år 1852 till 62, arrendatorer
27, jordtorpare 60, stattagare 38,
fattighjon 25, och folkmängden 1202
personer. — St. Johannis kyrka ligger inom
Norrköpings stad och omnämnes vid
stadens beskrifning. Fordom liar funnits
ett kapell vid Händelö, hvilket synes
sedermera äfven varit begagnadt som
huskapell; ett sådant fanns ock vid
Westerbyholm till 1719. Socknen har
särskild fattigvård, med nybygdt fattighus
från 1851. Presidenten i Wismarska
tribunalet And. Lilljehök har år 1682
gjort en donation af 3721 daler K:mt,
insatta i Stockholms bank, att förräntas
för denna och Qvillinge socken. Den
20:de Nov. 1810 hafva nämndemannen
Jonas Svensson och hans hustru Brita
Stina Jönsdotter testamenterat en
summa, stor 1000 rdr b:co, som uti
everl-deliga tider skall mot första inteckning
innestå uti Nafvestads rusthåll, och
räntan deraf, efter begges död, användas
till fattiga barns undervisning; hvilken
testamentariska disposition år 1813 blef
förvandlad till ett verkligt gåfvobref. —
Bland kyrkoherdar må nämnas Erik
Wallström, född 1720, död 1758, och
om hvilken det heter i Biografiskt
Lexikon: «Hans vandel var lika ren som
hans lära.»
Af gårdar och byar må märkas:
förutnämnda 3-.nc säterier, af hvilka brukspatron Chr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
