Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Johannisberg.
Johannisberg. 54
bygga på Gottröra kyrkogård. Sednare
egare till godset ha varit Macklier,
Gyllenram omkring 1772, öfverjägmästaren
Adolf Fredrik von Bahr 1849 och ännu
1859. Egendomen består af 5 mantal
säteri, 4V* mant. Öster Rickeby på 5
mr, 1 mant. JYi 2 St. Gottröra samt
Löt 1 mant. frälse-säteriladugård, med
ett taxeringsvärde af 63,560 rdr rmt.
Omkring 1815 uppgifves egendomen haft
50 t:rs utsäde, ymnigt höbol, hjelplig
skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä
med en ansenlig trädgård. — 3)
Johannisberg. Kungsladugård i Lundby
socken, Tuhundra härad och Westerås län,
belägen ej långt från Westerås stad, 3/8
mil nordvest från kyrkan vid sjön
Mälaren, om 7 mantal krono-säteri med
underliggande Gränsta 2 mant. af
samma natur, taxeradt 1859 till 57,915 rdr
rmt, innehades s. å. af audit. E. J. von
Post. Godset skall fordom ha tillhört
Westerås domkyrka. Här hafva äfven
biskoparne bott; ett stycke från gården
i en hage, kallad Oxhagen, synas ännu
lemningar efter husen, som der stått.
På södra ladugårdsgärdet är
Unstensbor-gen, som i fordna tider utan tvifvel
varit en skans eller fästning för gården.
Mycken sten och tecken till ingången
syntes ännu i förra seklet. Derifrån
halden stora stenen kommit, som förvaras
uppe vid gården, hvilken är hvit, helt
rund och synes haft en inskrift, hvilken nu
är oläslig. Johannisberg förmodas
sedermera ha varit konung Johan III-.s
enskilda tillhörighet, som vid konung
Sigismunds aflägsnande från riket
kommit i kronans ego; drottning Christina
skänkte denna gård åt generalen baron
Hans Wachtmeister; men den återtogs
sedan af kronan och lemnades till
Westerås stad på en tid, hvarefter
landshöfdingarne i länet innehaft den, tilldess
presidenten baron C. Cronstedt erhöll
denna gärd 1723 under förpantning,
med vilkor af grundräntans erläggande
till staten; hans arfvingar innehade
Johannisberg till 1783, då det mot
samma vilkor tillträddes af hofmarskalken,
baron Bror Cederström, som med
Kammarkollegii bifall öfverlät de 22 sista
arrendeåren åt löjtn. D. Brandt; år 1824
meddelades dåvarande arrendatorn, C. G.
Kistner, ett 30-årigt arrende, mot 506
tunnor 27 kappar spannmål, hälften råg
och hälften korn; på hela området
finnas 11 smärre bebyggda torp; jorden
utgör 411 tunnl. 27 kappl., med god
åker och äng; godt fiske finnes i
Mälaren. Vid gården är äfven en stor
humlegård, anlagd allraförst 1686 af
landshöfding Balzar Gyldenhof. Ingen skog
finnes; men här har skett en stor
plantering af ekar, först uppdragna i trädgården
och sedan omplanterade vid gärdesgårdar
på ett särskildt sätt, för att skydda
träden under tillväxten för boskapen; sättet
för planteringen har blifvit allmängjordt
uti kgl. Vetenskapsakademiens
handlingar för år 1749. Karaktershuset, bygdt
af tegel, är rymligt och beqvämt
inrättadt ; ladugården är äfven af tegel;
trädgården, bestående af 5 tunnland, har
goda planteringsland, flera åldriga
fruktträd samt vilda löfträd. Imellan
karaktershuset och sjön är en s. k. park, som
utgöres af ett större berg, på hvars
sluttningar växa sparsamt ek, asp, lönn
och rönn. Här finnes schäferi af
Spanska får; hit hör äfven Ridön i Barkarö
socken. — 4) Johannisberg. Lägenhet
nära vid Hernösand, beskrifves af
professor Zetterstedt i dess resa i
Lappmarken 1832 såsom en ordentlig Villa,
omgifven på 3:ne sidor af trädgård, ifrån
hvilken man direkte inkommer i den
vackra byggnaden. Den tillhörde då
professor Norrman, hvilken såsom
gymna-siirektor och sekreterare i Westerbottens
läns hushållssällskap ådagalade både
patriotism och arbetsamhet.
Johannisborg (Johansborg).
Fordom ett slott, beläget strax utanför
Norrköping, norr om staden, är anlagdt
1614 på Saltängen af konung Johan
IILs son, hertig Johan af Östergötland,
efter hvilken det uppnämdes, och
bestämdes till enkesäte åt hans gemål,
Maria Elisabeth. Genom denna
byggnad blef allmogen mycket utarmad både
med körslor och skatter under namn af
Norrköpingshjelpen. Slottet, som hade
koppartak och 6 torn, var befäst med
djupa grafvar och dubbla vallar,
bestyckade med 36 kanoner. I drottning
Christinas tid voro här ständigt
befallningsmän och kommendanter. Ar 1651
var Henrik Primeroos slottshauptman
härstädes. Under konung Fredriks tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
