Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jfthannisdahl.
Johannisfors. 55
hade slottet, som var beläget på ett
mycket sankt ställe, sjunkit så mycket,
att det blifvit alldeles obrukbart; och
konungen tillät 1720, att sten derifrån
fördes till Norrköping för de offentliga
byggnaderna, hvilka blifvit förstörda vid
ryssarnes infall. Sista återstoden af
slottet förstördes genom åskeld den 21 Juli
1806; nu äro endast de förbrända
murarne öfriga med ännu läsliga, i
tälg-sten uthuggna, inskrifter angående
slottets uppbyggande.
Johaimisdahls helsobrunn vid
Köping, belägen på Jemmertuna bys egor,
Vg mil norr ut om staden, upptäcktes
1760 af prosten Olof Tillæus och
undersöktes kort derefter af arkiatern .von
Rosenstein; har alltsedan varit begagnad
med fördel, förnämligast mot intermittenta
febrar, dernäst uteblifven eller
oordentlig reglering, inagkramp, kronisk
hufvudvärk, gikt, hæmorrhoider m. m. Vattnet
har vid de reaktionsprof i professor
Berzelii närvaro, som blifvit 1815 af
doktor J. L. Ringenson anställda och
sedan flera gånger förnyade, visat sig hålla
fri kolsyra, jernoxid, kalk samt kol- och
saltsyrade salter, men deremot inga
svaf-velsyrade salter. — Den namnkunnige
apothekaren Scheele hade för sitt nöje
skull låtit plantera några träd omkring
och bygga ett hus af korsvirke och
bräder öfver källan; men genom bristande
omvårdnad var detta hus redan år 1809
o
nära förfallet. Ar 1812 lät förutnämde
doktor Ringenson bygga öfver källan
ett nytt hus, som är 12 alnar i fyrkant;
år 1814 blef badhusbyggnaden färdig,
äfvensom en större byggnad, bestående
af brunnssal och trenne andra rum, till
brunnsgästernas beqvämlighet och till
gudstjenst. Öfverst i byggnaden
uppsattes till prydnad ett tornur, med
ringklocka, inköpt från Kungsörs kungsgård.
Ar 1818 nedbrann det nva badhuset;
* s
men derigenom att ortens
ståndspersoner läto om vintern framköra timmer
och andra materialier, lyckades det att
redan följande året åter få uppfördt ett
nytt badhus. Sedan år 1821 är
åtskilligt tillgjordt och förbättradt. Vid stora
byggnaden är en betydlig tillbyggnad
gjord. Badhuset har undergått åtskilliga
förbättringar. Badningen sker icke i
strömvattnet, utan i källvattnet, hvilket
är renare, kallare och till douche
kraftigare. Brunnens "belägenhet är vacker
vid foten af en hög kulle och intill
sidan af en stor äng, hvilken
genomskäres af samma ström, som flyter genom
Köpings stad neduti Mälaren. Källan
är mycket vattenrik, ty den lemnar
ungefärligen 192 kannor i timmen.
Vattnets värmegrad på 3Vo ftlns djup stiger
till 8 grader öfver fryspunkten. Nya
planteringar äro gjorda på de närmast
omkring källan belägna 5 tunnland jord,
hvilka blefvo, då byggnaderna böljades
här, innestängda, och nya sandgångar
anlagda, så att inrättningens yttre
utseende är nu både vackert och trefligt.
Genom brunnsgästernas frivilliga
sammanskott och kabinettskammarherren,
grefve Cronhjelms frikostighet har en
fattigkassa blifvit inrättad, för hvars
räkning ett nytt fattighus blef för flera år
sedan uppbygdt. Fattigkassan egde 1840
ett kapital af 900 rdr bco, hvaraf
räntan årligen delas åt fattiga
brunnsgäster, som äro förbundna att medföra
något understöd från socknarnas
fattigkassor. Brunnsgästernas antal, som år
1810 var 58, uppgick 1821 till 140.
På de senare 20 åren har
brunnsgästernas antal aldrig varit under 75, men
någon gång öfver 150. Brunnen
tillhör grefliga Cronhjelmska
fideikommisset , och brunnsinrättningen öfvertogs
1841 af ett bolag, stäldt på aktier, tagne
af stadens och ortens utmärktare och
anseddare män, då inrättningen erhöll
sitt nuvarande namn.
Johannisfors. Manufakturverk uti
Forssmarks socken, Frösåkers härad och
Stockholms län, hörer under Forssmarks
jernverk och är beläget något närmare
Kallrigafjärden. Det anlades af Jennings
och Finlay, var särdeles betydligt före
1771; vid denna tid nedlades den här
befintliga bleckslagareverkstaden. Här
finnes ett ganska stort magasin af sten,
med torn, hvarifrån utsigt är åt Saltsjön,
samt åtskilliga vackra och rymliga
stenhus by ggningar för arbetarne. Verket har
ämnes- och spikhammare, tillverkar nu
mest vagnsfjedrar, axlar, svanhalsar m. m.,
mycket värderade för sin godhet; har
ock mjölqvarn med 3 par stenar, taxerad
till 15,000 rdr rmt, såg med 1 ram; •
tillverkningen taxerades 1859 till 3,280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
