Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jälluutofta.
Jällöfsta.
77
ter, 1 manufakturverk, 4 qvarnar samt
frälseräntan af V4 mant. till 29,880
rdr rmt. U^om en enda by af 2 mant.
ligga alla hemmanen enstaka. Några få
hemman som ligga vid sjön Jälunden,
samt en från vester kommande mindre
å, hafva stenfria egostycken men i öfrigt
är jordmonen mycket stenbunden. En
vik, som går in till kyrkan, har jernmalm.
På Kiddö vid Källran i Tansjön mötas
Jälluntofta, Kållerstad och Karaby
skogdelar. Ännu 1758 beskrefvos socknens
skogar såsom betydliga; der fanns skönt
timmer och stort virke af furu och gran,
ållonskogar af bok m. m. 1844 heter
det, skrifver Wieselgren, att skogen är
till största delen uthuggen. Men för
samma år skrifver Allvin: skog tinnes
o o
här ymnigt, deribland äfven bok. Ar
1823 uppgafs, att årligen köptes omkring
220 tunnor säd. I katholska tiden
kallades socknen Jäluntomten; i 1538 års
jordebok Eblingstofta; namnet anser
Allvin härleda sig från Gal, Galler, ett
uråldrigt Yesterländskt folk, urnordiskt enligt
C. J. Almqvist. I trakten kallas den
Jä-lntofta. Toft och tomt (byggnads-) äro
liktydiga. Kyrkan, ligger vid sjön Jälunden,
1 mil från moderkyrkan, 10V4 mil från
Jönköping, 6lA från Halmstad, är byggd
af sten i rectangelform, 30 alnar lång
och 14 alnar bred. Här synes varit
ortens hedniska grafplats. I en kulle utom
ringmuren har man funnit en jernask med
jord och aska. 1268 gaf en Joh.
Eriksson i Hersleby i Linköpings kapitels
närvaro 2 mark af lösöreboet i W7raxnäs till
en kyrkas uppbyggande, «in
julumtomp-tom,» jemte andra gåfvor till lika delning
mellan alla prester och kyrkor i Wrestbo.
Först 1750 bygdes läktare. 1775
ökades kyrkan med chor, 12 alnar. Hvalfvet
nedtogs öfver hvilket man fann spillning
af får och getter, hvaraf följer (skrifver
Wieselgren) att man här, såsom der Jon.
Rothovius var vallgosse, haft
gethuset under kyrktaket. Klockorna hänga
i stapel af trä. Beslut var fattadt redan
1845 om uppförandet af ny
kyrkobyggnad. Den större klockan har en
oval-formig upphöjning, på hvilken läsas de
vanliga initialerne J. H. S. (Jesus
Ho-minum Salvator) samt derunder, tvänne
menniskogesalter äfven i upphöjdt arbete,
hvilka föreställas med hvar sitt pekfin-
ger visa på initialerne. Nedomkring
finnes en latinsk inskrift från året 1531.
Vid kyrkan finnes en gammal dopfunt al
sten. Stenen har ingen inskrift, men
upp-omkring äro åtskilliga figurer, menniskor,
djur m. m. illa huggna. Af fornlemningar
förekommer vid hemmanet Hult, 1/2 mil
söder om Jälluntofta, på den s. k.
Jättebacken, ett tempelrör af 28 fots sidor,
vanligen kalladt Jättekyrkan. Omkring
röret är en rand af större kullerstenar,
och i östra kanten en bautasten, 1%
aln hög och 1 aln bred. På östra
sidan, omkring 16 alnar från röret, synes
tecken till en rätlinig fredsbana, den
der varit vinkelrät emot rörplanen
utsträckt åt vester. I östra fredslinien
ligga tvänne, som allmogen kallar dem,
jättegrafvar (hällekistor). De bestå af
upprättstående stenar. Häromkring
synas ännu 7 st. enkla stenar, resta utan
någon ordning.
Af byar och gårdar märkas: euda säteriet
Simmarydsnäs, se den artikeln;
frälse-hemma-nen: Brota mant. Foglanäs !/2 mant; 3/4
Getterhult och */4 älmhult, tax. till 1740 rdr
egas af ryttm. von Hey ne. V4 Bult, 1
Ring*-hult med qvarn, ,/2 Tånga, 1 /4 Ölmesberg, x
Elmhult. Skattehemmanen: 1/2 Gunnalt,
Jälluntofta, */2 Skipalt med qvarn, 1 Tanshult
med qvarn och såg, xj^ Wingård, V/4 Ärnarp,
1/4 Hult. Kronohemmanen a/8 Blängsbo
mili-tiæboställe, */4 Jälluntofta komministersboställe,
båda tax. med qvarn till 1,275 rdr rmt. —
Adress: Gislaved.
Jällsta. Två mant. skatte, l/2 mant.
frälse, hemman uti Wiksta socken,
No-runda härad och Uppsala län, har
tillhört slägterna Reuter, af Sillén 1825,
Hägg 1849, grosshandlanden Masreliez
sterbhus i Stockholm 1859;
taxeringsvärdet var 20,000 rdr rmt. I början af
detta århundradet uppgifves gården haft
28 tunnor utsäde, hjelpligt höbord och
skog, mangårdsbyggnad af trä, omgifven
med en trädgård.
Jällöfsta. Ett halft mant.
frälsehemman, uti Vestra Ryds socken, Bro
härad och Uppsala län, beläget vid
Skarfven, förekommer på 1300-talet under
namn af Gieltalösta, hörde 1631 under
Sundby, har i nyare tider tillhört
Iser-hjelm, Ljunglöf, grefve Lantingshausen,
1849 friherre Rålamb. År 1859
tillhörde Gällöfsta, som det ock skrifves,
med tegelbruk (tax. till 12,750 rdr)
jemte 1 mant. Tibble, ll/2 Sundby, 5/g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
