Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Jäluinl.
Jämtlands Lappmark.
•• ••
Wäsby, Vo Orsta, 3 mant. Osterröra
baron Sigfrid Rålamb, och taxerades
allts. till 69,250 rdr rmt.
Jälund. Ett och l/2 mant. frälse, uti
Gryts socken, Daga härad och Nyköpings
län, vid sjön Båfven, har varit säteri,
med Öfverby i Hyltinge till ladugård,
och tillhört general-löjtri. G. Fleetwood,
död 1667, gift med Brita Gyllenstjerna,
och deras slägt till 1798, då
säterifriheten försåldes till egaren af Sparreholm,
och gården bortgafs i små delar till
tjenarne; var 1825 styckadt, 1859 uti
4 delar, hvardera om 3/8 mant.; hela
taxeringsvärdet var 6,800 rdr rmt; 3/8
mant. utgör en del af det i Hultingsö
belägna hemmanet Öfverby.
Jämjö. Hemman uti Östra Husby
socken, Ostkinds härad och Linköpings
län, på 3 nummer om V4 mant.
skatte-augment och 2 mant. skatterusthåll,
tax. jemte en lägenhet till 15,000 rdr
rmt. eges af Carl Johan Wennermark.
I Jämjö hade före reduktionen dels And.
Gyllenklou från 1648, dels tidigare Cl.
Fleming haft del, men den sednare sålt
sin gård till pfalzgr. Johan Casimir; en
gård var här 1687 frälse och tillhörde
grefvinnan Beata Leijonhufvud.
Jämtlands Lappmark eller riktigare
Jämtlands och Herjeådalens, innefattar
fjällen och dalarna, som kröka sig i en
halfcirkel omkring norra, vestra och
södra delarna af Jämtland, och kunna
derför lappmarkstrakterna räknas till
en sträcka eller krökning af 30 mils
längd, med 3 till 4, och på sina
ställen 10 mils bredd, som är uppfylld
af berg sjöar, kärr, mossar, hedar och
skog. Detta lappdistrikt har ej, som
de öfriga lappmarkerna, egna
pastora-ter, utan hör till svenska pastoraterna
Hammerdal, Fölinge, Oviken,
Undersåker och Offerdahl i Jämtland samt Hede
i Herjeådalen. Inom
Jämtlands-lappmarken, voro 1855, 553 lappar; den består
af 23 mant. skatte, 14 krono eller 222%
tunnl., häraf i Alanäset af Hammerdals
pastorat 2613/16 tunnl. skatte; i Fölinge
15% tunnl. sk., i Aspås af Rödöns
pastorat 1% sk., i Oviken 2 krono, i
Berg 7% sk., % krono, i Klöfsjö 10%
sk., 3/g krono, i Rätan 18%4 sk.,
5% krono alla af Bergs pastorat, i Are
46% sk. 2 3 V g krono, 4 % sk. 243/4
krono under frihetsår, i Kall 5V6 sk.
7Vi2 krono af Undersåkers pastorat; i
Offerdahl 2% sk., 10% krono, i Alsen 9V16
krono. Vatteusystemerna är 2:ne, hvilka
sammanlöpa. Det södra kommer från
Qvedlie sjö inom Norge och utfaller
genom Murelfven. Det norra rinner från
Limingesjön på norska sidan genom
elfven Linan öfver gränsen till Qvarnberga
sjö. Hårkan rinner genom Hotagen,
Löf-sjön, Ockern och flera sjöar i Fölinge ned
till Lithselfven. Man kan genom denna
vattenled färdas med båt in i Norge till
Sorled socken 8 mil, men måste då på
några ställen vid forsarne draga båtarne
öfver fjällen. — Om lappbefolkningen
införes här en beskrifning som egentligen
närmast rörer lapparne i Kall, men som
förhållandet är ungefär enahanda för de
öfriga socknarnes, så kan densamma
anses som en typ för hela denna
lappmarks befolkning: Dessa beklagansvärda
menniskor, hvilkas förfäder utom allt
tvifvel varit landets förste egare, äro nu
mer, till följe af den rätt styrkan
förlänar, undanträngde till de sterilaste
fjäll-markerne, der de, kämpande mot alla
vidrigheter af ett hårdt klimat,
framsläpa sitt lif under mödor och försakelser.
Under den långa striden om terrängen
mellan nybyggarne och lapparne, har
hos desse sednare alstrats och närts en
ganska naturlig ovilja mot inkränktare
af deras fäders jord. Skyddade af
lagarne hafva nybyggarne fört ett djerft och
hotande språk mot de värnlöse, som
med harm och bitterhet dragit sig
undan, icke seende annan framtid än
hungersdöden för sig och sina hjordar, om
ingen gräns sattes för inkränktningar å
deras områden. Exempel på grymma
och blodiga strider mellan lappar och
nybyggare saknas tyvärr icke. Lapparne
äro nomader, som utan några fasta
bostäder kringflytta på sina betesmarker,
dem de allt efter betestillgångarne
öfver-vandra en gång om året, och blott
undantagsvis besökes samma trakter tvänne
gånger. De bo i vadmalstält om
sommaren och riskojor (ofta fodrade med
renhudar) om vintern. Äfven
förmögenheten bestämmer hvilketdera. Midt
i kåtan — namnet på tältet — är
eldstaden, bestående af några i ring lagda
gråstenar, och i kåtans spets är öpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
