Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
84 ’
Jämtlands lan.
Jämtlands län.
redning fas den största inkomsten. Hästafveln
är icke lemnad utan uppmärksamhet, och o i
valet of rncehästar är man ganska noga. Ar
18")5 föddes i länet omkring 9,000 hästar, 1,700
oxar, 20,000 kor, 1 1,000 uugnöt, 54,000 far,
4,000 svin och 38,000 getter; år 1810: 5,926
hästar, 1,475 oxar, 24,000 kor, 8,200 ungnöt,
41,000 far och gclter. Länets vidsträckta
skogar hafva, sedan de sistförflutna areu
trävaruhandeln börjat sträcka sina spekulationer äfven
hit, också erhållit ett icke obetydligt värde;
men för skogens värdande och hushållningen
dermed är ingenting vidgjordt, och ingen
jägeri-betjening finnes i länet. — Af de till
bergsrörelsen hörande verken är Gustafs och
Carl-bergs kopparverk de vigtigaste; är 1860
tillverkades här 981 tøfr. 20 IL eller 245 sktl. 5 U.
gar koppar. Af jernverk funnos 1800 blott två,
Ljusnedal i Herjeådalen och Röneåfors i
Jämtland; manufakturverk äro Aflohammar, som
lyder under Rönöfors, och "VVapland, som ligger
vid sjön Nälden i Nässkotts socken. I
Jämtlands län brötos 1856 tills. 2,000 sk ti.
jernmalm; endast Förhoppnings och Blixtgrufvorna,
belägna i Tännås socken, 2’/4 nori’ o*11
Ljusnedals bruk, bearbetades; samma år
tillverkades vid två masugnar 1,348 sktl. tackjern,
smiddes vid 4 härdar 849 skit. stångjern och
tillverkades 182 skit. gröfre jernmanufaktur och
stål. — Inga fabriker, blott 4 färgerier och 6
garfverier, funnos 1860 inom länet. Tegel, kalk
och tjära tillverkas blott för de oundgängligaste
behofven; jagt utgör en icke obetydlig binäring,
och mycket skogsfågel föres härifrån till andra
delar af riket. Såsom husslöjd tillverkas
liune-väfnader till husbehof, af ylle äfven något till
afsalu; linet uppköpes till större delen från
Helsingland och Ångermanland.
Bomullsväfnader tillverkas i något större skala af inköpt
bomullsgarn. Jern- och stålarbeten tillverkas af
utmärkt beskaffenhet samt träsniderier och
finare handarbeten, allt bevis på folkets stora
slöjdfärdighet. I Herjeådalen anses under året
1860 cirka 2,000 alnar linneväf samt ö à 6,000
alnar bomullsväfnader blifvit införda, då deremot
vadmal och gröfre klädningstyget samt andra
effekter af ull blifvit utbytta mot lia och
spannmål. Under brännvinsbränningstiden 1858
—1859 voro inom länet i gång 2 större och 1
mindre bränneri, som tillverkade 26,520 kannor
och i afgift erlade 15,912 rdr rmt (år J85G var
tillverkningen 26,000, år 1855 blott 19,500 ler).
Länets allmoge är synnerligen fallen för handel
och bytesaffärer samt företager flitigt
handelsresor, synnerligast till Norge, från hvilket land
den får tullfritt utföra varor, endast hvarje
arii-kel icke i värde öfverstiger 10 rdr silfverspecie.
Af stor vigt för länet lofvar den itya
kommunikationsled att bli, som med tillhjelp af
statsanslag kommer att utföras från Östersunds stad
genom Storsjön, Liten, O. och V. Kalln, Anjen
samt derifrån landvägen till Suul i Norge samt
"VVærdalsören vid Trondhjems Fjord. Utom de
redan nämnda bruksanläggningarna märkas inom
länet Dufve-, Frösö- eller Kronstads-,
lljerpe-m. fl. skansar, minnen sedan den tiden, då
Jämtland var gränsprovins mot ett liendligt
land. En bedröflig ryktbarhet har byn Handöl
i Ahre socken, der större delen af Armfelts
vintern 1718 — 1719 från Trondhjem återkommande
armé omkom af hunger och köld. — Jämtlands
län, som har blott en stad, Östersund, indelas
administrativt i 3 fögderier samt i juridiskt
afseende i 2 domsagor och 14 tingslag under
Svea Hofrätt. Länets 47 socknar och 10
kapell äro i ekklesiastikt häusende fördelade på
14 pastorater, hvilka bilda 2 prosterier inom
Hernösands stift. I Östersund har länet sitt
elementarläroverk; folkskolor finnas inom alla
socknar, och för Lappbefolkningens undervisning
i christeudomen finnes, utom vanliga
Lappkate-cheter, en fast missionsskola, vid Laxsjön i
Fölinge socken. Sedan 1851 håller länet 200 man
jägare till häst och 525 till fots, utom 9
extra-rotar, som i krigstid uppsätta häst.
Herjeådalen är befriadt från knektehåll. Länet består af
1,061 tVsht förmedl. mant. samt 738 lägenheter,
141 fiskerier, 50 mjöl A sågqvarnar, 4
berg-28 manufakturverk och inrättningar;
alltsammans, Östersunds stad inberäknad, var 1859
taxeradt till 4,525,710 rdr rmt och erlades
i statsbidrag 361,658 rdr rmt. Länets
indelning åskådliggöres närmare af följande
, tabell:
Jämtlands Län indelas på följande sätt:
i
Ekklesiastik Indelning. | Adm. Indeln. Juridisk Indelning. Anmärkningar.
Prosterier. Pastorater. Tingslag. Tingsställe. [-Domsagor.-] {+Dom- sagor.+} i e<
Natur. Församlingar. [-Föp-deri.-] {+Föp- deri.+}
t- mm IV •1 m 3 1 i « 4 , K. { l i i Öfver Högdal. 1 Sveg. Elfros. Lillherrdal. Liusells kapell. Hede med 5>torsjö [kapell. jWemdalen. Herjeåda- ^Svegs. J 1 1 Nilsvallen i Svegs [socken. Jämt- 4 •• 1 Öfver Högdals socken är annex till Ytterhogdal i
Gefleborgs län, Uppsala stift. i
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
