Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 Jönköping.
i
Jönköping.
Danska gränsen, lät starkt befästa
detsamma. Efter stadens brand 1612
blef det gamla slottet förstördt, och
Gustaf II Adolf skall sedan hafva låtit
uppföra ett nytt slott, ehuru det är
troligare, att han blott lät tillbygga och
befästa det gamla Franciskanerklostret;
detta nya slott blef under Carl X och
Carl XI ytterligare befäst genom
generalmajoren och landshöfdingen E. Dahlberg,
som här inredde präktiga våningar, en
för konungen och en för landshöfdingen,
en vacker slottskyrka, en betydlig
rust-kammare samt lokaler för landskansli
och landskontor; vid inredningen af
desamma såg man ännu i denna del af
slottet spår i taken af målningar,
föreställande Jungfru Maria, midtuti
omgifven af Sibyllebilder, och de 4
evangelisterna öfver dörrarna. Deraf kommer
ofvannämda förmodan, att det varit det
gamla Franciskanerklostret. Genom en
vådeld den 6:te April 1737 förhärjades
byggnaderna, af hvilka murarne sedan
nedbrötos. Några år derefter
uppbyggdes arrest- och blockhus. Fordna
fästningen har ett betydande omfång och
omgifves å ena sidan af Lillsjön och
å de öfriga af breda och djupa
vat-tengrafvar. Trenne bastioner ligga åt
landsidan, och framför kurtinerna
finnas lemningar efter raveliner. Yäl
anlagda trappgångar nedföra genom
vallarna till ansenliga kasematter med
väggar af gråsten och tunnhvalf af kalkflis.
Vallarna ha väl bibehållit sig; men
beklädnaden har till stor del rasat. Efter
sednare tiders utbildade belägringskonst,
skrifver Brunius, är en sådan fästning,
ehuru groft tilltagen, en barnlek. Nu
finnas å fästningen blott några
oansenliga stenhus, som begagnas till länshäkte.
Vallarna erbjuda en hänförande utsigt
öfver staden, hvilken ligger liksom
under ens fötter, och öfver Wettern, som
flera mil utefter skymtar fram mellan höga,
skogbevuxna stränder. —
Staden har flera gånger blifvit
af-bränd: 1380 af våda, 1567 under Erik
XIV:s Danska krig, af fältherren Daniel
Rantzow, och 1612 nödgade Gustaf II
Adlof stadsboerna att utflytta samt
sjelfva uppbränna staden, på det den icke
skulle bli en stödjepunkt för Danskarne.
Samma konung flyttade sedan staden
till dess nuvarande läge och gaf den
namn af Adolfsborg. Det fundationsbref,
hvilket denna konung utfärdade för
Jönköping, är dateradt den 18 Febr. 1614.
Privilegier fick staden af samma monarch
ytterligare 1620. Den första
borgmästaren i den nya staden, Peder
Gudmundsson, sedermera adlad under
namnet Strömberg, hvilken förestod dess
styrelse ända från 1613 till 1647, kan
med rätta, näst Gustaf Adolf, vördas
såsom Jönköpings grundläggare. Bland
annat godt, som han uträttade, lät han,
för att grundlägga ett gevärsfaktori samt
i allmänhet upphjelpa näringarna,
inför-skrifva så väl Tyska som Holländska
arbetare, hvilka bosatte sig här, och hvaraf
en förstad, Tyska Maden, ännu bär sitt
namn. Från 1619 till 1696 hade
staden 2 borgmästare, men sedermera
endast en. I de sednare 2V2 århundradena
har Jönköping blifvit ofta och svårt
hemsökt. Pesten härjade här 9 år efter stadens
förnyade grundläggning eller 1623.
Rådhuset med en stor del af staden afbrann
1691. Skolhuset jemte många andra
vackra hus blefvo afbrända 1730. En
eldsvåda lade 1785 nästan hela vestra
delen af staden i aska eller 43 gårdar,
hvaribland presidents- och
landshöfdingehuset rådhuset, landskansliet,
landskontoret och apotheket. En ytterligare
brand, ej mer än 5 år derefter, medtog
2/3 af staden, och år 1835 uppbrunno
äfven flera hus, gårdar och magasiner.
Ar 1855 lades hela den s. k.
Storsjöraden, 16 gårdar, i aska. Ar 1831 den
18 och 19 Juli steg genom flera dagars
störtregn vattnet i Munksjön så högt,.
att det öfversvämmade en del af staden,
då hofrättsledamöterna måste ro till
trappan af Hofrättshuset; år 1834 utbrast
koleran härstädes med en sådan
häftighet, att den under loppet af en enda
månad bortryckte Vø af befolkningen.
Äfven 1853 hemsöktes staden af
samma sjukdom, ehuru på långt när icke
så häftigt. — Bland de händelser, som
tilldragit sig i gamla staden, må äfven
nämnas Christians Ils illbragd, att här
låta aflifva de unga Ribbingarne. Den
enda gång något anmärkningsvärdt timat
i den nya staden, med afseende på rikets
allmänna angelägenheter, var
sammanträdet i Nov. 1809 mellan Svenska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
