Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jörlanda.
Jörlauda.
105
Jörlanda. Annex-socken till
Solberga pastorat, är belägen uti Inlands Norra
härad af Bohus län, 1% mil n. v. från
Kongelf, vid hafvet och 90 fot högt
öfver detsamma; den intager nordligaste
delen af pastoratet och är den största
af dess socknar. Med en längd af IV4
och bredd af 1/2 mil intager den en
areal af 10,738 tunnl. fast land samt
278 tunnl. vatten. Uti stranden inskär
en mindre vik af Hakefjord,
Kyrkebyki-len, hvilken är starkt uppgrundad och
skulle inom kort kunna förvandlas till
bördig äng, om uppländingen påskyndades
genom afstängningar åt hafssidan. Uti
denna vik uttömmer sig Jörlanda-ån,
kommande från bergstrakten, efter att vid
,Tordal hafva drifvit flera små qvarnverk.
Endast i bergstrakten förekommer
några obetydliga färskvattensamlingar
såsom Holme-, Al- och Ornevattnen. Den
väsendtligaste delen af socknen är den
stora slätt, som vidgar sig från
Kjellsby-och Anråskilarne, och som i allmänhet
eger en jordmån af styf lera. Hemmanen
äro stora och goda, med undantag af
fyra eller fem, som ligga i bergstrakten.
Socknen eger någon löfskog och
obetydligt barrskog, men endast till några
hemman. Tillgången på bränntorf
sträcker sig icke heller till alla gårdar; men
några hafva den deremot ganska god.
Folkmängden, som år 1805 var 1,181,
uppgick 1859 till 1,676 personer, (1992
personer efter uppgift i eckles.-
depart.) häraf 669 bet. och 1,007
skattfria. Socknen, som består af 59 hemman
om 341/g mant. skatte, 5Y8 mant. krono,
3 frälse, skiftade i 160 delar, taxerades
1859 till 205,2581/2 rdr rmt. I Jörlanda
idkas större brännvinsbränning än i någon
annan socken i Bohus län. Allmogen
prisas såsom ett stilla, förståndigt och
skäligen liyfsadt folk. En mindre
idoghet kommer dem dock alla till last,
särdeles qvinfolken, för hvilka till och
med de vanligaste handaslöjder, såsom
väfnad, stickning och dylikt, icke sällan
äro alldeles främmande. I allmänhet
befinner allmogen sig i bergliga vilkor;
men den forna förmögenheten, hvarom
man här vet att orda, synes numera icke
till. På den öppna slätten, som här bär
namnet Ranahed, nära allmänna
landsvägen, som löper till Kongelf, ligger
IV.
kyrkan V2 mü från modersocknens; om
hennes ålder har man sig ingenting
bekant. Ar 1826 förlängdes den åt öster
till 6 alnar; men detta arbete
verkstäl-des med sådant fusk, att hela
tillbyggnaden skilt sig från de gamla murarne
och måste genom utifrån resta
bjelkspän-nen, hindras ifrån att nedstörta.
Innan-redet saknar allt värde. På den ena af
de båda ringklockorna läses gjutningsåret
1693. Kyrkogården beskuggas af resliga
träd, som blifvit här planterade af en
Linnés lärjunge, rectorn E. Jörliu, född
på gården Kjellsby i denna socken, och
hvilkens minnesten finnes inmurad i
södra väggen, bärande denna inskrift:
Ab utero 1733, Per tot discrimina, Hic
demum quiesco in hoc sepulcro 1810,
I11 nomine Jesu Beatus, Engeb. Jörlin.
Barnundervisningen bestrides i
ambulatorisk skola af en examinerad och en
oexaminerad lärare; år 1859 utgjorde
skolbarnens antal 163 gossar och 152
flickor, hvaraf dock 17 barn saknade ali
undervisning. — Der byn Brålands egor
angränsa till Kännstorps i Spekeröds
socken, hvarest ock några stenar stå
uppresta, har funnits en större griftplats,
efter hvilken några mindre grafvar
numer äro de enda lemningarne. Uti en
bortförd hög på detta ställe, hvilken
var så ansenlig, att dess innanröse
lemnade sten till 50 alnars gärdesgård,
hittades i en benfylld urna några
perlor af bränd lera. Några emot
hvarandra lutande hällar i samma bys utmark
äro, efter allmogens berättelse,
qvarlem-ningar efter ett dyrhus eller stenkista,
kallad altaret, hvilket icke längesedan
raserades. Täckhällen omarbetades till en
qvarnsten. I Norra Anrås’ kohage, åt
stranden till, förekommer äfven en
samling af jordhögar, hvaraf trenne äro af
ett ansenligare omfång. Många sådana
på Kyrkebyns ägor äro nyligen borttagna
vid odling, och endast några mindre
rörkullar och en liten stensättning finnas
skonade. Dessa, liksom högarne vid Anrås,
åtföljas af den vanliga traditionen, att ljus
synas brinna der nattetid. Af här befintliga
kiströr utmärka sig för sin storlek några
på Gilltorps och ett på Kyrkebyns ägor
i det såkallade Prässberget. Tre stenblock,
liggande vid Kjellsby dam, Kyrkeby och
i Kyrkebykile, tros hafva blifvit kastade
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
