Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kasseholm.
Kalf.
111
hans råd i krigsangelägenheter då hans
helsa efter erhållna blessyrer i Tyska
30-åriga kriget, nekade honom att följa
konungen i kriget mot Polen. Men så
snart den sönderskjutne krigaren
någorlunda repat krafter, och då konungen
vid danska fejdens slut ärnade inbryta
i Norge, anlitades åter hans pålitlige
anförares svärd, och han var icke sen
att följa sin konungs uppmaning.
Såsom trogne danska undersåtar liade
Norges allmoge gripit till vapen, och ehuru
Kagg med sina ryttare utan svårighet
skingrade bondhopen, så ödelades dock
sedan hela bygdén omkring fästningen
Fredrikshall af bönderne, som gjorde
tappert motstånd, så att Svenskarne
omsider försattes i nödvändighet att draga
sig undan till Bohuslän. Vid jultiden
belägrade Kagg Fredrikshall. Den
starka kölden gjorde, att mången ryttare
frös ihjäl pä sin häst, och mången
soldat, som stod på vakt vid lägret,
be-fans ihjälfrusen. Kagg ville med storm
och dagtingan förmå besättningen till
uppgift; men erhöll när han lofvade
stormning, ett vägrande svar af
Dalkarlarne, ovisst, om af gammal tillgifvenhet
för Norrmännen, deras nära grannar,
eller emedan de flera dagar lidit af hun-
o
ger. Återkommen inom fäderneslandets
gräns, möttes han af tidningen om Carl
Gustafs död. Blef väld till president i
Krigskollegium och en af kon. Carl X:s
förmyndare; död 1661. Det s. k. Kaggeska
huset vid Munkbron i Stockholm
förärades af hans enka, Agneta Ribbing,
till kyrkoherdeboställe i
Riddarholms-församling. Kaggeholm har sedermera
tillhört en fröken Rålamb, 1685 grefve
Lindsköld, sedermera slägterna: Funk,
Posse, Silfversvan, Billborg, Stålberg,
Schön 1825, lagman S. Lindeqvist 1849,
hvilken mycket påkostat denna egendom,
uppfört bro öfver det smalaste sundet,
anlagt ny väg öfver egorna och sålunda
öppnat en beqvämare kommunikation
mellan öarne; år 1860 brukspatron J. E.
Lundgren. — Godset som är väl bebygdt
taxerades samma år jemte 1 mant. Bona
och Bockholmssund med en nyligen
anlagd betydlig mjölqvarn, som drifves med
ångmaskin, samt en väderqvarn, till
73,500 rdr rmt. — Utsigten åt södra
Björkfjärden är vidsträckt. Vid egendo-
men är trädgård, bördig åker, godt hö1
bol och skog till gårdens behof.
Kaggfjärden, ett af de vatten som,
vester om Torön i Stockholms län,
sammanhänga med hvarandra vid pass fyra
mils väg i oafbruten nordlig rigtning.
Denna fjärd upptager inifrån landet
åtskilliga 1 till 2 mil långa vattendrag,
nämligen: ett sydostligt, från Östra och
Westra Styran, med tillopp från
Fagersjön i öster, inom Sotholms härad; ett
nordostligt, af tre förenade grenar, från
Skogsjön, Getaren och Malmsjön; samt
ett mindre nordligt, båda från Svartlösa
härad. Nordvest om fjärdens norra hörn
finnas stensättningar af skepps- och
trekants-former.
Kalf. Regalt pastorat af 2:dra kl.,
hörande till Kinds kontrakt i Göteborgs
stift, utgöres af 4 socknar: Kalf,
moderförsamling, samt Håksvik, Mårdaklef och
Frölunda, annexer, och innefattar 839/i6
mant. Marken i pastoratet är bergig,
samt genomskuren af flera större och
smärre sjöar och åar. Rådande
jordmånen-är sand, på ganska få ställen finnes lera.
Skogen är hjelplig; på få ställen,
synnerligen i Håksvik, ymnig. Ar 1805 var
folkmängden 1,285 och år 1860 3,940
personer. — Kalf, socken uti Kinds härad
af Elfsborgs län, ligger 63/4 mil s. s. o.
från Borås, 12V2 mil från Göteborg,
vid 450 fots höjd öfver hafvet, och
omfattar en areal af 21,592 tunnl. fast
land och 5,045 tunnl. insjöar. Socknen
består af följande byar och gårdar:
skattehemman äro, 3/g Backa, V4 Bålared,
V2 Humlered, 1/8 Hunnabo, 1 Klägghult,
1 Bosarp, l/iRyd, % Skållebo, 1/8 Lå~
nabo, 1 Söndagsås, 1 Wighult; krono
äro: V4 Trackebo, 1/2 Humlered, 1/2
Tranebäck, 3/4 Kal/s prestg.; frälse äro: 1
Arfvidstorp, 1 Bokanas med Åslabo, l/2
Backa, 1/2 Björkekulla, 1/4 Bäck, l/4
Efjud, V4 Ekåsen, 1/2 Grafvingsås, 3/g
Humlered, % Hjortanäs, V4 Holmen, V4
Hässlehidt, 1/2 Hussered, V4 Joartsbo,
V2 Kättarp, 1/8 Koppar eho, 1/4
Kärrs-hult, V4 Kallsebo, 1 Lommarholmen, 1/2
Näset, 1 Pjukesbo, 1/2 Bosarp, 1
Sva-nebo, 1 Stäpelsbo, l3/4 Störsliult, 1/0
Sänabo, % T of hult, 1 Uddarp, 1
Wi-debäcksered, 1 Ågården, 1 Erikslund,
1 Götshult, 1 Gammalsjö, 1 Nättsjö,
de 4 sista säterier, tills. 57/g skatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
