Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalfrestad.
Kall.
113
under den äldsta christendomen, hvadan
högst få äro i behåll.
Barnundervisningen bestrides i både fast och
ambulatorisk skola af klockaren och en
oexaminerad lärare för (år 1859) 104 barn.
Bland hemman och gårdar i socknen märkas:
Kläcklinge, 1 mant. säteri, på en ö i Åsnen;
tax. till 10,200 rdr, är skiftad mellan 10
bönder; Kalfsvik, l3/4 mant. frälse, af hvilket
grefve Magnus Brahes barn, deribland Ebba Brahe,
ärfde ett hemman efter fru Margar. Brahe, Joh.
Sparres enka. Detta hemman räntade då 3
pund smör och 6 årliga hästar. 5 8 mant.
Formetorp, tax. till 5,850 rdr, eges af en bonde;
1 4 Kullaqvarn med Bro och Ny qvarnar, tax. till
5,475 rdr, eges af enkefru doktorinnan M.
Hydén; Vg Hösöen, tax. till 6,30ü rdr, eges
uu-der Huseby. — Adress: Wexiö.
Kalfvestad." Egendom uti Strå
socken af Dahls härad och Linköpings lan,
om 3 mant., dels rusthåll, dels
kronoskatte, med en areal af 383 tunnl. och
ganska bördig jord, är belägen V2 mil
från Wadstena stad. Godset har hört
under Wadstena slott, men innehafts af
Knut Törnehjelm, död 1699, egdes 1850
af friherre Behbinders barn, 1853—60
af kammarherre J. C. Odencrantz; tax.
s. å. jemte qvarn till 22,670 rdr rmt.
Kalkaby. Säteriegendom uti Näsby
socken, se Flishult. Taxeringsvärdet 1860
för båda säterierna var 22,510 rdr rmt.
Kalkudden. Egendom uti Kjembo
socken af Selebo härad och Nyköpings län,
V2 m^ från Mariefred, med stort
tegelbruk, hvarvid årligen tillverkas omkring
600,000 st. mur-och taktegel. På
1750-och 1760-talen, har Kalkudden tillhört
borgm. Kierrmau, hvilken anlade
tegelbruket, vidare dess måg, general Duvall,
och derpå, ännu 1860, hofmarskalken
baron M. von Wallendorff. Godset
utgöres af Edsala 2 mant., hvaraf 1/2 är
sjelfva Kalkudden, 3/4 Herby, 1 mant.
frälse Ramsö jemte 1/4 mant., allts.
tax. till 29,850 rdr. Här är äfven last-
o
plats vid Ekbacken för Åkers styckebruk.
Esala och Ramsöö, förekomma såsom
lydande under klostret och Gripsholm.
Ramsö har haft samma egare, från och
med Duvall. Vid denna egendom, å en
udde på norra sidan om
Gripsholmsvi-ken, förekomma åtskillige minnesmärken,
deribland en gammal ringmur, belägen
på ett högt berg i skogen norrut från
gården vid Ramsundet, som skiljer
llams-ön från fasta landet. Muren, som är
iv.
ganska oregelbunden, följande bergets
sträckningar, eger en omkrets af 380
alnar och har 2:ne öppningar, af hvilka
den ena löper genom murens södra del,
der, i anseende till bergets
långsluttning, en yttre bågig mur af 70 alnars
längd blifvit anbringad, hvars båda
ändar sluta sig till den inre muren. Den
andra ingången till fästet förekommer
mellan 2:ne fasta klippor på nordöstliga
sidan. Berget eger här sin största höjd,
hvarföre man ock på sjelfva muren
uppkastat ett väldigt rör af klumpstenar —
tydligen en vård. Till fästet leder ock
från sjösidan en »trollstig», hvilken skall
vara mycket svår att Unna. Närmare
Kalkudden på låg, jemn ängsmark är
en kretsbildad större stensättning och
på södra sidan om densamma en
grafkulle. Minnesmärket ansågs i slutet af
1600-talet, då kretsen innehöll 45 resta
stenar, hafva varit en »domplats.» I
trakten finnes en mängd grafkullar,
sträckande sig efter stranden öfver
björkbevuxna höjder mot Edsala by närmare
Gripsholm.
Kail. Socken i Jämtlands läns
södra fögderi, 73/4 mil n. v. från
Östersund, i äldre skrifter Karel kallad, gränsar
i norr till Norge, i öster till Offerdal
och Alsen, i söder till Undersåker och
i vester till Ahre socken. Dess kyrka
är belägen vid 63° 28’ nordlig latitud
och 30° 58’ öster om Ferro samt 4° 45’
vester om Stockholm. Socknens form
är i det närmaste triangulär; dess
längsta sträckning från Bonäset vid
Kallsjöns utlopp till Björkede vid Norska
gränsen utgör 7% mil. Sjöar och fjäll
inberäknade, innehåller socknen i areal
521,0671/2 (enligt Iiahrs Stat. tabeller
621,108) tunnland, hvaraf Lapparne
disponera 141,716 tunnl., Och 100,301
tunnl. upptagas af vatten. Genom trenne
större vattendrag, hvilka i fjällen lia sina
källor, och som genom Sunds- och
Kall-strömmarne förena sig i Kallsjön, delas
socknen i 4 särskilda delar, hvaraf den,
som omslutes af Kallsjön, Jufveln och
Jufvelbotten samt Offerdal, Alsen och
Undersåker, utgör socknens egentliga
kärna, såsom varande mest bebygd och
odlad, då deremot de utmed Alire och
Norge belägna trakterna till större delen
bestå af skog och fjällmarker och huf-
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
