Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118
Kall.
Kall.
ning öfver Jämtland, — har Kall socken
blifvit plundrad af både Svenskar och
Norrmän. Under de sekellånga strider
Sverige och Danmark haft med
hvarandra, har Jämtland, än hörande under
Sverige, än under Norge, alltid varit
utsatt för härjningar af sina grannar.
För att hindra dylika plundringståg,
hafva vederbörande träffat lämpliga
anstalter, och Kall socken har äfven ett
minne af vidtagna försigtighetsmått i
Kallstöms skans, belägen på Beljoms
öfverloppsmark vid sjön Jufvelens
utlopp. Denna skans, nu såsom
obehöflig raserad, anlades år 1659 af
generalmajoren Stjernsköld och skall, efter
iråkadt förfall, år 1700 vara iståndsatt
af Helsinge regimente, som äfven efter
Carl XILs nederlag vid Pultava i
förväntan på Norrmännens besök här legat
i garnizon år 1710. Under Carl XILs
olyckliga fälttåg år 1718 tågade en
truppafdelning till Norge samma väg,
som Olof den Helige förmodas hafva
färdats. En vid namn Långström
berättas varit dess anförare, och en liten
holme i Anjen, . Långströmsholmen
kallad, förvarar minnet af denna färd
genom en stenmur, som säges vara
uppstaplad vid en rast af nämnde afdelning.
Ar 1809, då försvarsanstalterna på
rikets gränser voro i det mest
beklagansvärda tillstånd, försummade icke
Norrmännen att gästa sina vänner och
grannar Jämtländningarne. Genom
Wär-dalen i Norge och utmed Anjen i Kall
socken, tågade en afdelning Norska
jägare, för att vid Hjerpe skans
sammanstöta med den armé-corps, som tagit
vägen genom Ahre och Undersåker.
Denna afdelning passerade Kallströms
skans, der den icke mötte andra hinder
än dem naturen lagt i dess väg. På
timmerflottar transporterades manskapet
öfver strömmen ofvan fallet, hvarvid
genom oförsigtigt styrande en af
flottarna neddrogs i strömmen, derigenom 3
Norrmän krossades mot de klippor, öfver
hvilka vattenmassan vildt hastar. När
man kommit öfver strömmen, fortsattes
färden på timmerflottar Kallsjön utföre,
emedan bönderna hade dels sönderslagit,
dels gömt sina båtar, för att derigenom
förhindra fiendens vidare framträngande.
Fornlemningar finnas inga andra än
Kallströms skans, nu raserad. Kalls
kyrka är uppförd af sten omkring år
1669 och tillbyggdes år 1756 med ett
chor. Den eger inga särdeles
märkvärdigheter och är i förhållande till
folkmängden alltför liten. Vid Kålåsens by
är åren 1846 och 1847 en kapellkyrka
uppförd för allmogen. Kyrkan, af trä,
är 30 alnar lång, försedd med torn och
sakristia. Kostnaden bestriddes
afLapp-mark-eckleäiastikfonden med 350 rdr
b:0, och Lappallmogen bidrog genom
sammanskott med 200 rdr. Gudstjenst
hålles vanligen 2 gånger om året.
Gustaf och Carlbergs kopparverk,
som har att tacka handelsmännen Nils
Schönberg, Daniel Almqvist och Erie
Sparrman för sin uppkomst, är närmare
beskrifvet under Carlbergs kopparverk.
Bielkes grufva, belägen på Areskutan,
har ett malmstreck af 1500 alnars längd
ofvan jord, hvaruti malmen, som skrädd
anses gifva 3 à 4 proc. koppar, är af
ovanlig godket, mindre svafvel- och
jern-haltig än de öfriga kopparmalmerna i
riket, hvarför Gustaf och Carlbergs
koppar är den mest välkända af
gulddra-garne och betalas alltid mer än
Avesta och Fahlu koppar i handeln.
Bjel-kes grufva, som för närvarande är 40
famnar djup, har ett under åren 1840
och 41 uppfördt konstverk, så för
uppfordring af malm som vatten. Uti
Gustafs grufva, belägen i Åhre, för
närvarande cirka 30 famnar djup,
upptäcktes år 1847 en särdeles rik malmgång
Buntkupfererz af 4 à 5 qvarters mäktighet
i dagen, men som på 4 à 5 famnars
djup aftog till 2 à 3 qvarter. På
Fä-vikens egor äro under senare åren flera
kopparmalmsskärpningar upptagna, och
har tillverkningen uppgått från 100 till
400 sktt. Kopparverket lyder under
Wester-Norrlands bergmästaredöme och
har vid Myckelgård i Mörsill socken
bergsting, vanligen i Juni månad.
Kopparverket har egen fattigkassa, stiftad
af enskilda gifvare med fond af 3000
! rdr, hvaraf räntan erlägges af bruket
med 5 proc. hvilka medel utdelas bland
brukets fattiga och orkeslösa, som
derjemte erhålla understöd i spannmål
och andra effekter till ett belopp af
150 rdr årligen.
Kall socken, annex till Undersåkers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
