- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
129

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kalmar.

Kalmar.

129

klostren, 4 kyrkor, af hvilka dock blott
tvänne, Storkyrkan och St. Britas, lågo
inom ringmuren, St Görans kyrka med
Helgeandshuset låg vid södra landsvägen,
St. Gertruds vid den norra. Utom
tvänne kloster, Svartbrödernas och St.
Johannis nunnekloster, hade staden 5
gillen, kallade St. Annas, St. Christoffer,
St. Nicolai, St. Olofs och Helga
Lekarna Gille. Att staden var rik och
blomstrande kan nian finna deraf, att på
riksdagen i Kalmar 1588, der beslut
fattades om städernas bevillning till kronan,
Stockholm upptogs till 300 ungerska
gyllen, Söderköping till 120 och Kalmar
till 100, medan Uppsala och Jönköping
uppskattades till 50, Westerås till 60
o. s. v. Ar 1678 företogs, sista
raseringen af gamla stadens murar, och sedan
denna tid äro nästan alla spår af det
gamla Kalmar utplånade. Det nya
Kalmar anlades på Qvarnholmen, och redan
1649 började man med drift arbeta pa
vallarna kring den nya staden, hvilken
fick åtskilliga handelsförmoner, på det
uppbyggandet deraf skulle gå med raskare
fart. Det första färdiga stenhuset i den
nya staden tillhörde borgmästaren
Rosenlund, och vid slutet af 1658 var
staden redan så bebyggd, att endast 3 eller
4 hushåll då bodde qvar i gamla staden.
Sedan freden blifvit återställd 1679,
anlades i Kalmar ett kronovarf, och 1682
förlades till och med
Amiralitetskollegium dit för en tid. Det nya Kalmar
har varit förskonadt för krig och
blodsutgjutelse; men i dess ställe har staden
varit hemsökt af hungersnöd i följd af
den starka vintern 1708—1709 och af
pest 1704, då den s. k. Sachsesjukan,
införd i landet af Sachsiska fångar rasade;
samt åter 1710 och 1711.

Äfven af eldsvådor har Kalmar flera
gånger varit hemsökt, isynnerhet 1679,
1765 och 1800, då, d.’ll Augusti en
stor del af staden nedbrann, så att icke
mindre än 800 menniskor blefvo
husvilla. Men redan tre år derefter var
den förstörda delen af staden i det
närmaste åter uppbyggd, så rika voro de
understöd, som hopsamlades fråji hela
riket. Äfven i verldshistoriskt
hänseende är Kalmar minnesvärdt, ty det var
under sitt vistande i denna stad år
1804, som Ludvig XVIII utfärdade

IV.

sin protest mot kejsar Napoleons
thronbestigning, hvilken protest är daterad
Kalmar. Ludvig XVIII och hans bror,
sedermera kon. Carl X, vistades i
Kalmar från d. 25 Sept. till d. 24 Okt. 1804.

Det n. v. Kalmar, hvars vallar icke
längre vidmagthållas, intager hela
Qvarnholmen och är reguliert anlagdt med
vackra gator och ett stort rymligt torg.
Staden har flera gamla, solida stenhus;
men dess största prydnad är likväl den
midt på stora torget fritt liggande
domkyrkan, som är uppförd af Olandssten
och försedd med 4 torn. Ritningen till
henne skall vara uppgjord af Nicodemus
Tessin d. Ä., och i afseende på
architek-turen. är hon säkerligen i sitt slag den
enda i Sverige. Vidare märkas det till
sitt yttre prydliga
Landshöfdingeresidenset, — Rådhuset, uppfördt efter det
gamlas brand år 1730, — Cellfängelset, vid
infarten till staden, —
Elementarläroverkets hus med ett litet bibliothek
(omkr. 8,000 band), en naturalie- och
en ethnographisk samling, samt ett
myntkabinett, — Frimurarlogen m. fl. —
Utanför staden ligger Kalmar Slott, fordom
Sveriges nyckel, hvars grundläggningsår
man icke känner, men som blifvit
förbättradt af Magnus Eriksson, af Johan
III m. fl. Under den sistnämnde
inreddes och förskönades slottets kapell och
uppfördes den praktfulla öfverbyggnaden
öfver brunnen på borggården, hvilken
ännu väcker beundran. Slottet har
uthärdat icke mindre än 11 belägringar;
men under dessa har det dock måhända
lidit mindre än genom yngre tiders
vandaliska framfart; Gustaf III anlade
nämligen här ett kronobränneri, lät
ned-rifva en del af det största tornet, hvars
gyllene kula öfverst på toppen fordom
blänkte flera mil utåt hafvet, och lät
uppsätta bränvinspannorna i Unions-salen,
hvars fönster igenmurades, sedan drottn.
Margaretas thron redan förut, år 1730,
blifvit såld för några daler silfvermynt.
Ytterligare förstörelse anställdes af
Gustaf IV Adolf, som lät inreda den
historiska salen till spannmålsmagasin. I
samma flygel med denna sal visas de
mm, som beboddes af Erik XIV,
hvilken sjelf med egen hand prydt paneler
och dörrar med sitt vapen och
namnchiffer uti inlagdt arbete. Det, som ännu

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free