- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
139

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karreby.

Karrum. 139

den i Norden kan icke gerna dragas i
tvifvel. Utaf de handskrifna
anteckningar ett par af Kareby prester
efterlemnat, visar sig att inbyggarne i detta
pastorat voro de, sora ifrigast af alla i
länet satte sig emot reformationen.
Denna beskyllning träffar isynnerhet dem i
moderförsamlingen, hvilka ock derföre
länge, ja, ända till våra dagar af de
mera liberala Romeländningarne
erhållit binamnet »ochristna.» Såsom orsak
till Karebyboarnes vidhängsenhet vid
den gamla tron, tillskrifves en stor del
det missöde, som träffade deras för
lutherska läran böjde prest, hvilken dog
af slag, under det hans katholskt
sinnade embetsbröder gåfvo honom
föreställningar emot hans trosförändring.
Detta uttydde munkarne såsom ett Guds
straff för hans affall från den rätta tron.
Då derföre deras nye pastor Anders
Jansson ifrade emot deras papistiska
rökande, korsande, m. fi. vidskepelser,
tillstängde de ofta för honom kyrkan,
och vägrade honom att predika. Men
ännu svårare förföljelser led han för sin
hustrus skull, emedan bönderne ansågo
en prests giftermål för en
himmelskriande synd. Hon vågade aldrig visa sig
i kyrkan för böndernes raseri, sora
ansågo henne för »ett af then onde
utsändt spöke, som ingaf presten allt hvad
han hade att föredraga», och hotade
stena henne till döds. Lika obändige
voro Karebyboarne under Anders
Janssons efterträdares, herr Tolles, tid,
hvilken de år 1554 bortdrefvo från gället,
emedan han förbjöd dem att anropa
helgonen om afvägandet af en det året
hotande missväxt. Man har antecknat,
att Kareby socknemän voro de sista i
länet, som vidhöllo den påfviska läran.
Om kyrkoherden Jens Lauritzson Dahl
är antecknadt, att han älskade sitt
fosterland så högt, att han höll på att få
en slag-attaque, då han 1658 skulle
aflägga trohetseden till svenska konungen.
Han sörjde sedan länge och djupt öfver
den skedda politiska förändringen. Af
hans tre söner blef Didrik ryttmästare
och adlad till Grubbenfeldt; Gabriel,
assessor i Göta hofrätt och likaledes
upphöjd i adligt stånd, med namnet
Dahlcrona; samt Lars, pastor i Morlanda,
hvilken flydde med Gyldenlöwes armé

till Norge. Efterträdaren, Severin
Pedersson Ström, en grundlärd och utmärkt
man, synes ock hafva varit en nitisk
forskare. En i Göteborgs gymnasii-bibliothek
förvarad anteckning om Kareby af år
1758 uppgifver, efter då gängse
traditioner, att socknen fått sitt namn af en
myndig man, vid namn Kal eller Käre,
hvilken först bebyggt gårdarne Kareby.
Han skall hafva anlaggt ett fäste på
Grokareby s egor, hvarefter lemningar
ännu voro synliga 1758. Detta fäste
innehades af hans efterkommande tills
det förstördes af hertig Skule i medlet
af 1200-talet. Numera äro alla spår
deraf försvunna. På nämnda hemmans
egor fanns till våra tider en ansenlig
samling ättehögar, hvilka, enligt
allmogens tro, utmärkte ett der fordom
inrättadt läger. En större, men nästan
förstörd, grafhög på Röds mark bär, af
okänd anledning, namnet Facce. Ibland
dylika graflemningar höjer sig vid
Hags-torp en manshög lutande bautahäll. En
sådan träffas ock på Källeröd uti
Marknadsbacken, som är en slät mo, der man
påstår köpstämmor fordom blifvit hållna.
Uti Lödestorps kohage och vid Skärby,
i egoskilnaden till Källeröd, äro 4 till
6 stenar af föga höjd uppresta på
hvartdera stället; äfvenså på Bållestacls och
Arntorps mark, der flera nu bortodlade
stensättningar förr varit att se. Tid
efter annan har man i torfmossarne vid
Wegstorp gjort intressanta fynd af saker
ifrån bronzåldern. De inom socknen
belägna gårdarne Solbräcka och Skärby
antagas af pastor Axel Holmberg för de
i Sturlesons berättelse om Kongahälls
förstöring af Wenderna omnämnda
gårdarne Solberg och Skurhaga, hvarifrån
den hjeltemodige Olfver Stormund ilade
den betryckta staden till hjelp.

Af byar och gårdar må nämuas: 2 mantal
Arntorp; l3/4 Bàllestad; 3 Grokareby; 3 sk.
V2 kr. Kareby, det sednare prestgård, tax. till
1,350 rdr rmt; P/2 Stora och Lilla Lundby,
IV2 Löstorp; 3 Skärby; 7/g Olsåker, tax. till
3,500 rdr rmt; 2 Wegstorp, tax. till 8,100
rdr rmt, äro militiøe-boställe. Största
bruknings-delen är 7/i2 Grokareby, tax. till 4,1111 /2 rdr
rmt och den minsta ,/32 Öfver Ilålt, tax. till
93 rdr rmt. Afståndet mellan kyrkorna är 5/g
mil. — Adress: Kongelf.

Karrum, eller Hornsberg. Egendom
uti Tryserums socken, Norra Tjusts
härad och Kalmar län, belägen vid sjön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free