Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fieduui.
Kellna. 147
gen vid fjällryggen intill gränsen mot
Norge, och är bekant genom sina nu
nedlagda silfvergrufvor. De blefvo år 1657
uppfunna af Lappmannen i Sjockjock
Anders Paggeson, hvars afkomlingar än
i dag hafva tillnamnet Silfvervisare. En
af dem, för några år sedan tillfrågad,
om han visste, när stamfadern uppfunnit
silfverstrecket, svarade sig hafva hört, att
det skett i den konungs tid, som
rymde ur fängelset och samm öfver sundet.
Det senare kunde syfta på Tåget öfver
Bält af kon. Carl X, under hvars
regering Kedkevare upptäcktes.
Silfver-grufvorna bearbetades för kronans
räkning, och 5 mil från dem, vid Qvickjock,
byggdes 1661 en smälthytta; men
verket drefs med förlust, tills det år 1702
ödelades. Sedan har ej någon vidare
grufbrytning blifvit verkställd, utom
några skott, som en och annan låtit spränga
vid dessa malmanledningar, ehuru först
brukspatron Steinholtz, år 1745, och
sedan kapten Meldercreutz, år 1769, och
derefter några andra anmält sig att
upptaga detta silfververk, hvarpå likväl
ingen verkställighet följt. Malmen har
hållit 5—6 lod silfver på centnern. De
grufvor, hvilka i synnerhet blifvit
bearbetade äro: Norr-, Carls-, Hedvigs- och
Eriksgrufvorna. Vid landshöfding
Wid-marks besök i Qvickjock den 29 Juli
1859 fann han derstädes bland
kapellets tillhörigheter förvaradt ett defekt
syneinstrument öfver de byggnader m. m.
som voro till finnandes vid grufvorna samt
hyttan år 1702. Deri uppräknas de
vid Qvickjock uppförda byggnader, som
utgöra: bokarverk och vaskhus,
smälthytta, proberkammare, driflius, sättestuga,
rostugn, byggning för grufvefolket samt
fångehus. Detta sistnämda, 5 alnar i
fyrkant, hade till inventarier 1 par
lials-jern, 1 par handklofvar, en trähäst,
attiraljer, hvilka, i fall de blefvo begagnade
till nomadfolkets tvingande att verket
betjena, visst icke bidrogo att stämma
detsamma till fördel för bergshandterin-
o _ O
gen. Åtminstone förvaras ännu bland
Lappska befolkningen traditionela
minnen om den hårda medfart, för
hvilken den då utsattes genom ålagda
prestationer och forslingar.
Kedum. (Kjedum i Jordeboken.)
Annex-socken till Tådene pastorat, är be-
lägen i Kållands härad af Skaraborgs
län, 2V4 mil vester från Lidköping, vid
Wenern — vid 170 fots höjd öfver
hafvet — med 2V4 mant. krono, 8% mant.
frälse, skiftade i 29 delar och taxerade
till 66,355 rdr rmt. Arealen är 2,083
tunnl. Marken är i allmänhet
bergaktig. I grannskapet af bergshöjderna är
åkerjorden af sämre beskaffenhet; dock
är jordmånen i allmänhet lera. Skog
hafva några hemman till vedbrand,
andra lida brist derpå; men timmer
saknas. Kyrkan, belägen 2/5 mil från
moderförsamlingens, har varit moderkyrka
till år 1349; den tillbyggdes 1687.
Folkmängden, som år 1805 var 256,
hade nedgått 1860 till 222 personer.
Socknen består af följande byar och
hemman: Kjedum Storeg., ibm. Kareg., 2i/A
Aggetorp, 1 Torpa, 1 Stommen, V2 Kambo, 1 Plogsbo,
!/2 hor danåker, V2 Pihlebo, 1 Eke,
miltiæ-bo-ställe; 1 Gröneberg, kyrkoherdeboställe; 1 >\ Dryte.
Af större gårdar märkas: Stommen och 1 mant.
Aggetorp, tax. till 11,775 rdr rmt; egare,
kamrer Wetterman på Ranåker; Pihlebo, tax. till
3,675 rdr rmt, eges af en åbo. Kedums mader.
— Adress: Lidköping.
Kellna (i Jordeboken),: Kallna,
Kjell-na. Annex-socken till Östra Ljungby
pastorat, ligger i Norra Asbo härad af
Christianstads län, IV2 s- från
Engelholm, l3/4 mil från hafvet — vid
125 fots höjd öfver detsamma —
omfattar en areal af 2,059 tunnl.
Markens beskaffenhet är mycket olika, dels
högländ och ofruktbar, dels jemn och
bördig; goda mader finnas, som gifva
mycket gräs, och öfver allt är marken
stenfri. Rådande jordmån är väl
sandmylla, dock finnas både lera och
lermylla. På skog är brist, ehuru på
några ställen finnes något ek och ännu
mer s. k. surskog, såsom björk, al, asp
och vide. Folkmängden, som år 1805
var 399, uppgick 1860 till 770
personer; hemmantalet är 16’V8 mant., deraf
133/8 bet. Eg. 11 ätts afgift, 3 krono, och
taxeringsvärdet 138,250 rdr rmt.
Kyrkan ligger 2/5 mil från moderkyrkan.
Barnundervisningen bestrides uti fast
skola af en examinerad lärare för (år
1859) 110 barn, medan 31 undervisas i
hemmet.
I socknen märkas af gårdar: Kellna 3/4
mant., tax. till 4,730 rdr rmt, är pastors
annex-hemman ; l/2 Bohlstad, tax. till 2,250 rdr
rmt, är sergeautboställe; Bjelmslund, se den
artikeln; 2 maut. Silfåkra, tax. till 13,140 rdr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
