Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Kengis-verkeu.
Kerrstorp.
rmt, är ryttm.boställe; 3/4 Lundsgården, tax.
till 0,080 rdrj-mt, eges af ryttm. C. von
Hennings; mant. i Öja och Vß
Storgårds-mölla egas af löjtn. von Platen å Gångvad;
lr’/12 Bohlestad, tax. till 9,900 rdr rmt, eges
af kammarherren Gyllenstjerna. — Minsta
bruk-ningsdelen är Va 2 mant. i Öja, tax. till 170
rdr rmt; Stora Mölla, qvarn, tax. till 13,140
rdr rmt, ocho 1 /4 Öja egas af kapiten Rosentvist.
— Adress: Åby.
Kengis-verken, Uti Pajala socken af
Norrbottens län, bestå af jernbruken
Kengis och Svanstein. Det förstnämda är
beläsret omkring 16 mil från Torneå
o o
stad, vid Torneå elf, mil förrän
Muonio vattenled infaller, och anlades
1646 af handlanden i Stockholm, Arndt
Grape. I början voro här 3 hamrar,
hvardera med 2 härdar, gårinakeri och
kopparsmedja, hvarest Svappavaara
kopparmalm blef gårad och utsmidd.
Verket iståndsattes af bröderna Abraham
och Jacob Momma (adlade Reenstjerna),
hvilka bröder tjenade landet med flera
riksnyttiga företag. Myntverkstäder
drefvos här ock en tid, då efter tillstånd
sex-dalers plåtar myntades, med 2 daler
s. m. valör, hvilkas stämpel först var A. J.
B., men sedan tre stjernor, i stället för
dalpilar på Avesta plåtar. Denna
plåtmynt-ning upphörde 1715. På 1740-talet
hade detta bruk 2 hamrar och 4 härdar,
men blef, efter tillstånd, deladt 1754,
då hälften af smidet lades till Svansteins
nya verk, och här vid Kengis
endast bibehölls 1 hammare med 2 härdar
till 1000 sktt årligt smide, hvilket 1755
ytterligare privilegierades med stämpel
K., hvartill äfven lades 1 knipphammare,
2 svantshammare samt stålugn och
inrättning till tråddrageri. Det här
ofvan belägna Kenyisfall är det största i
Torneå-elf, af 100 famnars bredd,
hvilket, på ungefär 150 famnars sträckning,
uppgifves vara öfver 60 fot högt.
Svanstein ligger omkring 10 mil från Torneå
och 7 mil nedanom Kengis, vid Kuita
bäcks utfall i Torneå-elf. Detta bruk är
uppbygdt af Abr. Steinholtz,
privilegieradt 1754 till 1 stångjernshammare och
2 härdar med 1000 sktt årligt smide,
med stämpeln K*. Tillverkningen vid
dessa bägge bruk, som äro förenade
under namn af Kengisverken, har
betydligt nedgått, så att den på de sednaste
25 åren utgjorde, år 1839 den högsta,
374 sktt; år 1858 var den 265 sktt.
o
Tackjernet hemtas från Toriieåfors. Ar
1819 tillhörde bruken kamreraren
Östermark och brukspatron Ekströms
konkursmassa, år 1840 J. A. Wallenberg,
Öhlund, m. fl. År 1817 anbefallde
Kgl. Maj:t, att dess befallningshafvande,
ortens bergmästare samt en af
Bergskollegium utsedd, i bergsvetenskapen
kunnig person skulle, med biträde af
vederbörande landtmätare, anställa
undersökning för att utröna möjligheten
och fördelen deraf, att, genom inköp af
Kengis bruk för publika medel, bereda
tillfälle för inrättande af en bergslag i
orten, och att vid denna undersökning
äfven borde utrönas, huru vida elfvarne
kunde göras så farbara, att de rika
malmtillgångar, som i Lappmarken finnas,
kunde derefter transporteras till sådana
ställen, hvarest möjlighet för masugnars
inrättande medgåfve begagnandet deraf.
Men företaget afstyrktès af öfverstelöjtn.
C. P. Hällström, som i sitt utlåtande
till d. v. Strömrensningskommiteen
visade, att beredandet af den föreslagna
strömfarten på Lina och Ängeså
elf-var i utförande skulle falla sig alltför
kostsamt samt framgången och
förmånerna deraf äfven voro tvifvelaktiga; derföre
lemnades de framkastade frågorna både
om öppnande af nämnda
kommunikationsmedel och om bergslagsinrättningen
utan allt afseende. Sedan denna tid
har bergshandteringen, åt sig sjelf
lemnad, icke förmått att uppbringa sig från
sitt iråkade förfall, såsom äfven det förut
visade aftagandet i tillverkningen
ådagalägger; derjemte hafva ock flera af
verkstäderna dels blifvit obegagnade, dels
raserade, dels förfallit till ödesmål.
Kerrstorp (Kjerrstorp). Socken och
regalt pastorat af 3:dje klassen, hörande
till Färs kontrakt af Lunds stift, ligger
i Färs härad och Malmöhus län, 33/4
mil ö. från Lund, 3 mil från Ystad —
vid 175 fots höjd öfver hafvet — och
omfattar en areal af 4,189 tunnland, af
hvilka 139 äro vatten. Jordmånen är
blandad med grus, svartmylla och lera,
som är mest rådande. Uti en del af
socknen finnes litet surskog och torfjord.
Folkmängden, som år 1805 var 679,
uppgick 1860 till 1,128 personer;
hemmantalet är 11 n/12 mant. bet. Eg. Rätts
afgift, 2% krono, taxerade jemte lägen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
