Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kisa.
små bäckar, som samlas i en liten sjö
vid gränsen och fortgår sedligt genom
-Öfra och Nedra Föllingarne, hvilka
tillsammans bilda ett nära milslångt men
smalt vatten. Från Nedra Föllinge
slingrar sig Kisaån genom en i sin början
sidländ dalgång mot öster och sydost,
upptager tvänne bäckar från sjöarne
Glim-ringen och Wärfveln. Efter
samman-flödet tager ån en ny riktning mot
nordost och norr, genom den högst pittoreska
af kullar beströdda bygden kring
kyrkan, förstärkes åter af många bäckar,
samt bildar Kisasjön, och utgår ur denna
nordligt till Eneby. Invid sjöar och
åar äro bergen vanligen brantast,
der-emellan ofta mer utbredda och
afplattade; de större dalgångarnes sänkning
synes vara föga betydlig, de aflägsnare
sidodalarnes större. Jordmånen är
omvexlande svartmylla, sandmylla, ör och
lera; lättjorden är dock den rådande.
Åkerns utrymme är, utom svedjelanden,
i allmänhet ringa, ehuru årligen
utvidgadt genom nyodlingar; äng och bete
finnas tillräckliga; skogen äfven
tillräcklig, här och der ymnig. Näringarne äro
derför ock, i likhet med Eneby sockens:
åkerbruk, ej motsvarande ortens behof;
betydlig boskapsskötsel; skogsbruk med
försäljning af ved och trävaror, oaktadt
de hinder, som svåra kommunikationer
lägga i vägen, samt med beck- och
tjäru-tillverkning; linodling, slöjd, åtskillig
fabriksrörelse samt fiske, utgöra
binäringar. Socknen, som 1750 beboddes af
1,441 och 1860 af 3,143 personer,
består af 36% mant. skatte, 1 krono, 16’
frälse, skiftade i 248 delar och taxerade
tillsammans med fabriker och en stor
mängd lägenheter till 439,320 rdr rmt.
Lefnadssätt, språk och andra egenheter
äro med moderförsamlingen
gemensamma, så vidt ej den större stråkväg, som
här går fram, öfvat något inflytande till
förändring. ’ Vid Carlsberg, söder om
kyrkan, finnes en förr mycket besökt
helsobrunn. — Barnundervisningen
bestrides i både fast och ambulatorisk
skola af en examinerad och en
oexaminera lärare (år 1859) för 277 barn,
medan s. å. 331 undervisades i hemmet.
— Kysa eller Kisa nämnes 1255; hade
då, och ännu på 1300-talet, särskild
curatus, men synes i samma sekel haf-
IV.
Kisa. 169
va blifvit förenad med Eneby. Socknen
har förr omfattat äfven hvad nu af Kinds
härad hör till Ulrika. Kyrkan är af
okänd ålder, tillbyggd i öster 1754, och
med torn 1772—73; har bland annat
en grafsten från 1323, flera adliga
ba-1 nér m. m. Socknen har flera särskilda
donationer för skola och fattigvård, de
sednaste af mdlna Sjösteen år 1846—51;
årliga utdelningen till de fattiga är 26
tunnor råg, 20 IU kött, 300 rdr och
40 famnar ved. — Orten har föga af
minnen från äldsta tider, utom vid Harg,
hvilket namn äfven häntyder på fordna
offerställe; deremot saknas ej
märkvärdigheter från sednare sekler. Under
Dackefejden blef kon. Gustafs anförare Måns
Johansson innestängd här i socknen
mellan bråtar, och hade han säkerligen ej
undkommit den öfvermäktiga
bondehären om icke en bonde i orten, en
konungens hemlige vän, hade undervisat
honom om en stig öfver bergshöjden och
ändå var det endast med ganska stor
förlust, som han förmådde slå sig
igenom, samt kom så med sina skingrade
och förstörda troppar åter till
Linköping; vid Svilängslid, nu Sisselid, en
backe på Yxefalla egor, blefvo
äfvenledes Gustafs krigsfolk, under Gust.
Olofsson Stenbock, slagna af de upproriske;
deremot rönte Dacken ett oväntadt
motstånd af allmogen vid Svikingsbro, vid
Stensjön åt Gäddefallavägen, och är bron
sålunda benämd deraf, att Nils Dacke
utropat, då han fann för sig en
förhuggning af allmogen, som han trodde
hålla hans parti: »Jag är besviken»; —
allt år 1542. Vid Ennesbovad på
Fröåsa egor å länegränsen visas lemningar
efter en skans, som kon. Carl IX låtit
uppkasta mot Danskarne; vid kyrkobyn
hade han låtit uppföra ett stall för 40
hästar, som ännu fanns qvar på
1750-talet; ett för honom sjelf uppbygdt
boningshus i en trädgård, samt en
kronobod hafva äfven i de sednaste tider varit
1 behåll.
Vid katholska • tidens slut egdes här
gårdar af kyrkliga stiftelser, 4 af Wreta kloster,
2 af Wadstena kloster, bland samtliga 595/s
enligt 1700 års jordebok. På 1600-talet
innehade adeln större delen, men mistade
åtskilligt vid reduktionen; nu tillhör det mesta
allmoge, äfven ett säteri; en del hemman äro
mycket sönderstyckade. Byar af mer än ett
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
