Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182
Klagstorp.
Klarälfven.
dringarne gjordes 1823, då vapenhuset
vid södra sidan borttogs och ett utbygge
i stället uppfördes samt ingång till kyrkan
gjordes från vestra gafveln af densamma;
predikstolen flyttades ifrån den södra
sidan till den motsatta med ingång från
sakristian. Ar^ 1853 försågs kyrkan med
en ny vacker orgel, uppförd af
orgelbyggaren Fogelberg i Lund för en
summa af 2005 rdr b:co. Den har 10
stämmor. Altaret, af lika ålder och stil
med det i Tygelsjö, har en tafla, som i
6 afdelningar föreställer skildringar af
Christi upphöjelsestillstånd. Predikstolen
från år 1595 har i bildhuggeri af trä
afbildningar af de fyra evangelisterna.
Kyrkans silfver består af en kalk med
patén, vägande 60 lod, och en oblatask
om 335/8 lod. Den äldsta kyrkoboken
här är af 1753. I tornet finnas tvänne
ringklockor, af hvilka den ena har på
östra sidan följande inskrift:
Väck mitt öra till att liöra
Städs Guds ord, som bli kungjord
Att jag ej som denua malm
Ett blott ljud och klang må gifva
Såleds dermed apspel drifva
Men ära Gud med hjertlig psalm.
Mag. och kyrkoherden Nils Liebman. Och å vestra
sidan : ifrån solens uppgång allt intill nedergången vare
Herrans namn lofvadt. Psalm. 118: v. 3., samt
klock-gjutarens namn med årtalet 1747.
Af fornminnen finnas flera ännu
qvarstående ättehögar, hvaraf den förnämsta
är belägen å egorna till JM 24, och
kallas Rommehög eller Rommarehögen.
En annan ättehög, kallad Hålhög å
egorna till JM 3 K lagstorp, är mestadels
utjemnad. A egorna till JM 4 och till JM
29 finnes en backe, kallad Borrebacken,
och vid gränsen å JM 29 en dylik,
kallad Långbjersbacken. Dessa höjder synas
dock icke vara ättehögar eller forntida
begrafningsplatser, utan anses vara
uppförda antingen såsom förskansningar
eller ock bildade af hafsvattnet i den
forntida period, då vattnet gått häröfver.
På folkets läppar lefva ännu sägner om
fiendtliga landstigningar af Danskarne,
isynnerhet af kapare, hvilka en gång
varit så hungriga, att de gingo upp på
Klagstorps fålad och togo alla byns
gäss, stekte dem på stranden och åto
upp dem.
I socknens nora del ligger den s. k.
«Skum-pareyrunden», som fordom tillhört Pile säteri,
men nu lyder under Näffentorp och tillhör
Bunkeflod socken. Denna jord, som är af uts. frälse
natur, har ännu tegskifte och af högst egen
beskaffenhet. Hvarje del kallas en »grund» och
till en sådan hörer: »en rygg» längs genom
hela egorna om 5 skäppeland, en »stump» om
ett skäppeland och en lång smal äng om ett
skäppeland. Af hemmantalet innehafvas I I af
jordegarne, 22/3 af arrendatorer. JU 19, 2/3
mant., tax. till 9,980 rdr, är sergeantsboställe,
samt bortarrenderadt mot en summa af 733 rdr
16 sk. b:co årligen. Dessutom finnas 2
skatt-lagda, men icke numrerade, och 1U icke
skatt-lagda, men numrerade torp och gatuhus, af
hvilka de sistnämnda 7 äro krono och de 3 frälse,
ett ryttafetorp till hemmanet JM 11 vid rusth.
M 82 (socknen består af 1 rotehåll vid Skytts
kompani af Södra Skånska infauteri-reg. samt 10
rusthäll vid Arrie squadron af Skånska
husar-regimentet). En dragon erhåller i lön 4 t:r råg och
4 t:r korn samt kontant 10 rdr rmt. årligen; en
husar har 4 t:r råg och 4 t:r korn i årl. lön,
utan ryttaretorp, ty dessa såväl som rotetorp
försvunno till större delen genom enskiftet,
emedan ingen ville tillsläppa jord. Emellertid
förlorade kronans karl härpå, ty vid ett torp kunde
han föda sitt hushåll och ändå hafva 1 à 2 kor,
några får o. s. v. Den ursprungliga meningen
med indelningsverket att göra soldaten till
bosatt jordbrukare, är genom detta förhållande,
likasom på flera andra orter, omintetgjord, och de
indelta trupperna lika litet bofasta som de
värfvade. Tvänne tullmjölqvarnar finnas, deraf den
ena ligger på kronogrund å JU 26 och blef 1851
väl ombyggd på holländska viset med 2 par
stenar för grofmäld, 1 par för gryn samt särskild
skal-qvarn, tax. till 6000 rdr. Den andra qvarnen
ligger på frälsegrund å JU 16, skattlagd 1819
till 3 t:r 1 kappe säd, att i rusttjenst utgå med
hälften råg och hälften korn, tax. till 3000 rdr.
Mantalen äro mycket olika i afseende på
jordrymden, så att t. ex. JU 8 har 73 V2 tunnl.
på ett helt, tax. till 9000 rdr, och M 17 har
l631/4 tunnl. på mant., tax. till 7,250 rdr.
Orsaken till denna ej obetydliga skilnad i
egorymd till lika beskaffade hemman får sökas deri,
att vid den tid, då enskiftet här förrättades,
funnos flera ouppodlade och vanvårdade
jordsträckor, som i följd deraf lågt taxerades, men som
sedermera uppodlats till lika fruktbarhet som
den gamla odaljorden, • Hemmansklyfningen har
här fortgått i tämligen stor utsträckning, så att
på hemmanet JU 3 bo 14 och på JU 16 bo 13
äboer. Minsta hemmansdelen var år 1854 på
JU 17 med 3/100 mant. och 14
kapplandsrymd, år 1860 på Jtë 11 med f/g92 mant., tax.
till 40 rdr. Likväl antages denna klyfning icke
hafva utöfvat någon menlig inverkan på
välståndet, tvärtom skall folket, äfven på de mindre
lotterna, berga sig ganska väl. Största
bruk-ningsdelen är 2/3 mant. å JU 2 och 4, V4 mant,
i JU 5 och 29, tills. tax. till 13,750 rdr.
Klagstorps allmänning under rusthållet JU 116, tax.
till 3000 rdr. — Adress: Malmö och Anderslöf.
Klaraberg. Egendom, se Säfve
socken.
Klarelfveß eller Storelfven.
Wärm-lands största vattendrag, har tvänne
huf-vud-källarmar långt norr om nämnda
landskap, af hvilka den ena börjar under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
