Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
186
Klöfva.
Klefva.
sättes mindre potates. Inom Sihls
socken sås hvete, råg, korn, ärter och
hafre, samt sättes litet potates.
Afkastningen af hvetet och rågen, är här mer
gifvande. Lin odlas till husbehof. Vid
laga skifte i Klefva erhöllo alla delegarne
sina egor sammanlagda i ett skifte, hvadan
der ej finnes någon egentlig betesmark.
I Sihl deremot hafva alla hemmanen en
särskild skift i Stjelkaskogen och de
flesta äfven uti Annemossen.
Skogsbehof-ven till vedbrand och gärdsle hemtas
merändels från kronoparken Kinneskogen.
Kalkbränning utgör inom Klefva den enda
binäring som idkas. Öfver hufvud taget
brännes här årligen minst 4,000 t:r
kalk. Fordom transporterades deraf
mycket till Borås och Alingsås, men nu
af-sättes den dels i Lidköping dels till
possessionater i orten, der den
användes till gödningsämne. Orrjagten har
fordom varit god inom Sihl, men är nu
förstörd af främmande jägare. De år, då
regn under vår och försommar inträffar,
är på Sihls mader en förträfflig andjagt.
Fiske idkas obetydligt. Klefva kyrka,
belägen på en hög kulle, är af sten och
troligen af hög ålder, emedan en
doktor Bartholdus var pastor här redan
1290. Utvändigt är den jemte choret
33 alnar lång, 12 alnar bred samt 8
alnar hög och försedd med ett mycket
högt och vackert torn. Predikstolen
jemte altartaflan, som föreställer
Frälsaren på korset, är skänkt år 1700 af
major Soop, som ligger i
familjegraf-ven under ett hvalf, i vestra ändan af
kyrkan. Jemte den i kyrkoherden
Mellins beskrifning omnämnda gamla och
märkvärdiga kalken, finnes här äfven en
gammal dopfunt af sten, samt ett
offerfat af messing, 1 V* aln bredt, med
upphöjdt arbete, föreställande bland annat
konung David spelande på harpa. En
vacker tafla i oljemålning, 1% aln hög,
samt 1V8 aln bred föreställande Petri
ånger, samt skänkt af framl.
kontraktsprosten Landin, finnes äfven här.
Prest-gården med tillhörande byggnader lades
år 1861 i aska genom en vådeld.
Ar-rendatorn af bostället hade först en
timme förut med familj anländt, för att
taga sin nya bostad i besittning. — Sihls
kyrka är äfven af sten, samt något mindre
än Klefva. Altarprydnaden, som före-
ställer Frälsaren på korset, är skänkt
af en Öfverste de Laval år 1728. Ett
gammalt vapen af 1690 öfver Magnus
Blankenfeldt, herre till Sihlboholm, finnes
här äfven; för öfrigt intet märkvärdigt.
Barnundervisningen bestrides sedan 1847
i fast skola af en examinerad lärare
som äfven är klockare och gemensam
för båda socknarne; år 1859
undervisades der 19 barn, medan 56
undervisades i hemmet.
Fornminnen. Inom Klefva socken går en
sägen, att derstädes i urtiden varit en stad och
vissa förhållanden gifva vid handen, att den i
forntiden åtmiustone varit en mindre vaulig
bondby, ehuru man numera svårligen lärer kunna
finna några säkra fakta, till bestyrkande af denna
folksägen. Församlingens kyrkoherde E. Mellin
har öfver socknen upprättat en beskrifning i
manuskript, som upptager den härom gående
sägnen, äfvensom de inom socknen varande
fornminnen, hvarutur följande utdrag här intages:
»Högre upp åt himmelen är sundare klimat,
der vindarne spela eller storma på fjällen, och
traditionen bland folket talar högt, att här i
uråldern varit en stad med namnet Gillestad.
Ett hemman heter ännu Gillesgård, der
stadsgillet och kongl, slottet på höga klefhällen var
beläget, med skyhöga koppartorn och gyllene
spiror och guldtuppar. Staden var då en
sjöstad, och på klipporna synes ännu åldriga
spår af hafsvågens svall, der på den tiden
äfven Gillestadens örlogsdocka simmade, tills den
genom uttorkadt vatten slutligen måste stranda i
dyn, deraf ännu i dälden Fly gård och Flyhof hafva
sina namn, liksom annexen Sihl och Sjögatelet.
På kalkstenskullen, till höger om slottet, der
kyrkan nu står, der höjde sig stadens praktfulla
afgudatempel, och funnos då i Gillestaden ej mer
än 6 gårdar eller tomter, näml.: l:o
Gumsegår-den, der gumsar beständigt föddes för
afguda-tjensten och stektes för kungataffeln. 2:o
Gröneberg, det kongl, lustslottet, der, inom gröna
vallar på tornhöga altaner, endast de kongliga
fingo förlusta sig. 3:0 Kartegård, der
kungsträdgården var, alldeles full af vilda kartäpplen,
som den tiden voro läckerbitar för
hofgoramar-ne. 4:0 Kuggården, der offerpresterne bodde,
hvilka sjelfva gödde och ilskne som kuggar,
ofta rusade ut, ridande på dessa vilddjur, att
stånga alla de syndare på gatorna, hvilka ej
ville knäfalla för dera och afguden. 5:o
Skrif-varegården, det kongl, kanzliet, der blinda
lag-skipare och högfärdiga trollkarlar med
skörsta-kar ritade dödsdomar och vanskapliga
vilddiurs-bilder på hvitlimmade väggar. 6:o Knarkegården,
hvarest, i vester från staden, var belägen den
kongliga hafre- och kornåkern, der kornknarren
alltid hördes, men som sedan aldrig hörts på
den sidan af staden, emedan han då skrämdes
för alltid af de kongl, guäggande och frustande
hästarne, som der hade sitt stall, och hvarest
äfven voro de orimliet stora stats- och
stridsvagnarne, som natt och dag gingo i knirk och knark,
ty — vagnsmörja var då icke ännu uppfunnen. —
Så målar traditionen den åldriga taflan af Klefva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
