Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K]inta.
Klinte.
189
frälse, med 20 inb., uti Östra Eneby
socken, 1 mant. frälse, med 12 inb.,
uti Qvillinge socken. Häraf eges V4
mant., tax. till 1,500 rdr rmt under
Hults bruk i Q-villinge socken, 1/2 mant.
har lydt på 1500-talet under Norsholm.
Troligen var det detta hemman, som,
(enligt Anrep) beläget i Kullinge
socken, donerades 1646 till
befallningsmannen på Johannesberg vid Norrköping,
Nils Jonsson, hvars son Jonas tog sig
namnet Klingius, sedermera Kling af
sin födelsebygd, och adlades med
namnet Klingstedt; han blef landshöfding
öfver Kronobergs län, död 1691. Ett halft
mant., tax. till 3,260 rdr rmt, kalladt
Klingstadberg, eges, jemte 1 mant.
Södergården och 1 mant. rusthåll Lund i
Qvillinge, tax. till 8,000 rdr rmt, under
Marieberg af hr C. O. Philipson i
Norrköping. Byn brändes af Ryssarne 1719.
Klinta. By uti Bosjökloster socken,
Frosta härad och Malmöhus län, af 1 Vg
mant. ins. frälse, % mant. prestgård
(tax. till 6,260 rdr rmt), Vg mantal
klockarebol, tax. till 1,050 rdr rmt. Af
frälsehemmanet eges 1 mant., tax. till
7,200 rdr rmt, under Bosjökloster
säteri, V8 mant., tax. till 900 rdr rmt,
af friherre Wrangel von Brehmer på
Hyby. — I denna by föddes Abigail
Olofsdotter Klinthea, moder till
kanslirådet Sven Bring, adlad Lagerbring,
författare till Svea Rikes historia, född 1707
och död 1787. Ätten härstammar af
norsk adel, hvars förfäder Joen och
Helge Bring voro höfvidsmän i norska
konungen Sverres tid, samt blefvo 1191
dräpne af ett röfvareparti, kalladt
Oije-skäggar. Byn hade år 1858: 90
inbyggare.
Klinta Tall. Våra förfäder, hedningarne,
buro vördnad och fruktan för lundar eller ock
enstaka stående lindar eller andra löfträd af
skönare beskaffenhet än andra träd, och
kallade dem bo-träd, emedan de troddes egas af ett
rå, som, osynligt vistades i dess skugga,
belönade med helsa och välgång den, som lät sig
vårda om trädet, och straffade den, som
ofredade det. Såluuda hedrades dessa träd, i hvars
skugga kreatur så väl som menniskor hade
skydd mot middagssolens brand och hetta. De
hedniska lundarnes och trädens helighet kom
väl från begynnelsen deraf, att offrade mäns
eller djurs lemmar upphängdes i dem, sedan de
förut i den helighållna offerkällan en tid varit
nedsänkta; men en christen, som njuter af
trädens vederqvickelse, borde minnas, huru ock
hans Frälsare hade en lund, en örtagård, dit
han ofta plägade komma med sina lärjungar, då
han ville tala med dem om de himmelska ting
och deras själars odödlighet. Det var i
skuggan af träden, som han bad, och der
tröste-engeln syntes och styrkte honom. Härpå borde
en christen akta och låta sig vårda om ali
plantering, samt ej onödigtvis eller af egeanytta
spilla ett växande lif eller sköfla hvad som är
till jordens prydnad och gagn. — Ännu utvisar
folket mångenstädes sådana lundar och träd,
dem ingen vågar komma vid med yxa. Sägner
felas icke i någon landsort om dem, som velat
hugga eu spån eller gren ur bo-trädet och deraf
ljutit döden. En sådan ryktbar tall var Klinta
Tall vid Badelund i Westmanland. Gammal
och hopkrympt, på en kal klippa, syntes han
för vägfarande, till dess han för några tiotal af
år sedan föll omkull af ålder. Stam och
grenar efter tallen ligga ännu orörda omkring på
hällen. En hafsfru, som rådde i den närbelägna
viken af Mälaren, sades bo i berget under
tallen och vara trädets Rå. Snöhvit boskap
menade landtfolket sig ock hafva sett drifvas upp
ur sjön på ängen derinunder.
Klinte. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till
Medel-kontraktet af Wisby stift, utgöres af Klinte,
moderförsamling, och Fröijel, annex,
samt innefattar 283/g mant.
Folkmängden 1860 var 1,606 personer. — Klinte,
socken uti Södra häradet af Wisby län,
ligger 3 mil s. s. v. från Wisby, vid
vestra kusten och 80 fot högt öfver
hafvet, samt omfattar 5,763 tunnl. fast
land. Marken är bergaktig; rådande
jordmånen lermylla. Skog finnes till
behof. Socknen, som år 1805
beboddes af 718 och 1860 af 958 personer,
består af 133/g mant. skatte, 7/g krono
och taxeras till 128,200 rdr rmt. —
Kyrkan, af sten, är uppbyggd 1046.
Barnundervisningen bestrides i
pastora-ratet af en examinerad lärare uti fast
skola (för år 1859) 148 barn,o medan
63 undervisades i hemmet. År 1861
beslöts vid sockenstämma härstädes
inrättandet af ett sockenbibliotek, hvartill
tullförvaltaren Fåhræus i Wisby såsom
bidrag lemnat en gåfva af 68 volymer
goda böcker samt 50 rdr rmt till inköp
af nödiga bokskåp. — Här föddes, 1675,
Nils Norby, utmärkt för sin stora
språkkunskap och lärdom i historien; hans
föräldrar voro kyrkoherden härstädes O.
Pedersson Norby och Christina Gardeus,
dotter till den lärde
vice-superintenden-ten öfver Gotlands stift, Nils Gardeu9.
Af fornminnen finnas Wines eller
Un-nes Hus, en gård der biskop Unne, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
