Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klyftamoii,
Klågerup. 195
saknad af de petrificerade
entomostraki-ter, orthoceratiter m. fl., hvaraf den
sednare har sådant öfverflöd, hvilket
förhållande antyder ett vida äldre
antediluvi-anskt ursprung för Klyftamoberget. Att
här i en aflägsen forntid förefallit
vulkaniska utbrott och naturrevolutioner,
är snart sagdt påtagligt. De här
befintliga granitbergen ega ofta en
flerfal-dig och sinsemellan oliktidig
sammansättning. Bergen synas stundom vara
danade hvarfvis, med mellanlägg af
annan stenart, såsom qvarts, hvilka
mellanlägg dock sällan ligga i vågräta
rigtningar, utan förekomma antingen i
plattbågformiga, eller ock stundom i
per-pendikulära linier. En del af bergslagren
äro äfven danade på ett helt annat sätt,
och ligga i en nästan likformig
sträckning, från nordost till sydvest, något
liknande mycket stora trappsteg af 20
till 30 alnars bredd, dock sålunda, att
den inre, eller den mot nordost vända
sidan, är något djupare och den mot
sydost något högre, i jemn sluttning
uppåt. Derofvanpå ligga spridda större
och mindre klippblock, hvilka blifvit
lösryckta och bortslungade från de
qvarstående höga klippmassorna. Ett större
berg, beläget V4 mil norr från de förra,
befinnes vara klufvet i tvänne delar,
hvilka lemna en öppning af nära Vi6
mils längd och några hundra alnars
bredd, i hvars mellanrum nu finnes en
jemn gräsbärande mosse, kallad
Djupedals liåla. På Klyftamon finnas tvänne
smärre sjöar, Stora och Lilla Bjursjön,
den förra af omkring 3/8 mils omkrets
och den senare hälften mindre. Dessa
sjöar hafva sannolikt i en aflägsen
forntid utgjort fast mark, men under någon
våldsam naturrevolution blifvit sänkte
eller tilldämde och förvandlade till sjöar.
Detta kan, bland annat, slutas deraf,
att sedan den större af dessa sjöar, för
nära 30 år tillbaka, genom gräfning och
bergsprängning sänktes omkring 3 alnar,
upptäcktes på sjöns botten, isynnerhet
utmed dess stränder, en mängd ekar
och kämfurustammar, som alla lågo
störtade i sydvestlig rigtning, hvilket
sannolik varit en följd af en häftig orkan,
då marken troligen vid samma tillfälle
sjunkit, eller genom fördämning
förvandlats till sjö. Nära sistnämnde sjö fin-
nes ett stort och högt berg, kalladt
Börje-Hall, hvars södra sida mot sjön
är nästan lodrät. Vid sydvestra sidan
af berget, der en väg leder uppåt höjden,
synas lemningar efter tvänne ringmurar.
— 2) Klyftamon. Kronopark, som
nppräknas i bihang till Westgöta-lagen
bland allmänningsskogar i Westergötland.
Den skall varit en allmänning till Berg,
Lerdahla, Timmersdala och Böja
socknar, der de af ålder och utan utsyning
haft sitt timmerhygge; upptager nu
efter regleringen 1824 en rymd af 479
tunnland 25 kappland och är beväxt
med ung skog.
Klåfvasten. Egendom, se
Locketorps socken.
Klågerup. Herregård uti Hyby
socken, Bara härad och Malmöhus län, är
belägen i en liten dalkittel, som något
öppnar sig åt norr eller Lundasidan.
Slätten har icke här samma karakter
som närmast staden, den angifver
grannskapet af Romeleklint och af Skånes
södra ås genom att bryta sin jemna yta
i långsträckta kullar. Belägenheten är
sänk och man finner här som vid så
många andra under medeltiden anlagda
gårdar, att platsen blifvit väld för att
genom det omgifvande vattnet skaffa
sig ett skydds- och befästningsmedel.
Fordom har också gården varit
omgifven af en liten aflång, i norr och söder
sig sträckande sjö, i hvilken lågo
tvänne holmar, endast åskilda genom en
kanal. På den nordliga af dessa låg
borgen, på den andra ladugården. Sjön
hade dock under tidernas lopp allt mer
och mer närmat sig formen af kärr; och
under nuvarande egarens tid har den
östra delen, gemenligen kallad Östersjön,
förvandlats till bördiga åkerfält, och den
vestra till en park, der vattnet, samladt
i breda, slingrande kanaler, omflyter
trenne holmar och lemnar marken torr
och bördig. Närbelägna kullar hafva
äfven blifvit planterade med träd, så
att snart nog är Klågerup befriad från
en dittills ganska kännbar brist:
bristen på träd; det berättas nemligen,
att under kammarherren Arvid Trolles
tid, då herrskapet under de heta
sommardagarne ville taga sig rörelse i det
fria, måste man i saknad af annan
skugga taga sin tillflykt till logan och der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
