Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Klågerup.
Klågerup.
promenera. Stället har på senare tider
vunnit mycket i trefnad, och årligen
fortsättes försköningsarbetet. Från ett
lusthus, uppfördt på högsta punkten i
trädgården, har man en vacker och
vidsträckt utsigt mot norr öfver slätterna
kring Lund och å motsatt håll öfver
den slätt, som på en half mils afstånd
begränsas af Björnstorps, Häckebergas^
Skabersjös och Torups skogar. Den skog,
som hörer under Klågerup, är belägen vid
Troberga och sträcker sig utmed
Yddinge-sjöns vackra stränder. På en kulle i
skogen är af nuvarande egaren uppfördt ett
lusthus, från hvilket man genom
ut-huggningar har flera täcka utsigter
öfver slätten och kringliggande
skogstrakter. Detta ställe skall vara en bland
de vackraste punkter kring Lund; också
besökes den sommartiden flitigt af
stadsboerna. På en kulle kallad Ellabjär,
belägen söder om kyrkan, nära Hyby
by, till höger om vägen till Yddinge,
njuter man en ännu vidsträcktare utsigt;
der, säges det, ser man 40 byar, 22
kyrkor, 6 herregårdar, 3 städer, neml.
Lund, Malmö och Köpenhamn, derjemte
Landskrona värn och ön Hven, samt
slutligen 3 konungariken: »det svenska,
det danska och det himmelska.» Dock
tillägges det: n. b. detta allt vid
vackert väder och med goda ögon eller
helst med kikare.
Klågerup är en af Skånes gamla
gårdar, om hvars äldsta öden endast
dunkla sägner finnas. Under katholska
tiden, så berättas det, låg gården på
en kulle, som nu benämnes
»Kirsbärs-backen», och hvaruti ännu länge ruiner
och lemningar af grafvar syntes.
Kullen är belägen ett par hundrade alnar
i sydost från nuvarande gården, och ett
par gamla ekar beskugga nu den fordna
borgplatsen. Gården kallades då Buro
(Borgö), och var en väl befäst gård,
omgifven af vallar och grafvar. Der
bodde tvänne adliga jungfrur, samtidigt
med hvilka tvänne riddare (nu lefvande
folksägnen kallar dem »generaler») bodde
på Hyby gård i samma församling.
Riddarne friade till de begge tärnorna
och erhöllo deras ja; men straxt
derefter drogo de ut i härnad och glömde
då sin tro, så att de vid hemkomsten
ej ville kännas vid sin förbindelse. Jung-
frurna på Buro, som tyckas varit mera
stolta, än ömma, beslöto att
eftertryck-ligen hämnas den lidna skymfen.
Underrättade om, att riddarne skulle
julottan begå nattvarden i Hyby kyrka, resa
de tidigt dit; den äldsta ställer sig bakom
altaret, den andra döljer sig bakom
vapenhusdörren. Knappt hafva riddarne
böjt knä vid altarranden, förr än den
äldsta lik en furie störtar fram och
stöter en dolk i sin trolöse älskares hjerta.
Den öfverblifne riddaren, fruktande ett
lika öde, skyndar mot kyrkodörren för
att rädda sig, men der möter honom
den andra systren, som ränner honom
en värja genom lifvet. Omedelbart derpå
begåfvo sig de båda jungfrurna till Rom,
för att lios påfven söka aflösning för
dessa grymma mord. Aflösningen
beviljades; men påfven förklarade kyrkan
i bann under en viss tid, så att ingen
gudstjenst fick under den tiden hållas
deri. Församlingen höll emellertid sin
gudstjenst på den ofvan omtalta kullen
»Ellebjär», der ännu märken lär finnas
efter trappsteg och en upphöjning, der
altaret förmenas hafva stått. Från en
något sednare tid härleder sig en annan
tradition om en enkefru, som under
Svenskarnas infall i Skåne bodde på
Buro och med 200 beväpnade svenner
tappert försvarade gården mot de
angripande fienderna. — Wogn Tuleson af
Sparre-slägten är den förste kände
egaren. I äldre tider kallades denna ätt
»de Wognsöner», enligt tidens bruk, att
kalla en hel ätt efter någon ryktbar
man inom densamma. Denna slägt
nämnes af Saxo Grammaticus såsom
befryndad med den stora och mäktiga
Hvideslägten. Wogn Tuleson har lefvat
i sednare hälften af 1200-eller i början
af 1300-talet. På 1400-talet tillhörde
Klågerup slägten Hasse och kom genom
gifte åter till Sparre-slägten i början på
1500-talet. Den siste af denna ätt-gren
till Klågerup, på mansidan, var danska
riksrådet Hans Sparre, som var på sin
tid en betydande man och gift med
Dcfrothea von Ahnfeldt. Med deras
dotter Sissela öfvergick Klågerup till
Grubbe-slägten, hvarifrån det såldes på
1640-talet till riksrådet och befallningsmannen
öfver Christianstads län Malte Juel. Hans
enka, Anna Ramel, fick 1650 af Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
