Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Kläckinge.
Klöfsjo.
stad, tax. till 12,100 rdr, eges af
öfver-jägm. Arrhenius.
Kläckinge. Säteri, på hvars egor man
funnit en källa, som håller bittervatten,
hvilket isynnerhet varit verksamt mot
kolik; säteriet tillhörde år 1770 assessor
C. H. Bergman, se vidare Kalfsviks
socken.
Klädesholmen. Kapell och fiskläge,
hörande till Stenkyrka pastorat, ligger
uti Tjörns härad af Göteborgs län, %
mil n. v. från Marstrand, ö. i hafvet,
4:i/4 mil från Göteborg vid början af
Pater Noster-skären och på 50 fots höjd
öfver hafvet. Öns befolkning utgjorde
1805: 766, 1856: 467, 1859: 518 och
1860 sednare året inberäknadt
Rönn-ängs 1449 personer. På 1840-talet
bodde på Klädesholmen 87 hushåll eller
370 personer, dels fiskare, dels
jordbrukande allmoge. Här finnas nio sjöbåtar
för storfiske och fem krogar, hvilket må
vara nog sagdt, skrifver Holmberg, för att
upplysa om tillståndet på detta ställe.
Klädesholmen, som af ålder varit
lots-plats och kronohamn, erhöll år 1794
rättighet att bygga kyrka; den
uppfördes af trä på den närbelägna Koholmen,
under det sista stora sillfisket och torde
snart genom församlingens armod
förfalla. Tillståndet här torde dock på
sednare tid förbättrats, äfven ambul. skola
har blifvit inrättad, som besöktes 1859 af
74 barn; läraren är gemensam för
Rönn-äng. Taxerades med Koholmen till 1390
rdr. Adress: Oroust.
Klämmestorp. Ett mantal säteri
uti Utvängstorps socken, Wartofta härad
och Skaraborgs län, 3V2 mil från
Lidköping, egdes 1860 med underlydande
3Vi6 mant. jemte qvarn och såg,
uppförda vid den förbiflytande ån Tidan, af
D. Berglund; taxeringsvärdet var 25,530
rdr rmt. Hufvudgården är prydligt
bebyggd omkring 1820 med en större
och utmärkt väl inredd manbyggnad,
med flyglar, ladugårdshus m. m. Ang och
betesmark äro beväxta med vacker
löfskog. Egendomen tillhörde år 1816,
(då blott 23/4 mant. underl.)
protokolls-sekret. S. Arsenius.
Klämmestorp. Ett och V2 mant.
(2V2 mant. Klemestorp, efter Tuneld)
säteri uti Järstorp socken, Tveta härad,
af Jönköpings län, har fordom varit
klosterhemman, men på 1600-talet,
genom utbyte af egendomar förvandladt
till säteri. I jorden hafva blifvit funna
offerknifvar, urnor med aska m. m.
Åtskilliga på egorna funna saker tyckas
äfven visa, att Danskarne under sina
fiendtligheter mot Jönköping här haft
sitt läger. Sägnen förmäler ock, att
Göta Hofrätt under pestsjukan här haft
sina sessioner, hvarefter ett ställe ännu
har benämning. Egare hafva varit
riksamiralen frih. Carl Carlsson Gyllenhjelm,
sedan öfverjägm. F. A. Silfverhjelm,
hofrättsnot. C. Roos, fröknarne Klercker,
1828 major Kulberg, 1840 löjtn. G. A.
Reutersvärd och 1860 enkefru
Reuter-svärd. Säteriet är tax. till 12,000 rdr
och med qvarn till 14,050 rdr; på godset
bo 73 inb. Här dog d. 26 Sept. 1677
landshöfdingen Magnus Durée, stadd på
resa till Stockholm. Han var en den
skickligaste embetsmän och diplomat,
som hans långvariga och svåra
beskickning i Danmark ifrån år 1646 till 1657
bevisar.
Klöfsjö. Annex-socken till Bergs
pastorat, ligger i Jämtlands läns Södra
fögderi, 8 mil s. s. v. från Östersund —
vid 1480 fots höjd öfver hafvet —
omfattar en areal af 32,145 tunnl., hvaraf
1653 äro insjöar. Södra gränsen mellan
denna och Wemdalen i Herjeådalen
utgöres af Klöf sjö-fjället, öfver hvars
höga branter förut enda vägen var
mellan båda landskapen, innan 1821, då
en ny väg från Berg blef anlagd, och
är härifrån till Wemdalen nu 6 mil.
Svårigheten att färdas öfver fjället kan
fattas, då man än omtalar såsom ett
under, att en vagn gått der fram i
krigstider, men på det sätt, att den måste
söndertagas och bäras styckevis deröfver.
Näringarne äro desamma som i Berg,
dock är det märkeliga här, att de af
invånarne, som bo närmast fjällen, öka
sitt boskapsfoder med en hvit mossa,
den de berga om hösten, sedan skörden
är förbi, och hemföra om vintern i
frusna klimpar, att gifvas boskapen, hvilken
skall trifvas mycket väl deraf; sådan
mossa räknas alltid för tredjedelen af
deras foder. Socknen, som år 1758
beboddes af 284, 1859 af 689 och 1860
af 715 personer, består af 38 l/2 tunnl.
skatte, 10V8 lappim, ll/2 tunnl. krono,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
