Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knislinge.
Knista.
203
tax, till 76,535 rdr, af baron Fr. Hermelin.
Skottsilla, I mant. krono, hofsmedsbostiille,
ibm. 1 mant., mönsterskrifvareboslälle, Engeby
(Angby) V2 mant., kaplansbol från 1687. —
Adress: Uppsala.
Knislinge. Annex-socken till Hjersås
pastorat, ligger i Östra Göinge härad
af Christianstads län, 2 mil norr om
Christianstad — vid 120 fots höjd
öfver hafvet — omfattar 8,355 tunnl.
fast land. Marken är till större delen
jemn. Rådande jordmån är sandmylla.
På skog lida de flesta ställen brist.
Socknen, som år 1805 beboddes af 657
och 1860 af 1063 pers., består af 8 mant.
skatte, 1V2 mant. krono, 1413/16 mant.
frälse. Kyrkan, V2 mü från
moderkyrkan, belägen på en höjd vid landsvägen
mellan Christianstad och Broby, är
ansenlig och består af skepp med chor,
byggda af tuktad gråsten med socklar
och hörnstycken af huggen sandsten i
enkel rundbågsstil, och har, efter prot.
Brunii förmodan, äfven haft runddel.
Takhvalfven äro af tegelsten i yngre
spetsbågsstil. Ett fyrkantigt torn, som
består af grof gråsten med omfattningar
af tegelsten, från sednare medeltiden
höjer sig å skeppets södra sida. Choret
har ett stjernhvalf, som uppbäres af
tre-spångiga pilastrar,. och vid dess östra
ända ligger en tresidig utbyggnad af
tegelsten, tillkommen i nyare tider och
som tjenar till sakristia med grafrum
derunder. Denna vanprydliga byggnad,
skrifver Brunius i Skånes konsthistoria,
hvarest en herrlig belysning borde enligt
den högre konstens grundidé sprida sig
öfver altarplatsen, och ett ej mindre
vanprydligt dörrskjul utanför nya
ingången i vester och slutligen en
hufvud-och två sidoportar, hvilka intaga
kyrkogårdens norra sida likasom stängsel vid
ett boningshus, i jemförelse med denna
herrliga kyrka, som har minst en
ålder af sex århundraden, ådagalägga vår
tids vanliga oförmåga att finna det
passande vid ett Herrans hus. Att likväl
der ej saknas, tillägger samme författare,
såsom vid mången patronel kyrka, god
vilja att hålla egendomen i ett värdigt
skick, synes både af det inres och yttres
hvitlimning samt af kyrkogårdens
planering. Barnundervisningen bestrides i
tast skola af en examinerad och en
oexaminerad lärare för (år 1859) 145 barn,
medan 3 undervisades i hemmen. Ännu
lefver i minnet huruledes danske presten
Paul Olofsson i Hjersås församling,
under det s. k. Gustaf Horns krig,
förgiftade drickat för de svenskar, som tagit
qvarter i hans by. Svenskarne sköflade
och uppbrände hans gård till hämnd;
men presten hade undangömt sig på
Kärnön i sjön Immelen.
Af gårdar märkas här: Bifvaröds säteri 1 Vj q
mant. med 63 g Bifvaröd tax. till 37,680 rdr,
med 4’Zg Knislinge, 5,g Kopparöd, 3/lfi Östra
Olinge, 7/j ^ Holm, 5/g Hjersås-Lill a, 3/4
Hum-laröd, 3/8 Peremöllan med qvarn, 5 /g Hillestorp,
3/4 Olestorp, 3/4 Esperöd, Knislingemölla och
såg, tills. tax. till 84,210 rdr, egas af
kammarherren grefve Wachtmeister på Haneskog.
Säterigården förmenas vara uppbyggd af en adlig
jungfru, benämnd Ackeleija. Efter henne blef herr
Petrus Bilde egare af gården, sedermera herr
Sten Retz, hvilken år 1650 förenade Bifvaröd
med Wanås, och egdes den på 1750-talet af
lands-höfd. Hamilton. År 1612 under kriget med
Danmark lades gården i aska af Svenskarne. —
Vfi Knislinge tax. till 1270 rdr, klockareg. —
1 iqant. Knislinge, tax. till 6,940 rdr
annexhemman till prestgårdcn. — Minsta
bruknings-delen är Vg Knislinge, tax. till 600 rdr. —
Adress: Christianstad.
Knistä. Konsistorielt-pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Edsbergs kontrakt
af Strengnäs stift, utgöres af två socknar:
Knista, moderförsamling, och Hidinge,
annex, samt innefattar 90 förrn, mantal.
— Folkmängden uppgick 1860 till 3818
personer. Knista, socken uti Edsbergs
och Lekebergs härader af Örebro län,
ligger 2 */2 mil v. s. v. från Örebro —
vid 170 fots höjd öfver hafvet —
mellan Hidinge i n. o., Winteråsa i öster
och Karlskoga i vester, samt omfattar
en areal af 20,944 tunnl., af hvilka 995
äro insjöar, belägna inom Lekebergs
härad, der socknens större del 15,112
tunnl. ligger på de här 5 till 600 fot
höga och branta Kililsbergen; denna
trakt är rik på skog, sjöar och mossar.
Kermen, Norén och W ål sjön ligga längst
i norr, sydligare Fränen, som har sitt
utlopp till Svartån, som utgör gränsen
mot bergslagen. Den öfriga och
mindre delen af socknen ligger på
slättlandet, inom Edsbergs härad, der några
sandåsar framstryka, dels utmed Svart-ån,
dels mellan denna å och den från
Edsberg kommande Trystorps-ån; men för
öfrigt är denna del af landet jemn och
bördig, med lera och svartmylla till
jordmån. Socknen, som år 1805 beboddes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
