Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongslena.
Kongs-Norrby. 229
tor och tomter, hvarpå några hus blefvo
uppförda; men oroliga tider, grefvens död, och hela
grefskapets reduktion under kronan hindrade
detta förslag. Lena, sedermera såsom ofvan
nämndt indelt till öfversteboställe, kallades
Kongs-lena, till skillnad från andra byar i
Westergötland med samma namn. Ar 1672 nedbrändes
denna by af en häftig vådeld, hvarefter den
uppbyggdes enligt en ny plan, samt indelades
i lika slora qvarter. En del af gatorna
pryddes med löfträd på sidorna, så att byn i
ordnad anläggning liknar en stad. Byn
genomskäres af allmänna landsvägarne mellan Mariestad,
Sköfde och Jönköping, samt har 2:ne
frimarknader, sommar och höst, med landets egna
produkter och boskapskreatur. Byn beboddes år
186U af 467 personer. — Tjufvetorp V2 mant.,
Kongslena ’/2 mant., utgöra ett gods, tax. till
4,560 rdr rmt. Ofvestebostället, se nedan. —
Adress: Sköfde.
Kongslena. Öfversteboställe af 2
mantal i ofvannämda socken, taxeradt
till 21,380 rdr rmt. I historien kallad
Lena, intar denna gård ett framstående
rum såsom jarla- och konungasäte, samt
folkungagods. En af dess första kända
egare har varit den namnkunnige
riksföreståndaren, Birger Jarl af Brosa, som
förtjenade i många hänseenden att vara
konungars föredöme. Hertigen af
Finland, biskop Bengt, son af Birger Jarl,
gaf år 1290 sitt arfvegods Lena,
bestående af 26 gårdar, till domkyrkan i
Linköping. Egendomen lär likväl ej
länge tillhört biskopsstolen, emedan
riksmarsken Torkel Knutsson, som af några
häfdatecknare äfven anses varit en
folkunge, egde Lena omkring år 1300.
Denne namnkunnige man, hvars ädla
och rena karakter, klokhet och
stats-mannatalanger, gjorde perioden för hans
riksföreståndarestyrelse, från 1290 till
1302, till ett af Sveriges lyckligaste
tidskiften och berättiga honom till ett
af de ärofullaste rummen i Sveriges
häfder, vistades sedermera på denna
sin gård. Ett fel, om det så kan
kallas, hade marsken begått, då han
lemnade konungen ensam med sina
bröder. Dessa, som sågo omöjligheten att
kunna störta deras broder, så länge
Torkel Knutsson lefde, förlikte sig med
konu ngen och intalade honom, att det
var blott denne, som var orsaken till
ali oenighet inom kongl, huset.
Konungen, öfvertygad om brödernas nu visade
uppriktighet, begaf sig med dem till
Lena för att fängsla marsken. Denne
förut varnad, yttrade blott, att hans
samvete ej förebrådde honom något, och
att ingen kunde bevisa honom hafva
gjort något mot konungens befallning,
samt önskade för öfrigt, att hafva så
troget tjent sin Gud, som sin konung.
Emellertid fick han, hvad hans ärliga
sinne förut ej kunnat tro, se den 6:te
Dec. 1305, då konungen kom för att
gripa honom såsom den der illa
förestått förmynderskapet, vållat oenighet
mellan konungen och dess bröder. När
marsken fick se konungen, sade lian:
»Detta hafven I, konung, blygd utaf så
länge I lefven, att I förrådden mig så
snödeliga.» Han blef emedlertid gripen
och förd till Stockholm, med bakbundna
händer, och fötterna sammanbundna
under hästbuken, samt kort derpå
halshuggen 1306. Hans gård indrogs till
kronan, som sedermera öfverlemnade den
till Linköpings domkyrka och lära
sålunda biskoparne innehaft gården till
reformationen. Ar 1569 anslogs Lena
kongsgård, med underliggande hemman
i Wartofta härad, af kon. Johan III, åt
slägten Stenbock, såsom friherrskap; men
den återgick till kronan år 1687, och
blef 1692 anslagen till chefsboställe. Kon.
Carl XI var den 29 Aug. 1689, tillika
med fältmarskalken grefve Ascheberg på
Lena. Bland dem, som innehaft Lena
chefsboställe, må nämnas, öfversten grefve
Anton Wasaborg 1744—48,
fältmarskalken, baron P. Scheffer 1772—90,
hvilken lät, sedan alla vid gården varande
hus, utom sjelfva stenhuset, blifvit
förstörda genom en häftig vådeld, anlägga
åbyggnaden efter en mer regelbunden
plan, då ladugården flyttades längre från
mangården. Efter det slott, som
Torkel Knutsson bebott, och på hvilket
äfven Birger Jarl stundom vistades, synas
ännu tydliga lemningar på en höjd i
närheten af kyrkan, uti ett sädesgärde,
kalladt slottsgärdet. Gruiidmurarne
antyda att byggnaden varit lång och smal,
med ett rundt torn på hvardera ändan
i öster och vester.
Kongs-Norrby. Kongsgård uti
Brun-neby socken, Bobergs härad och
Linköpings län, af 10 mant., och taxerad, med
såg, tegel- och kalkbruk, till 54,000 rdr
rmt, är belägen på norra stranden af
Motala ström vid dess utlopp i
Norrbysjön. Norrby har af ålder varit ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
