Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
230 kougs-Norrby.
Kongsäter.
Wasa-familjens gods och tillhört Carl
Christersson (död 1440), Erie Carlsson (död
1494), dess enka Anna Carlsdotter (död
1515), dottern Margareta, gift med
Erik Knutsson (Tre llosor, död 1520)
och med Berndt von Mehlen; hennes
syster Ebba, gift med Erik Lejonhufvud,
samt deras dotter Margareta, konung
Gustaf Ls andra gemål. Fru Ebba skall
hafva låtit börja bygga ett stenhus, som
brändes af Danskarne 1568, men
återställdes från 1578. Biskoparne i
Linköping skola dock någon tid innehaft
gården och kallat den Biskops-Norrby,
men sedan den i kon. Gustaf Ls tid
åter kom under kronan, fick den sitt
nuvarande namn och donerades år 1637
med en stor mängd underlydande i denna
och andra socknar till fältm. Johan
Banér till belöning för hans seger vid
Wittstock; gården ärfdes af sonen
Gustaf Adam, men indrogs vid reduktionen;
bortarrenderades 1687 till Jöns Eriksson,
då härtill hörde 109V2 tunnl. åker, äng
till 437 lass hö, bete för 20 kreatur,
skog, fiske, 8 torp, 17
fjerdedelshem-man rå och rör, samt 163V4 årliga
dagsverken af Bobergs, Gullbergs,
Wal-kebo och Wifolka härader; skattlades
1691 med 404 dal. 27 öre 18 p:gr
s:mt grundränta, och indelades såsom
öfverstelöjnantsboställe. Förste
indelnings-hafvaren af bostället var John
Gripen-valdt och den siste Carl Borgenstjerna,
hvarefter bostället indrogs 1838.
Kungsgärden är nu bortarreuderad mot 606
t:r spannmål, hälften råg och hälften
korn. Det är redan nämdt, att
Kongs-Norrby blef uppbrändt af danskarne;
förut föreföll här en strid, der
svenskarne under Hogenskild Bjelke och Per
Brahe blefvo slagne och fördrifne ur
sitt läger af Daniel Rantzow, som låg
med en ringa styrka på andra sidan
Motala ström, innestängd genom
skogsbråten, och ansågs förlorad. Men de
svenska anförarne, förlitande sig på Motala
ström, som skiljde dem från fienden, sofvo
för öppet läger. För denna sin
trygghet fingo de plikta, i det att de hade
tidigt om morgonen öfver sig Daniel
Rantzow med danskarne, som funnit ett
vad ej långt från Kungs-Norrby.
Svenska anförarne gjorde väl allt möjligt
motstånd, skrifver Dalin, men Fryxell
låter svenkarne genast fly, utan att
forsöka något motstånd, både knekt och
höfding. Han skrifver: »De hunno ej
alla i hast få reda på sina stöflor och
skor, utan började springa barfota i
snön, men detta blef för kallt. Då togo
några sina belgskinnsvantar, satte dem
på fötterna och sprungo sedan så länge
krafter och vantar räckte.» Utgången
af striden blef emellertid, att Rantzow
fick 150 fångar, sju kanoner och
svenskarnes fältkassa samt ali deras tross.
Egendomen, som är väl bebyggd med corps
de logis innehållande 10 rum och kök samt
2:ne större flyglar, har en areal af 4,585
tunnland, hvaraf uuder eget bruk cirka 220 tunnl.
åker och cirka 500 tunnl. äng; skogen, som
upptager 2,400 tunnl., är indelad i
trakthuggning och lemnar årligen, utom bygguadsvirke och
gärdsle för gårdens behof, cirka 700 famnar ved.
Vid egendomen födas 164 kreatur. De uuder
egendomen lydande torp och lägenheter utgöra
9,480 dagsverken samt 525 ökedagsverken. Af
nuvaraude innehafvaren är uppbygdt qvarn, såg
och tegelbruk; vid det sednare, hvartill finnes
nära till hands lera och sand, tillverkas cirka
250,000 st. tegel. Fisket lemnar i arrende 6ü0
rdr rmt, hvaraf 500 rdr för ål- och 100 rdr
för fjell-fisket.
Kongsäter. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Marks och
Bollebygds kontrakt i Göteborgs stift,
utgöres af fyra socknar: Kongsäter,
modersocken, samt Gunnarsjö, Grimmared
och Carl Gustaf, annexer, och innefattar
54V4 mantal. Folkmängden, som på
50 år ökats med 1,459, uppgick 1860
till 3,653 personer. — Kongsäter,
socken uti Marks härad af Elfsborgs län,
3V2 mil n. o. från Warberg, 87/8 mil
från Göteborg — vid 285 fots höjd
öfver hafvet — omfattar en areal af
7,082 tunnl., af hvilka 1,458 äro
insjöar. Socknen, som år 1805 beboddes
af 511 och 1860 af 980 personer,
innefattar 15V4 mant., tax. till 71,140 rdr
rmt. Kyrkan, byggd af gråsten och trä,
är af okänd ålder; choret är uppbygdt
1828. På Juldagen år 1638
omkullka-stades klockstapeln, så att klockorna
krossades, af en storm från
Westerhaf-vet, som genomilade hela Götaland,
spridande skräck och förödelse på sin väg.
Barnundervisningen bestrides gemensamt
med Gunnarsjö uti ambulatorisk skola
af en examinerad lärare för (år 1859)
179 barn, deraf dock 59 undervisades
hemma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
