Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopparberget, Stora.
Kopponi. 237
1755 ett besök i grufvan och stego
ned till ett djup af vid pass 20
famnar. Den fordom s. k. Skärsgrufvan
fick till minne af det höga besöket då
namnet Lovisa Ulrika, hvartill
drottningen biföll med de orden: »det fägnar
Oss rätt mycket, att grufvan vi i dag
varit nere uti, får namn af Oss. Vi
önske derföre, att grufvan må
hädanefter för Stora Kopparbergslagen bli långt
rikare och ymnigare af Gud välsignad.»
På det ställe, der de kungliga stadnade,
hafva till minne af besöket tre kronor
blifvit inhuggna i berget. Derjemte lät
Bergslagen till åminnelse slå tre
medaljer af det silfver, som erhållits ur
stora grufvan, och blefvo dessa medaljer
öfverlemnade till konungen, drottningen
och kronprinsen Gustaf, som vid
tillfället åtföljde sina föräldrar. Äfven som
konung besökte Gustaf III Falu grufva,
ristade sitt namn i taket till den s. k.x
Rådsalen, som ligger vid 118 famnars
djup, och skref derpå iGrufboken:
»Sedan jag vid 9 års ålder 1755 första
gången nedsteg i Falu Grufva, som
Sveriges Kronprins, och i dag jämt 20
år sedan, den 20 Sept. 1768, andra
gången gick ned i Fahlu Grufva, har
jag i dag som Sveriges Konung för
tredje gången besökt denna för riket
vigtiga skatt och gått till 118 famnars
djup. Rådsalen i Stora Grufvan den
20 Sept. 1788. Gustaf.» Konungen gaf
vid samma tillfälle sitt bifall till
inrättandet af det efter honom uppnämnda
»Gustaf IILs Silfververk», hvilket
privilegierades 1790, då derjemte en
guld-och amalgamationsinrättning tillades till
verket. Några sednare kungliga besök
kunna vi ej påminna oss.
Såsom en kuriositet må slutligen
nämnas, att man år 1719 uti grufvan
hittade liket efter en grufarbetare, Mats
Israelsson, kallad Fet-Mats, hvilken år
1670 en gång farit ensam ned i grufvan
och sedermera aldrig blifvit afhörd. Den
döda kroppen, som återfanns på 82
famnars djup, hade, efter det den der legat
under vatten nära ett halft århundrade,
blifvit alldeles mjuk, men blef sedan, då
den hunnit torka, hård som sten och
förvarades länge i ett glasskåp, tilldess
han slutigen började sönderfalla och 1749
begrofs i Stora Kopparbergs gamla kyrka.
En gumma, med hvilken han i lifstiden
varit förlofvad, igenkände i det upptagna
liket sin trolofvade, och händelsen har
gifvit den bekanta Tyska författaren E.
T. A. Hoffmann stoffet till en novell,
kallad »Die Bergwerke zu Falun.» Fet-
Mats begrofs i prosten Helsingii graf,
och den prest, som begrof honom, skref
öfver honom en minnesvers, hvilken
slutar med orden:
— — föga blir han matkemater.
Mäster Pehr Helsingii sten
Skall nu denna stenen gömma;
Om till Aska bli hans ben,
Det skall efterverlden döma.
Kopparbo, äfven kalladt Stjernemo.
Två mantal skatte i Christvalla socken
af Norra Möre härad och Kalmar län,
skattlades 1690, var förut 3 mant. och
taxerades 1860 till 13,320 rdr med 88
inb. Häraf utgör V2 mant. en egendom
med 400 tunnl. egovidd, deraf omkring
35 tunnl. öppen åkerjord af god
beskaffenhet, äng till 100 parlass hö, skog till
husbehof och afsalu samt mycken
odlingsbar mark jemte flera andra förmåner,
såsom erforderligt fall i en förbiflytande
å för anläggande af vattenverk,
tillräcklig och passande lera för anläggande
och drifvande af tegelbruk m. m.
Kopparmåla. Ett skattehemman om
V4 mant. uti Hvena socken af Sevedes
härad och Kalmar län, tax. till 1620
rdr. Här bodde Elin Håkansson i
medlet af 1600-talet; hon var gift med en
soldat och gjorde sig känd såsom klok
och kunnig i allehanda annars
förborgade ting, kunde berätta om allt som
tilldrog sig i trakten m. m. Hon fick
en gång tillåtelse att för konung Carl
XI visa sin »klokskap», då konungen
frågade henne om en drägtig so, som
gick på gården, hur många grisar lion
liade i sig samt af hvad kön och färg
de voro, hvilket Elin också noga uppgaf.
Konung Carl XII skänkte år 1698
hennes man, Jon Håkansson, besittning på
Kopparmåla.
Kopparstename. Farligt grund vid
Gotska Sandön. Till deras undvikande
finnas på Gotska Sandöns nordligaste
udde 2 fyrtorn af jern och med
katadi-optrisk lysningsapparat af 3:dje
ordningen med stillastående sken. Tändes
f. g. den 10 Oktober 1859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
