Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
250
Krogstail.
Krogstad.
hjelplig lera, men på öfriga ställen af
mest sandmylla. Sädet är hafra, såsom
öfver allt i häradet. Gårdarne ega en
olika, men i allmänhet stor jordvidd,
oeh odlingstillfallen saknas icke.
Socknen, som år 1805 beboddes af 1,542
och 1860 af 3,142 personer, består af
467/g mant. skatte, 3:{/4 krono, 2 frälse
på 346 delar, och taxeras till 223,640
rdr rmt. Krokstads välbelägna kyrka
lär vara ganska gammal, men undergick
1702 en förändring, äfvensom på
1840-talet, då lion erhållit ett skick, som
bättre än förut motsvarar hennes
bestämmelse. Barnundervisningen
bestrides i ambulatorisk skola af 2
examinerade lärare för (år 1859) 506 barn,
hvaraf dock 9 undervisades hemma.
Orten eger, såsom ofta skådeplats för fordna
strider, många minnesmärken, och
intressanta traditioner lefva på folkets
läppar, äfvensom många föråldrade bruk i
dess hemlif. Inom socknen ligger det
historiskt märkvärdiga Sörbo, se den
artikeln. Fornsaker af sten äro
visserligen sällsynta, men hittas dock
understundom, och efter bronzfolket
förekomma griftrör långs Kynnefjället, särdeles
norr ut, såsom vid Systeröd på
Röss-åsen och på Kisteråsen vid Röanne,
samt på Hults, Ho/fors och Hoghidts m. fl.
utmärker. Som märkvärdigast af de
fynd här blifvit gjorda, må nämnas en
stridsklubba af bronz, som hittades i
Orekilselfven på 1840-talet. Dess främre
sida bildar ett mansansigte med
förvridna drag, och det öfriga upptages
aftre-och fyrkantiga utspringande taggar.
Utom vid Söbbön, der man i gärdet ser
en upprest och ett par fallna
bautastenar, finnas här inga stensättningar.
Lemningar efter befästningar träffas på det
skogbevuxna Slottsberget i fjällen på
Budalens egor, och vid Hamborgsjön
visas spår efter förstörda stenbyggnader,
utan att traditionen kan för dem göra
reda. På Sandåkers moar ligger ett
märkvärdigt monument, kalladt
Gälhus-ommen eller Gälhusugnen; det består af
resta hällar, som innesluta ett rum, 5l/2
alnar långt ocho i nordöstra ändan 2%
alnar bredt. Åtskilliga här befintliga
ättehögar utmärka sig för en i dessa
nejder ovanlig storlek. Vid Krokstads
Sörgàrd ligger en sådan af 130 stegs
omkrets och 30 stegs sluttningshöjd.
Ett par bösseskott derifrån står vid
kyrkan en icke mindre; på en dylik af
samma storlek, liggande på Österböns
gård, har man för ej så länge sedan
uppfört ett boningshus, och en på
Med-öns mark åtföljes ännu af den sägen,
att der stått en kyrka. Spridda
samlingar af grafkullar, på Krokstads och
Hajums utmark, sägas vara minnen
efter ett der hållet fältslag. En hög bär
namnet Bresshögen, en annan, vid Stora
Bergane, det märkliga namnet
Hane-högen. I Restads gärde har äfvenledes
funnits en nu mer förstörd samling af
grafkullar ifrån bränneåldern; men detta
ställe förvarar äfven minnet af en strid,
som lärer blifvit hållen här mellan
Svenskar och Norrmän under Hannibalsfejden
(1643—1645). Norrmännen skola varit
lägrade öster och våra vester om ån,
öfver hvilken de beskjutit hvarandra,
tilldess Svenskarne med värjan i hand
be-mägtigade sig valplatsen. Sägnen
styr-kes af de fynd af menniskoskelett,
sporrar, blykulor m. m., som blifvit gjorda,
såsom ock af en gammal anteckning i
pastorsarchivet. Sysslehålet kallas en
ugnslik grotta uti ett berg på Österböns
utmark. Dess öppning är ganska trång;
men invändigt är hålan 7 alnar lång
och nästan af lika bredd. Det synes
som menniskohand bidragit till dess
danande, och man berättar, att en röfvare
skall här hafva uppehållit sig, tilldess
han, en julmorgon, greps af kyrkfolk,
hvilka ditlockades af tonerna af en psalm,
som röfvaren sjöng. Mer och mindre
märkliga bergshålor träffar man på
åtskilliga ställen, såsom vid Öfra
Hällesäter, på hvars egor man tror sig kunna
utvisa spår till silfvermalm. Heliga träd
hafva förr funnits här i ymnighet, och
ännu står en dylik ek på Hult samt
en gran på Hoffors mark. En rönn,
som äfven ansågs med vördnad, är nu
för en tid sedan fälld vid Österbön. Om
än den djupa fruktan för dylika
föremål nu mer har upphört, anses likväl
den för en våghals, som dristar sätta
yxan till roten på dem. Imellan
Åse-röd och Elseröd är belägen en
mine-ralhaltig offerkälla, som kallas St.
Jö-rans källa. På Österböns gård synes i
gärdet en vattenhåla, der man vill veta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
