Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Kronstorp.
Kronobäck (Cronobeck).
Öfverste-boställe uti Mönsterås socken, Stranda
härad af Kalmar län, af 2 mant. krono
med såg, tax. till 24,120 rdr rmt, har
sandblandad jordmån, välbyggd mangård.
Nära boningshuset finnas lemningar
efter ett kloster, som omnämnes 1479
hafva blifvit lagdt med löst och fast
under S:t Johans- orden af Jerusalem,
hvilken i Sverige hade Eskilstuna till
huf-vudsäte. Ar 1480 beslöts i Strengnäs,
att Kronobäck skulle ega samma
friheter som Eskilstuna, ingen utom
konungen skulle döma mellan priorn och
bröderna, ej heller kunde biskopen af
Linköping pålägga dem något, deremot
skulle de för 6in del hjelpa till de
summor, som Eskilstuna årligen skickade
till ön Rhodus. Namnet tros hafva
varit Bäck, Munkebäck eller Klosterbäck,
men blifvit förbytt till Kronobäck, då
det i kon. Gustaf Ls tid kom under
kronan. Kronans hospital, som var här
inan munkarnes hitflyttning, kallades
Ok-nobäck, och lär äfven haft namn af
Norrobygel, och har man derefter i en
skogspark, Spetalehult kallad, funnit
lemningar. När allmogen i orten
klagade år 1529 hos Gustaf I, att
Kronobäcks kloster ej blef underhållet, svarade
konungen, att som klostret i början var
cirnaclt, ej till ett kloster för munkar
och prester, men till hospital för sjuka
och fattiga, borde det åter dertill
användas. Klostret indrogs troligen
derefter med sina gods till kronan, och
Kronobäck blef sedan kungsgård. Kon.
Johan III gaf åt hr Erik Göstafsson
Stenbock 27 gårdar i Kronobäck, för
den tjenst han gjort samme konung
emot kon. Erik XIV. Kon. Sigismund
bekräftade detta friherrskap år 1594;
riksrådet Gustaf Stenbock återfick d. 22
Juni 1613 Kronobäck, som hans fader
Erik Gustafsson förverkat, då han år
1597 afvek från Sverige. I konung
Carl XLs tid blef gården öfversteboställe;
den förbättrades isynnerhet af
generalmajoren A. D. Schönström, som
innehade den på lifstid omkring år 1799.
Förutnämda lemningar efter klostret
bestodo 1720 af en stor hvälfd port;
murarne, en del hela och en del till
grunden nederfallna, voro af gråsten.
Kronstorp. Egendom uti Burlöfs
Kräpp.
socken, Bara härad af Malmöhus län,
1 mant. frälse, tax. till 29,500 rdr rmt
samt med Helenelunds qvarn, 1/6
Tåg-arp, Arlöf och ett tegelbruk, tax.
till 50,860 rdr, eges af bandi. C. Berg
i Malmö. Kronstorp liar vacker
åbygg-nad och stor plantering, samt fruktbar
jordmån.
Kronstrand, se Skee socken.
Krontorp. Bruksegendom uti
Wis-nums socken af Carlstads län, består af
stångjernsbruk med 3 hamrar och 5
härdar med oinskränkt smidesrätt, ett
manufakturverk med 1 knipphanimare
och en spikhammarstock med 2:ne
hamrar samt en stålugn äfven för oinskränkt
tillverkn.; äfvensom af l/2 mant. Krontorp
jemte 6% hemman, Ilults lastageplats,
Krontorps tullmjölqvarn och såg, samt
Persbolils tegelbruk; alltsammans tax.
1859 till 207,290 rdr, inberäknadt
131,615 rdr rmt för årets tillverkning,
3,859 €tr. 96 U stångjern och 3,334
tøfo. 61 il manufakturjern. Bruket
anlades 1682; egdes på 1840-talet, med
1,575 skU privil. årligt smide, af hr A.
Henström och 1860 af gross. F. W.
Grubbe och J. F. Behrling i Stockholm,
hälften hvardera.
Kropp. Alternerande regalt och
patronelt pastorat af 2:dra klassen, i
Luggude kontrakt af Lunds stift, utgöres af
Kropp, moderförsamling och annexet
■ Mörarp, samt innefattar 4 5 53/192 mant.
Folkmängden uppgick 1860 till 2,216
personer. —#Kropp, socken uti Luggude
härad af Malmöhus län, 1 mil n. o. från
Helsingborg — vid 90 fots höjd öfver
hafvet — omfattar 5,485 tunnl. fast land.
Marken är något backig, hvilket sjelfva
namnet tillkännagifver: Kropp betyder
näml. det öfversta af en sandås.
Jordmånen är ler och sandmylla, i
allmänhet af mer än medelmåttig beskaffenhet;
Skog finnes, men ej till husbehof;
tillgången på torf är ringa. Socknen, som
år 1805 beboddes af 799, år 1862 d.
1 Jan. af 1363 personer, består af 3/4
mant. skatte, 2% krono, 2519/24 frälse,
och tax. 1860 till 215,655 rdr rmt.
Ordin, räntan 68 rdr 6 sk. 6 rst.;
kro-notionden 21 tunnor 4V3 kappar råg,
44 t:r 3lV2 kappar korn.
Barnundervisningen bestrides i fast skola af tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
