- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
259

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kroppa.

Kroppa. 259

examinerade lärare för (år 1859) 291
barn, medan 4 undervisades i hemmet.
Egaren af Rosendal tillsätter pastor tre
gånger, konungen den fjerde. På
kyrkogården ligger begrafven landshöfdingen
och riddaren F. S. Posse, död 1853 på
Närlunda vid Helsingborg, och dess
första fru, en dotter till friherre W. Bennet.

I socknen märkas följande större gårdar
!4V48 Lydinge, 2i/1r, Wasatorp, r,/8
Hylls-torp, i’/g Björka, hvilka jemte 2/3 Kjellstorp,
5/< c, Allegården, ll5/16 Lydestad, 113/lfi We*
strabv, 3/4 S:a och L:a Ljungberg, 1 3/j6 Kropp,
7/8 Holk, 7 IC Ilyllstorp, LJ1 1 /, G Wüla, 2 Björka,
V/2 Tostarp, 1 l/l(i Hjortshög lyda under säteriet
Rosendal 43/4 mant., äfven i socknen beläget;
hela godset upptager af taxeringsvärdet 157,900
rdr rmt. Prestgården, 11/4 mant. i Kropps
by, tax. till 6,900 rdr rmt. I höjderna vid
prestgården finnes stenkol, men på djupet
liggande att upptagandet ej lönar sig;
sandstenshall ligger här i dagen. JVs 4 och 7 Hjortshög
l1/2 mant. militiæ-boställe, tax. till 9,000 rdr.
Dessutom består denna by, hvars ursprungliga
namn är Gjörtzhög, af l,3/|t; mant., som egas
af bönder. — Adress: Helsingborg.

Kroppa. Konsistorielt pastorat af
3:dje klassen, hörande till Nyeds
kontrakt af Carlstads stift, utgöres af två
socknar: Kroppa, moderförsamling och
Lungsund, annex, samt innefattar 1513/16
mant. Folkmängden uppgick 1860 till
4,780. — Kroppa, socken uti Fernebo
härad af Carlstads län, 6 mil från
Carlstad, 1 mil sjöväg och 3 mil landväg
s. s. o. från Filipstad — vid 420 fots
höjd öfver hafvet — omfattar 52,627
tunnl. af hvilka 8,470 äro insjöar.
Marken är till det mesta bergaktig, med
sjöar, kärr och mossar mellan
bergshöjderna, hvarpå växa tillräcklig skog till
de härvarande jernverkens behof.
Rådande jordmånen är lera. Socknen,’ som
år 1805 beboddes af 1,248 och 1860
af 2,214 personer, består af mant.
och tax. till 622,370 rdr, häraf 327,769
för 7 bergverk, 75,152 rdr för 1
manufakturverk och 6,450 rdr för 5
qvarnar och sågar. Ordinarie räntan 62
rdr 23 sk. 2 rst. — Hufvud näringen är
fortfarande sedan äldre tider bergsbruk,
och Carl d. IX, hvilken såsom hertig
lade sig särdeles vinning om
Wärmländ-ska bergsbrukets förkofran, uppehöll sig
för det ändamålet ofta i denna trakt
och lät bebygga Kroppa till hertigsäte,
beläget på en backe strax söder om
elf-ven, som flyter ur Yngen och ej långt

från dess utlopp. Gården, byggd af
trä, synes hafva inneslutit en fyrkantig
plats af 200 alnar. Utsigten,
isynnerhet öfver sjön till Riddarön och
Jordkullen, var ganska skön och romantisk.
Ännu synas lemningar efter grunden till
åtskilliga byggnader, hvilka tjent
antingen till verkstäder eller boningsplatser
för arbetarne eller Yallonerna, hvilka
här voro talrika. Redan före hertigens
tid var i denna trakt så mycket folk,
att ett kapell vid Herrhult fördenskull
var inrättadt. Af den bland allmogen
gängse berättelsen om att munkar varit
der, hvilka läst på radband, piskat sig
med ris, krupit genom trånga gluggar
o. s. v. för att späka sin lekamen och
göra sin bot, vill man sluta till att här
varit ett kloster. Såsom förutnämndt
förbättrade hertigen bergsbruket här, och
anlade ett stort kronobruk dels i denna
elfven, dels äfven i Asphytteelfven, hvar
est både jern och silfver tillverkades.
Här var en konstigt inrättad masugn
med tvenne pipor, och man har i
sednare tider funnit spår efter ett
styckebruk härstädes, äfvensom man funnit,
att här varit, utom flera
smideshandt-verkare, äfven lodstÖpare och
stycke-gjutare. En Bilor var här lodstöpare
på 1580-talet och efter honom Hans
Hermansson, som slutligen blef
borgmästare i Philipstad. Härunder lågo
äfven Hornkulls silfvergrufvor, belägna
% mil från gården, se den artikeln.
Till silfvermalmens förädling anlades
hyttor på åtskilliga ställen i Kroppa elf,
Hennicke hytteelf, Kytthyttebäcken och
Fernsjö- eller Lersjö-elf vid Wekhyttan.
Så väl för detta silfververkets drift som
för jernbruken vid och omkring Kroppa
blef hela Wärmland hit indelt antingen
till skatt eller dagsverken. För brukets
räkning anlades liär en liten kyrka
sedan Herrhults kapell blifvit förstördt,
der ordentlig prest underhölls på
hertigens stat, utom det både kyrkoherden
och kapellanen vid Fernebo här borde
predika. Omkring 1582 sålde hertigen till
sin skrifvare vid Kroppa bruk, Fredrik
Schnieder och masmästaren Påhl
Hermansson, den östra fjerdingen i Asphyttan
med hamrar och tillhörigheter, hvilka
förut legat under Kroppa kronobruk. På.
1630-talet egdes bruket af Ludvigde Geer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free