Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rullan.
tycke var det bättre att sälja skog och röka
tobak, som också var mera makligt och för
tillfället äfven mera lönande. Han skördade
sålunda till en början endast hån och smälek,
men detta bekymrade honom föga, tv himlen
gaf välsignelse och jorden gröda. Lifvad af
framgåugen, fortsatte han med raska steg på
odlingens bana, nnderstödd af eu vänehuld maka
och friska barn. "Det var mig en lek att
arbeta»’, säger han sjelf. På några år uppbröt
han och drängarne två tunnland åker. Detta
var visserligen icke mycket i vanliga fall, men
här var det ganska betydligt; ty man kan tänka
sig med hvilken möda det skedde, då man
vanligen fick taga bort tvåhundrade lass sten från
hvarje skäppland jord. Man tänke sig vidare,
att stensprängniüg med krut ännu icke var bekant
på landet, utan verkställdes detta medelst bränsle
på hallarna, och mödan likasom förtjensten
blifver härigenom ännu mera framstående. Hittills
hade hau blott försökt sina krafter på backarne,
men nu riktades äfven hans blickar åt ett
annat håll. På egorna funnos många smärre sjöar,
kringgärdade af stora mossar och kärr, som
gåfvoo föga eller ingen afkastning. En dag
när Ake med sina drängar gick och höstade, fick
han plötsligt den iugifvelsen, att det möjligtvis
äfven här kunde växa säd. Genast kastade han
lien, gick hein efter hackor och spadar, och i
stället för att slå började de alt dika och hacka.
Obekant som han var med mossjordens natur
och beskaffenhet, och utan något exempel att
följa i behandlingssättet, dröjde det läuge
innan han skördade någon frukt af sitt nya
förelag. Under tiden hade han äfven att kämpa
mot vauan och fördomen, som ansågo arbetet
till alla delar dårhusmessigt, hvarföre han
ytterligare fick lida hån och smälek af sin
omgifning. Mången skulle under sådana
omständigheter hafva tröttnat, men för honom var det
endast eu ny sporre till verksamhet, som innan
kort bekräftade ordspråket: «den trägne
vin-ner«. Efter ett par års förlopp skördade han
på två tunnland mossjord en herrlig korngröda.
Nu kommo folk från alla håll och kanter, till i
och med från Småland, för att taga odlingen i
betraktande och göra sig underrättade om
bruk-ningssättet. Med nöje gick hau tillhanda med
råd och upplysningar, och han säger sjelf, att
dessa ögonblick voro bland de gladaste i hans I
lif. Det dröjde icke länge förrän flera af
skogsboerna följde exemplet, som var för dem en \
verklig guldgrufva. Hvilket mäktigt inflytande
detta hade på hela orten, kan slutas deraf, att 1
i närvarande ögonblick finnes det flera tusende
tunnland mossjord inom socknen, som äro
förvandlade till bördig åker och äng, hvaraf
menniskor och kreatur hafva sin rikliga näring. Men
det var icke allenast i odling som Ake Carlsson
var en värdig föresyn, utan äfven i många andra
ämnen, som stå i sammanhang med jordbruket.
Öfver sina egor aulade han sjelf en half mils
väg, som på denna sidan öppnade en ny bana
emellan Blekinge och Skåue, till oberäknelig ;
nytta för Göingeboerna, som derigenom blefvo
satte i beröring med städerne Carlshamn och
Sölvesborg. Han uppförde äfven en af de
första tvåvåningsbyggnader inom socknen, hvilken
Kullerstad. 277
ännu utgör eno prydnad för trakten. Med sin
hustru hade Ake åtta söner och två döttrar,
af hvilka alla år 1837, efter modrens död,
skulle hafva sin utlösen, och gubben lemnade
efter tvenne års förlopp sitt hemman åt yngste
sonen. Det var då i ett helt annat skick än
vid mottagandet, då årliga afkastningen
vanligen var blott 20 tunnor spannmål, och der
på sin höjd kunde födas åtta fäkreatur; nu
deremot blef det 70 tunnor spannemål, 250
tunnor potatis, och tjugosex fäkreatur samt två
par hästar kuude med lätthet underhållas.
Denna förbättring kan vid första påseendet synas
mindre betydlig, men granskar man saken
närmare, besinnar man med hvilken svårighet den
blifvit genomförd, samt hvilka genomgripande
följder den haft med sig på hela kommunen, sa
torde man på få ställen finna dess motstycke.
Ännu via 72 års ålder träffades denne bonde
i full verksamhet med att uppodla en lika
oländig torplägenhet x/*i mil djupare in i skogen.
Yi sluta berättelsen med detta hemman med
förutnämnde författares slutord: Måtte ett yngre
slägte i denne bondes föredöme finna en kraftig
sporre till flit och förnöjsamhet!
Klillerstad, Socken och
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen, hörande
till Lösings, Bråbo och Memmings
kontrakt i Linköpings stift, ligger uti
Memmings härad och Linköpings län 1V2
mil n. n. o. från Linköping — vid 90
fots höjd öfver hafvet — och begränsas
i söder af Kimstad, i vester af Wånga,
i norr af Glan från Motala ströms
utlopp i öster ut till Långnäsviken och
Runkens utlopp, i öster af Löth, samt
upptager en areal af 4,577 tunnland
af hvilka 717 äro vatten. Hela landet
sluttar mot Glan, dels mellan höga,
bergbackiga stränder, dels öfver slätter,
med fall vid Skärblacka och Ljusforss;
det erbjuder till följd af sitt kuperade
och vattenrika läge många vackra
naturscener, såväl vid nämda ställen, som vid
Sund och Ribbingsholm invid strömmen,
Långenås vid Glan, Wäsby och Sorby
vid Laxfjellen. Vid Ljusforss
förekomma s. k. jättegrytor. Jordmånen är af
blandad art: styf lera, lerblandad
mull-jord, klapperstens-, dung- och
sandjord. Klimatet är sundt, växtligheten i
allmänhet god. Hufvudnäringar äro
åkerbruk och boskasskötsel, i vestra delen
jernbruksrörelse; hemmanens egovidd är
i allmänhet ej stor, men jordbruket
skötes med omsorg; råg och hvete äro de’
vanligaste sädesslagen, och gifva i goda
år ända till 10:de kornet och mera,
vårsäd nyttjas mindre, nästan endast till
husbehof; utom den naturliga ängen od-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
