Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 kungsgàrdeu.
Kungshatt.
från Tvsk till Lancashire och en
väll-ugn tillbyggdes, hvarigenom sedermera
årligen utsmides (efter L. E. Ahrman),
6,500 à 7000 skUx år 1859 tillverkades
dock blott 4,852 sktt 9 IU 5 ti.
Smi-desstämpeln är E. P. Verkstäderna äro i
försvarligt skick, vattentillgången ymnig,
men transporten till och ifrån bruket i
anseende till den dåliga vägen svår och
kostsam. Under året 1861 har likväl
densamma, enligt socknemännens beslut,
börjat omläggas och förbättras emellan
Åsens by och Jäderbo kapell. Vid
bruket finnas en husbehofs-mjölqvarn och
en såg; underlydande hemman äro l2/3
öresl. Järbo, 7/i0 Kungsberg. Hit höra
äfven 400 tunnl. skog af Högbo bruks
f. d. allmänning, tax. till 750 rdr rmt;
hela taxeringsvärdet, inberäknadt för
tillverkningen, upptages 1860 till 341,737
rdr rmt. Folkmängden var 152
personer. Egare brukspatron Petrés sterbhus.
Adress: Gefle.
Kungsgården, i Jettendals socken,
norra Helsinglands fögderi af Gefleborgs
län, fordom säte för ortens höfdingar,
hade som sådant ett väl valdt läge på
en höjd längst in uti en segelbar
hafsvik och med kommunikation på den
nära intill liggande Storsjön med
inbyggarne uti det inre af landet. Ar
1454 blef kungsgården af konung Carl
VIII Knutsson försåld till Olof
Rag-waldsson för 40 mark rede penningar,
enligt det ännu bibehållna originalbref.
Denne Olof Bagwaldsson erhöll derpå
kon. Christian I:s och erkebiskop Jöns
Bengtssons fastställelsebref, hvilka nu
äro förkomna; men åberopas uti ett
sednare bref, utgifvet af Sten Sture d. A.
år 1483. Båda de behållna brefven
finnas förvarade vid kungsgården. För
närvarande har den 3 åboer, och 65
innevånare på 17 öresland 11 penningl.
(efter 1825 års jordebok), oberäknadt 2
öresland 12 pgl. som äro lagda under
angränsande by A. Arealen är 1131
tunnland, häraf äro 14l/2 t:ld åker, 74
t:ld äng, 898V2 t:ld skog’ 115 t:ld
myror m. m. Utsädet uppgifves till 30
t:r säd och 20 t:r potates,
medelafkast-ningen till 178 t:r säd och 120 t:r
potates; underhållna kreatur till 4 hästar,
29 hornboskap, 24 får och svin.
Taxeringsvärdet är cirka 5000 och utskyl-
derna beräknas till 406 rdr riksmynt.
Uti en ättehög cirka 500 famnar öster
om Kungsgården har anträffats af bonden
Jon Andersson i A lemningar af både
mennisko- och hästben samt dessutom
ett spjut, till större delen förtärdt af
rost och till allenast 3/4 aln längd
bibehållet, äfvensom stycken af ett väl
arbetadt betsel, allt antydande att någon
ryktbar krigare der blifvit högsatt.
Kungsgården. Öfverste- boställe i
Frössö socken och Jämtlands läns södra
fögderi, skall varit namnkunnig i fordna
tider, men under andra namn, så
nämnes den 1575 Wästanåker och skall
förut hetat Förberga. Under
innehaf-varnes tid, öfverstarne Segebaden och
Hjerta på 1700-talet, blefvo dess egor
mycket förbättrade, och var egendomen
en af de få ställen i orten, der en rätt
j åkerdikning infördes. Bostället, af 15 t:l.
= 2V2 m:t., taxerades 1860 till 10,800
rdr rmt.
Kungsgården. Egendom uti
Of-vansjö socken, Gestriklands fögderi och
Gefleborgs län, ll/5 mantal, taxerad till
10,500 rdr riksmynt, lyder under Urforss
bruk; år 1860 voro här 34 inbyggare.
Jernvägsstation på Gefle-Dala jernvägen,
som här går öfver Storån, är inrättad
på gårdens egor.
Kungshatt. En ö i x\lälaren, äfven
kallad Fogelön, hörer till Lofö socken
och är belägen 1 mil från Stockholm,
skild från fasta landet medelst ett sund,
genom hvilket de flesta seglare passera
från och till hufvudstaden. På en hög
klippa härstädes har intill sednare tider
varit uppsatt en hatt af jernbleck, till
ett minnesmärke enligt somligas
uppgift deraf, att Olof den Heliges hatt
skall här blifvit honom af en svensk
soldat afslagen under kriget med Olof
Skötkonung, omkring år 1008.
Afzelius skrifver härom i »Sv. Folkets
Sago-häfder.» Att om Svenskarne gjort sig
besvär att upprätta ett minne åt en
fiende, så är det väl såsom ett tecken,
att konung Olof och hans stolta
Norrmän af de Svenska i omnämnda slagfält
fått lära sig att vara höfliga, samt
såsom en stadig åminnelse för främmande
sjöfarande, när de löpa in i Mälaren,
att taga hatten af sig, innan de nalkas
Björkö, Sigtuna eller Fyrisvall. Andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
