Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Käggleholm.
Kälfsten.
311
mer återkomma. Denne hr Gudmar
hade 2:ne söner, af hvilka den ene blef
vid 18 års ålder gift med den 13:åriga
Brigitta, som sedermera blef Sveriges
ryktbaraste helgon. Riksrådet Sten
Eriksson Lejonhufvud, som varit i stor nåd
hos svågern konung Gustaf I, äfvensom
till en början hos systersonen Erik XIV,
men kastades af denne 1567, på
ogrundade misstankar och efter Göran
Perssons inrådan, i fängelse, hvarefter han,
frigifven, tog hertigarnes parti samt
dödades 1568 vid konung Eriks
tillfångatagande af ett hillebardssting af en drabant.
Han tillbytte sig Käggleholm emot Wädh,
som var hans svärmoders, Brita
Jönsdotter Roos, morgongåfva. Denne
Lejonhufvud var gift med den upproriske
Måns Bryntesson Lejonhufvuds dotter,
som för sin manliga kraftfullhet kallades
grefve Ebba. Deras son, riksdrotset
Mauritz Lejonhufvud, afled här den 23
November 1607. Konung Carl IX, hvars
gunstling han var, kallade .honom väl
för »den förnämste och förståndigaste
herre i riksens råd», men han var en
hård menniska, och bortkörde nästan
sin moder, då hon sjuk ville besöka
honom på Käggleholm. Genom gifte kom
godset med hans dotter Ebba till
riksrådet Claes Horn af Kanckas; innehades
derefter af rikskancelleren M. G. de la
Gardie. Denne sednare lät bygga Ödeby
kyrka, belägen några hundra steg, så väl
från gamla slottsruinerna som från
nuvarande corps de logis. Af gamla
slottet, fordom den ståtligaste byggnad inom
provinsen, finnes nu blott qvar en del
af ena flygeln, men de till en del
välbehållna källrarna och grundmurarna
bestyrka, att slottet haft det utseende som
finnes aftecknadt i Dahlgrens Suecia
An-tiqua. Vid reduktionen indrogs
Käggleholm till kronan; men har egts af baron
Casten Feif, som låg med Carl XII i
Bender, då slottet nedbrann; egdes
sedermera af svärsonen landshöfding Erik
Carlson Odelström. Han blef fången vid
Pultava, men kom s. år åter till Sverige;
bivistade äfven slaget vid Helsingborg
1710 och blef då blesserad; dog här 1753.
Han hade en son, Carl Casten, hvilken
äfvenledes dog härstädes 1756 och
slutade ätten på svärdssidan. Sedermera har
egendomen tillhört slägten Tersmeden,
samt eges nu af friherre Victor v. Düben,
gift med fröken Hedvig Ch. Tersmeden.
Käggleholm utgör med 4 mant. säteri,
tax. till 38,250 rdr rmt, och med
underlydande 2 V, mant., ett gods, tax. till
48,620 rdr rmt. En fjerdedels mil från
gården, midt i vilda skogen, finnes en
stor ringborg, uppkastad af stora
bautastenar; uppgången till borgen kallas af
godsets folk för helvetets trappor.
Käglan. En landthöjd på gränsen
mellan Nora och Lekebergs bergslager
i Nerikes län. Den utskjuter från de
tvärbranta Kihlsbergen och följer södra
stranden af Wäringen, samt går
långs-efter Arbogaån, inåt Westmanland och
Södermanland. I början är den låg och
utplattad, nära jemnhög med slätten,
men höjer sig mot stranden af sjön
Wä-ringen, på norra sidan brant och
stupande, men långsluttande åt söder mot
Hjelmaren, hvars norra gräns den
bildar. Södra gränsen af denna sjö
utgöres af en dylik skogbeväxt
höjdsträckning, hvilken utskjuter från landtryggen
vid Tiveden Midtför Wibysjön utgår
en låg förgrening deraf, hvilken skiljer
Svartådalen från Täby och Tälgeåns
dalar. Landtryggen delar sig derefter i
tvänne grenar, som äro stupande,
bergiga och tvärbrante mot norr, men
jemn-ländiga och sakta lutande mot söder.
Den norra grenen, som bildar gränsen
mot slättlandet, går utåt Hjelmarens
södra strand inåt Södermanland; den
södra sträcker sig genom Östergötland
till Kolmorden, och bildar der, i
förening med Tiveden, den sammanhängande
skogsbygd, hvilken utgör den naturliga
gränsskilnaden mellan Svea och Göta
riken, och som i fordna tider gifvit
anledning till det å ömse sidor liggande
landets benämning af Nordanskog och
Sunnanskog.
Kälfsten. F. d. socken i Aska
härad och Linköpings län, utgörande östra
delen af W. Stenby socken, med hvilken
den sedan 1813 varit förenad. Kälfstens
fordna kyrka förmenas ha varit helgad
åt S:t Olof; i tornet har funnits en S:t
Britas kammare. Kæluisteen nämnes
omkring 1500. Folkmängden var år
1810: 592 personer, och hemmantalet
155/g skatte, % krono och 4% frälse.
Vid katholska tidens slut har här fun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
