Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Källeryd.
Källeryd.
313
nad ledt vattnet från källor till smedjan;
dess årliga tillverkning uppgår till e:a 140
skU kopparplåt. Egare år 1814 var
majoren N. Eckerman på Ek; år 18G2 hr L. E.
Norling. Landtegendomen består af 23/8
m:t. frälse, 1 m:t. skatte augment, s:a 3%
m:t., förrn, till 1% m:t., med en areal af
c:a 1,400 t:l., deraf 900 t:l. skog; utsädet
är c:a 70 t:r, skörden vanligen 5:te à 8:de
kornet; till egendomen höra dessutom
qvarn och såg. På egorna finnes god
mineralkälla äfvensom gyttja. Enligt
anteckning i jordeboken har egaren af
kopparhammaren erhållit bergskollegii
tillståndsbevis af år 1852 att härstädes uppföra
och för oinskränkt tillverkningsrätt för
stångjärnssmide begagna 1 härd och 1
hammare; denna härd synes ock af
jordeboken ha varit nedlagd från 1 Nov. 1855
till 31 Okt, 1860. — Adress: Hjo.
Källerya. Annex-socken till
Asenhöga pastorat i Westbo härad af
Jönköpings län, omfattar en areal af 18,114
tunnl., hvaraf 1,851 tunnl. insjöar,
hemmantalet är 97/g, hvaraf 7’/g sk., V2 kr.
och 2’/4 fr.; tax.värdet 34,240 rdr rmt.
Socknen innefattar den sjökedja, hvarifrån
Nissan faller ut som en stor å, och hvilkas
namn äro: Källerösjön, Wikaresjön,
Alguts-torps sjö, Juhlvedssjö och Orerydssjö. De
hemman, som äro belägna der ån flyter,
hafva stenfria egor på sandbotten.
Längre ifrån ån äro markerna stenbundna.
I sydvestra hörnet finnas stora mossar;
socknen är för öfrigt skogrik.
Folkmängden har från att 1805 vara 370,
1860 uppgått till 485 personer. —
Socknen liar namnet Källerö i
ekklesia-stik benämning, men kallas i gamla
jordeböcker Källeryth och i nyare Källervd.
Kyrkan byggdes 1672 af M. Durell,
som lät hemta sten dertill från Holland;
byggnadskostnaden uppgick till 6,000
rdr courant. Kyrkan invigdes 1675.
Hon innehåller Dureilska grafven med
23 likkistor; i kyrkan stå M. Durells och
hans frus bröstbilder af alabaster.
Pa-tronus till sacellanien är egaren af
Källervd, såsom belöning för gouvernören
Durells frikostighet att förära åt kyrkan
dess vackra och dyrbara skrud, en ny
ringklocka och ett helt frälsehemman
till komministerboställe, hvaraf den ena
hälften är frälse-skatte och den andra
hälften brukas och bebos af
kommini-IV.
stern. Donationsbrefvet är dateradt den
12 December 1677. En sednare egare
till säteriet, den sista ättlingen af
Du-rellska slägten, baron Svante Horn, har
år 1756 förärat 500 daler s:mt, * hvaraf
blott räntan får användas till kyrkans
underhåll. Socknen har fast skola med
en examinerad lärare. — Vid hemmanet
Hjulfhult fäster traditonen minnet af
kon. Gylfe (Olfve), som här skall haft
ett slott, Gylfholm, sedan förändradt till
Hjulfhult. Lemningar till någon
byggnad och källrar finnas. Traditionen till-1
lägger, att en horinzontelt liggande
stenhäll i Källervds gärde af silfverlik färg
(glimmerskiffer) varit golf under
konungens kostall; vidare, att Gylfe hade sina
kämpar i Kämpabo, i Hofmannakull sina
hofmän, i Wallsliult sin boskap, i
Hin-debo sin djurgård, i Svinhult sina
svinahjordar o. s. v. På en liten höjd i
Gylfhults gärde, ungefär midt emellan
nämnde källarehålor och hemmannets
byggnader, förekomma fem af de
vanliga runda stensättningarne.
Utom säteriet Källeryd, hvarunder lyda 1
maut. Svalas, */2 Göhestra, i/4Skog) med qvarn,
V4 mant. i Hjulfhult, 3/8 i Bäckshult,
frälseräntan af 2«/4 mant., utgörande ett gods, tax.
till 10,310 rdr rmt, finnas inga större gårdar.
— 1 mant. Näs, deraf i/2 mant., tax. till 1,830
rdr rmt, är komministerboställe. Till förut
nämnda donationsbref på detta hemman följer
ett inventarium af 6 kor, 1 par oxar, 1 V2 t:a
råg, 6 t:r korn och 3 t:r hafre, hvilket hvarje
afträdare bör hålla efterträdaren tillhanda. Minsta
brukningsdelen är 3/ß4 mant. i Algutstorp, tax.
till 90 rdr rmt. Dessutom finnas hemmanen
Gunnillabo, Mjöhult, Hagelstorp, Alghult, Ödh.
— Adress: Jönköping.
Källeryd. Två mantal
säteri-rust-håll i ofvannämda socken, blef säteri,
då det år 1645 af drottning Christina
gafs åt den af henne adlade M. Durell,
Lunds akademis »curator», »en af de
skickligaste och nyttigaste embetsmän vi
någonsin haft.» Han var gift med Brig.
von Crakau. Vid reduktionen förlorade
gården, som efter Durells död tillföll hans
måg, baron Chr. Horn till Åminne
(1686—1705) och sedan dennes son,
Svante Horn (1705—1750), sin
frälsefrihet mot rusttjenst. Sedan 1785
tillhörde gården öfverkommissionären Sal.
Löf-venskjölds ätt som fideikommiss, tillika
med Nissafors bruk, (se den artikeln).
— Om baron Chr. Horn berättas, att
han först var assessor i Göta Hofrätt;
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
