Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
320
Karda.
Kärna.
genom ärlighet och arbetsamhet, samt
eger med de öfriga Östgötarne en viss
sjelfständig charakter. Klädedrägten är
enkel äfvensom deras bostäder. Ett
större rum med kök på nedra och 3:ne
motsvarande rum på öfra botten är det
vanliga hos den behållne bonden.
Boningshusen äro rödmålade, betäckta med
tegel och stundom brädfordrade. Några
pä sednare åren tillkomna
manbyggnader hafva likväl blifvit uppförda i
herre-gårdsstil eller en à två våningar höga
med flera rum och större fönster. Äfven
fästes numer afseende på ett symmetriskt
läge, mot de äldre gårdarne, som hafva
det allmänna felet, att helt och hållet
sakna denna egenskap. Undantag finnas
här såsom annorstädes från folkets
allmänna charaktersdrag, så gafs här år
1830 ett exempel på oärlighet och lättja
uti ett föregifvet spökeri, som vid den
tiden skulle hafva försiggått i torpet
Holken på Wärö egor; men hvilket
genom pastorns ändamålsenliga åtgärder
snart afstannade, till ställets inbyggares
stora missbelåtenhet. Det utspridda
ryktet om möblers flyttande från det ena
till det andra stället hade nemligen
lockat en mängd nyfikna att besöka torpet
och dessa öppnade i sin okunnighet af
deltagande och gifmildhet hand och
hjerta för de beklagade invånarne i
kojan. Socknen innehåller 37 V4 förrn,
till 33l/4 mantal, nemligen 2V2 mant.
frälse-säteri, 9 allmänna frälsehemman,
14l/4 krono-skatte, 2V2 krono, 2 mant.
militiæ-, 2 mant. ecklesiastik-, 1 mant.
civil-boställe. Enligt af biskop
llhyze-lius gjorda anteckningar, skall socknen
blifvit skänkt af drottning Margareta
eller kon. Erik af Pommern till
kaniken Johannes Bonde i Linköping. Mera
tillförlitligt är kon. Johan IILs bref,
dat. Uppsala slott d. 22 Dec. 1588,
genom hvilket Kärna och Kaga
socknars tionde tillerkändes biskopen i
Linköping Per Benedictus, hvars företrädare,
Petrus Caroli, som anses för Kärna
sockens första kyrkoherde, hade uppburit
samma inkomst, änskönt det af samma
konungabref ingalunda kan utrönas, att
Petri Benedicti efterträdare skulle få
åtnjuta rättighet till tionden, har likväl
detta skett tills nuvarande tider, och
hafva Linköpings biskopar derjemte va-
rit pastorer i Kärna, som ännu utgör
præbende till biskopsstolen i Linköpings
stift. Tingsstället är beläget i
angränsande Slaka socken, V2 från Kärna
kyrka. Om anledningen till kyrkans
namn hafva många gissningar blifvit
gjorda. Biskop Rhyzelius har
egenhän-digt gjort en anteckning i en gammal
kyrkobok, der han säger, att namnet
kan vara af det kärr eller sumpiga trakt,
som gränsar intill henne i sydost.
Eljest är en gammal saga i socknen, att
kyrkan fått namn af en förnäm
qvinsperson, en landtdrotts dotter, vid namn
Catharina, Karin eller Karna, som blifvit
der på platsen af sina egna bröder,
som varit skogsröfvare, ömkligen
mördad. Sägnen lyder sålunda: »En
småkonung, Per Tyrson i Wänge — detta
ställe skulle vara beläget på en ö i
Sjövalla träsk — hade 3 döttrar, af hvilka
en hette Karna; de begåfvo sig till
otte-sången, men träffades under vägen af
trenne röfvare samt blefvo ihjelhuggne.
Banemänen togo derefter de mördade
flickornas kläder, med hvilka de gingo
till Wänge, för att omtala sitt dåd. Per
Tyrson hämnades sina döttrar derigenom,
att han ihjelslog två utaf röfrarne, men
när turen kom till den tredje,
upptäcktes att de voro hans söner. För att
kunna försona sitt brott, skulle Per
Tyrson ha uppbyggt en kyrka, som han
uppkallade efter sin dotter Karna. I
bihanget till det tal biskop Johan Jacob
Hedrén höll vid kyrkans invigning år
1834, står antecknadt följande: »Denna
kyrka förmenas allraförst hafva blifvit
bvggd i konung Sverker Kolssons tid
»7 DO O
omkring 1137.» — Anledning är dock
att tro, det lion är vida äldre. Vid den
reparation, som anstäldes sommaren
1833, hände, att en stenhäll lossnade i
södra muren af äldsta kyrkan, der den
skulle afhuggas och jemnas. Den öfra
och undra sidan af denna häll fanns
urhålkad eller skålfälld, med ett borradt
hål tvärtigenom af en tums diameter.
Hällen betäkte ett djupt fyrkantigt hål
i sjelfva kyrkomuren, på hvars botten
funnos aska och kol förvarade. Dessa
lemningar synas hänvisa på brännåldern
eller någon tidpunkt kort derefter, så
att icke otroligt är, att byggnaden i
hedniska tiden redan varit begagnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
