Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karna.
såsom tempel eller offerställe. Den
äldsta kyrkan, som varit mycket liten och
oansenlig, har tvänne gånger varit
tillbyggd, först på 1300-talet och sist 1750.
Sedermera har kyrkan blifvit helt
ombyggd 1830—33, så att den nu är en
vacker korsbyggnad af alldeles egen form.
Den har trenne ljusa och rymliga
läktare, samt tvänne vapenhus, ett i östra
och ett i vestra ändan. Altaret har sitt
rum å södra långsidan, midt emot den
nya i norr utbyggda kyrkan.
Predikstolen är öfver altaret, med särskild
uppgång till öfra sakristian från den nedra,
hvilken är belägen på bottnen i sjelfva
tornbyggnaden. Midt i taket, öfver
cho-ret och altaret, der gipshvalfven förena
sig från norr, öster och vester, är en
dom anbragt, som igenom ett stort
fönster inlåter dagen öfver choret och
predikstolen. Kyrkan är, så in- som
utvändigt, den vackraste landskyrka i
orten. Öfver norra ingången sitter en
marmorsten med förgylda bokstäfver af
följande innehåll:
»Kärna kyrka
i tolfte århundradet uppförd
blef i nittonde under
Carl XIV Johans
13:de Regeringsår 1831
med denna tillbyggnad ökad.»
Öfverstelöjtnant friherre Israel Lagerfelt
skänkte år 1792 altartaflan, en
oljemålning, som blifvit köpt från Westerviks
stadskyrka och som föreställer Jesus,
ätande påskalammet; samt året derpå
en messhake af svart sammet med
silfver. Predikstolen i enkel och värdig
stil förfärdigad, är en gåfva af
hofmarskalken friherre Lagerfelt och dess
år 1834 aflidna moder, född Falkenberg.
Orgelverket, innehållande 10 stämmor,
uppsattes år 1778. Från katholska
tiden finnas endast qvar ett
vigvattenskärl af sten samt ett rökelsekar af
metall, hvarjemte en dopfunt af messing
med lock, på hvars öfra kant står att
läsa: Aqua et spiritus templo Kärna
sacra-runt anno Dei 1665, är ett inventarium
från äldre tider. En grafsten med tvsk
inskrift, öfver ryttmästaren vid Östgöta
kavalleri Jacob Utter, med årtalet 1686,
är flyttad från gamla kyrkan till den
nya, hvarest den tjenar som golf.
La-gerfeltska ättens graf finnes på
kyrko-IV.
Kärna. 321
gården, der äfven synes en grafsten
öfver kapiten Dan. Ehrenborg och
Wilhelmina Ehrenborg, född Douglas. 24
pastorer hafva funnits, den förste är
mag. Petrus Caroli från Skenninge 1582,
den siste E. S. Bring; alla hafva
innehaft Linköpings biskopsstol, från hvilken
sju lia blifvit förflyttade till
erkebiskops-värdigheten. Samtidigt med pastorer ha
funnits 24 komministrar, af hvilka den
förste 1593 var Mathias Erici, som
un-derskref LTppsala Mötets beslut. — En
fast folkskola bildades 1845, hvars nya
lokal öppnades 1853. Skollärarens
inkomster bestå af 10 t:r spannmål,
hälften råg och hälften korn efter
markegång, 20 rdr i vedpenningar samt 80
rdr rmt som utgå i egenskap af
folk-skoleafgift. Helsovården ombesörjes af
den i Linköping boende
provincialläka-ren. — Fornlemningar. Vid kyrkoporten
stå uppresta 2:ne runstenar, af hvilkas
inskrifter den ene öfversättes i
Göranssons Bautil pag. 241 M 849 med:
Torsten reste stenen efter sin fader Weste,
en rik odalbonde, den der, som var
Kises son. Den andra, som en längre
tid varit begagnad till tröskelsten i
vestra kyrkodörren, har en helt och
hållet utnött och oläslig inskrift. På
Le-dingelunda gärde samt på utjorden
Wi-kärrs och hemmanet Kapplets egor
synas en myckenhet små kullar, i hvilka
man fordom funnit sporrar och värjor,
samt en kruka, innehållande ett svart
ämne, men så förmultnad, att den
genast efter upptagningen sönderföll.
Dessutom upphittades på Kapplets egor 1843
en jernurna, hvars botten föll ifrån.
Innehållet bestod af förbrända ben, en
sammanrullad värjklinga och en lika
beskaffad lansspets samt små pjeser, med
utseende af hällor och naglar m. m.
Denna urna förvaras på säteriet
Lagerlunda. A Tifts egor finnas uti
hemha-garne flera stensättningar, som troligen
utvisa gamla grafplatser.
I kameralistiskt hänseende förtjenar
anmärkas, att en betydlig del af socknens jord under
medeltiden tillhört kloster och kyrkor. Ett
förhallande, egande rum äfven i andra församlingar,
bevisar munkväldets suikenhet bland ett folk,
som var nog förblindadt att offra sista skarfven
på själamässor, hvilka oftast ej blefvo hållna.
Ett öfverslag synes ej böra sakna intresse.
Eskilstunn kloster erhöll 1342 af Bervidus
Sunesson med bifall af hans slägtingar och arfvin-
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
