- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
330

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330

kölaby*

Kölaby.

de efter slaget fordora uppresta
minnesvårdar hör berättelsen om det, på
ett berg, söder från Köinge kyrka,
förr här belägna Rosensparreska
monumentet, bestående af en tälgsten, på
hvilken öfverst befanns ett lejon,
nål-lande Rosensparreska vapnet och
derunder förgyllda inskrifter på Latin, Tyska
och Danska, af hvilka den sistnämnda
var af följande innehåll: »Erlig och
väl-byrdig Sten Roserispar till Skarholt,
Danuemarkis Riges månd och
Commis-sarius lod sitt lif och blod för sitt
fäderneslands Rige emot Rigets fiender,
blef slagen her paa Wallsteden den 20
October aar efter Christi födsel 1565,
daa han var 42 aar gammal och blef
hans lig medt tillbörlig äre bestedigt
till sitt sofvekammer i hans kirke
Skarholt.» Redan nära början af förra
århundradet var denna minnesvård förstörd,
och endast några lemningar deraf
räddade på Köinge kyrkogård, hvilka
sedermera, för att räddas undan förstörelsen,
fördes till Falkenberg, men lära der
blifvit använda till mur i en källare. På
Räfvinge bys ängar synas ännu några af
ljung öfvervuxna lemningar efter
förskansningar, hvilka traditionen förmäler
vara sedan Axtornaslaget. En sten
utvisas ännu af folket der i orten, bakom
hvilken den svenske jägaren låg, som
sköt Sten Rosensparre.

I socknen finnas följande byar och gårdar:
2V94 skatte, l3/8 fr. Axtorna, den största by i
socknen, har egor som gå ned till Högvads-ån;
rådande jordmånen är grus, dock finnes här äfven
god lera; eger ingen skog, blott några strödda
löfträd i gärdet. En liteu bäck, kallad Myrebäck,
rinner genom Axtorna gärde. En läderfabrik, tax.
till 2,DOU rdr rmt, finnes här. Byn har 106
inbyggare.— 49/l6 mant. Köinge by, med 66 inb.,
belägen vid kyrka och laudsväg, har bokskog,
jemna och bördiga åkerfält; rådande jordmånen
är grusblandad växtmylla. Högvadsån flyter förbi
Köinge inegor. Uti denna by är häradets
tingsplats beläget. Ett helt hemman i byn, tax. till
1,400 rdr rmt, innehafves af kyrkoherden. 1
mant. Hakestad, häraf är 2/3 mant., tax. till
2,300 rdr rmt, kronolänsmansboställe. De
öfriga hemman äro ’/2 Björka, Domarp, V3
Ranered, 1 Svenstorp, Lunnagàrd, Lustorp. —
Adress: Falkenberg.

c o

Kölahy. Annex-socken till Asarps
pastorat, är belägen uti Redvägs härad
af Elfsborgs län, 2 mil n. n. o. från
Ulricehamn, 1% mil från Falköping —
vid 580 fots höjd öfver hafvet — och
omfattar 6,296 tunnl. fast land. Öfre

och Nedre Sverkilstorps-sjöarne ligga
inom socknen, och på gränsen till
Fifle-reds socken ligger sjön Yttercu.
Socknen, som år 1805 beboddes af 534 och
1860 af 795 personer, består af 8’29/48
mant. skatte, 1V4 mant. krono, 137/R
mant. frälse, tillsammans 23:J5/48 mantal
(i jordeboken räknas 3/lfi inant. Kihla
till den inom detta län liggande del af
Börstigs socken, och Dalbohemmanet %
mant. skatte hör i administratift
hänseende till Solbergs, men i ekklesiastikt
till Kölaby socken) och taxerades 1860
till 83,990 rdr rmt. Kyrkan, belägen
% mil från moderkyrkan, nybyggdes år
1836 i sednaste tidens smaklösa
maga-zinsstil. Barnundervisningen bestrides i
fast skola af en examinerad lärare; ar
1859 var skolbarnens antal 70, deraf
dock 44 undervisades hemma. Vid
Kölaby kyrka finnes insatt i
kyrkogårdsmurens norra del en runsten med
framsidan åt kyrkogården, och visar dess
åsatta kors, att deri blifvit rest under
christna tiden. Denna sten, sora hittils
icke varit känd af någon bland Sveriges
fornforskare och sålunda är en ny
upptäckt, (finnes aftecknad i Ljungströms
beskrifning öfver Redvägs härad, planehen
4) har följande inskrift: ågmuntr: uistlji:
stein: ff)onst: iftir: Osöiurn-. frunta:
Sin: <[lui): it: <ßunta: Sin: Oan: Sar:
Hau: DMmarns: Sun: »sar: Hartfj: tLautfjr.

0: $ I llium. Det är: Au g mund reste
sten denne efter Esbjörn fränden sin,
och åt bonden sin, han som var
Kolbjörns son, som vardt död i Grekland
eller i Greklandsfärd. Stenens
runristning förskrifver sig alltså från den
tiden, omkring åttahundratalet, då våra
förfäder såsom »Wäringar» ingingo i
Grekisk krigstjenst och utgjorde i
Bvzaii-tium (Konstantinopel) den kejserliga
lif-vakten. Af fornlemningar nämnas vidare
på Tummarps, Trädets och Borreds egor
en hop större och mindre nästan cirkelrunda
högar; enligt traditionen skola lik efter
ett slag med de Danske (eller kanhända
räkna de sig från Folkungarnes
inbördes strider) här hafva blifvit begrafna.
På gränsen mellan Trädets och Kölaby
egor fanns för blott några år sedan en
ordentlig ättehög af mer än 20 alnar
hög, der nu är odlad åker. Flera
mindre högar skola, efter berättelsen, hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:46:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free