Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kölback.
köping.
331
varit förskansningar vid något fältslag
mellan Svenskar och Danskar, hvarvid
kyrkans torn skall blifvit nedskjutit. Vid
byn Borreds norra sida är på en af
naturen bildad kulle ett utmärkt vackert
och bibehållet »nämdemanssäte.» Smärre
kummel finnas på den lilla höjden öster
om byn.
Af gårdar må nämnas: Lundby säteri, med
underl. 1 Backabordet, Lundby, V4 Elfsberg,
V4 Tisseboda, 1/4 Susebohl, Engabery. —
Tumarps säteri, med såg och underl. V2
ibm, Vg Gerdet, 1 Klockaretomt, Sandvads
qvarnar och såg, Kölaby qvarn. — Kölaby
garf-vcri, eges af hr B. G. Moell. — 3/4 Trädet,
med gästgifveri, tax. till 7,050 rdr. — Kölaby
stom 1 mant., ’/4 ibm med qvarn. Dessa
gårdar upptaga hälften af socknens taxeringsvärde.
— 1 mant. Tàstarp, som varit gammalt skatte, är
komministersboställe. — Adress: Falköping.
Kölbäck. Två mantal berustadt
säteri och V4 mtl augment, uti Skepsås
socken, Boberos härad och Linköpings
län, med underlydande */.> mant. Träda,
1 mant. skatte Köhlbäck och 1/4 Orevad
i Elfvestads socken, Wågforssa qvarn vid
Svartån, alltsammans tax. till 36,040
rdr rmt. Jordmånen, dels lera, dels
lerblandad svartmylla och dels
klapperstensjord, är god; tillräckligt mulbete finnes,
fiske uti Svartån samt i en bäck, som
rinner genom egorna. Till egendomen,
som är väl bebyggd, hörer en stor och
vacker trädgård. Köhlbäcks säteri
donerades 1604 till Clirist. von Scheiding,
hvars son Philip, död 1646, fick
bekräftelse derå 1620; Erik v. Scheiding
egde det 1683, och fick vid reduktionen
behålla det lör sin och sin hustrus
lifstid; omkring år 1760 tillhörde det R, F.
Oldkop. 1852 tillhörde godset löjtn. C.
.1. Tisell, 1860 grefve Henrik Sinclair.
Skattehemmanet liar varit gammalt frälse,
tillhörde 1686 Joh. Svärdsköld, utbyttes
till kronan af Erik von Scheiding.
KÖieö eller Seve-Åsen, Skandinaviska
Fjällryggen, är redan beskrifven under
»Allmän Öfversigt», sid. 3 och 6,
hvartill hänvisas.
o
Kölfva. By i Ålands s:ii, Hagunda
härad af Uppsala län, af 2 mtl frälse, tax.
till 20,000 rdr rmt, egdes 1790, jemte 1
Gällsätra, V2 Ofverbo, af hofstallm. baron
Essen, 1860 af gener. gr. G. von Essen.
Här är gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas
i öster till Uppsala 2% mil, i vester till
Brunsäter i ^Vestmanland l1/* uiil.
Köping. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Olands Norra
kontrakt af Kalmar stift, utgöres af
Köping, moderförsamling, samt Borgholms
stadsförsamling och Egby, annexer;
innefattar 48"/ 8 mantal. Folkmängden
uppgick 1860 till 2,667 personer. —
Köping socken ligger uti Ölands Norra
Mot, och gränsar i norr till Löth, i
vester till Kalmar sund, i öster till
Östersjön, i söder till Bredsättra, Gerdslösa
och Repplinge socknar; största längden
är 1 mil och bredden :J/4 mil, arealen
är 10,044 tunnland. Socknen eger en
omvexlande naturbilduing, och anses
fölen af de vackrare på ön. Längst i s. v.
uppskjuter vestra landtborgsbranten,
bildar det hörn, på hvilket Borgholms slott
är uppbygdt och sedan, under en
småningom aftagande höjd, sträcker sig i
nordost omkring ]/2 mil. der den för
ögat förlorar sig, för att gifva rum ät
en vacker dal, der kyrkan är belägen.
Något norr om kyrkan höjer sig åter
landtborgen vid Klinta by. Ifrån Klinta
backe torde man hafva åt s. s. v. den
skönaste utsigt, som någon punkt på
Öland kan framvisa. Då man lemnar
denna herrlighet och inkommer uti
Sa-lomonstorps och Lundegärds hägnader,
tyckes nejden alldeles ombytt skaplynne.
När den förra visade en under
våldsamma bemödanden frambragt
grundform, afbild ar här den lätta
vegetationen, utbred på en plan yta, en stilla
alstrande lifskraft, som, jemn och
oafbruten höjer sig i allt fullkomligare
naturalster. Norra och östra delarna af
socknen äro kala; den södra deremot
beväxt ined löf- och barrskog. Rådande
jordmån är sand och Örjord. Socknen,
som år 1805 beboddes af 1,142 och
1860 af 1,6.34 personer, består af 34
mant. bet. eg.rätts afgift, 3’/<2 mant.
boställshemman, taxerade till 161,120
rdr rmt, samt har 15 lägenheter, 1
manufakturverk, 3 qvarnar och sågar, tax.
till 7,650 rdr rmt. — Kyrkan, den
största pä ön, uppfördes 1805 af sten,
med tillbyggd sakristia på östra gafveln;
längden inom murarna är 581/4 samt
bredden 25V4 alnar. Kyrkan och
sakristian ega brutna tegeltak. På vestra
ändan är ett grundmiiradt torn uppfört
med 31 alnar höga murar och deröfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
