Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Köping.
Köpinge.
333
Köping. Förhållandet har i sednare
tider vållat en bekant tvist. En gammal
sägen låter staden fordom lia varit
betydligt större till omfång, och sträckt
sig ända till Malma kyrka, der en
stenläggning ännu skall utvisa platsen, och
haft 5 kyrkor, deribland en kallades S:t
Olofs, som skall blifvit uppbygd af
Olof Haraldsson eller den Helige, kon.
i Norge, som på sin resa år 1027 till
Iarislaw i Ryssland, uppehöll sig här,
och skall aldraförst tillfört denna ortens
inbyggare den christna läran. Ett
gammalt och med ansenliga inkomster
försedt munkkloster har ock funnits i
Köping vester om ån, der ännu lemningar
påträffas. Munkarne, som troligen
tillhört Bernhardinerorden, måste år 1523,
till betalande af utländsk skuld och
soldatunderhåll, till konung Gustaf I
erlägga 100 lödiga mark. Staden, delad
genom Köpingsån uti tvänne hälfter,
nämligen vestra eller Gamla staden,
belägen på Malma ås, och östra eller Nva
staden, hvilken sistnämda anlades år
1639, är indelad i 4 qvarter, till större
delen bestående af trähus, hvilkas antal
jemte tomterna uppgå till 250;
tillhörande jordegor utgöra 911 tunnl., satta
till I5V4 mant., hvartill kommer en
allmänning af 187 tunnl. inom Odenswi
och Malma socknar; taxeringsvärdet
upptages till 797,930 rdr rmt. — Bland
offentliga byggnader märkas främst
Kyrkan , som är af sten, 79 alnar lång, 48
bred; den gamla ursprungliga runda
kyrkan ombygdes 1702; lion
innehåller en altartafla som skall vara tagen
från Trondhjem i Norge i konung Erik
XIV:s tid och hitförd hufvudsakligen
derför, att på Jienne föreställes Olof den
Helige; åtskilliga vackra epitaphier,
hvaribland isynnerhet en förtjenar nämnas,
öfver brukspatron T. Gunnarsson, död
1713, och der begrafven med sina tvänne
hustrur. Der läses bland annat:
Uti grafvens hvalf med Helgons hvila sofver
En hedersinan, som sa i trona, kärlek, hopp,
Till frommas eftersyn stäldt allt sitt
vandringslopp,
Att hvar eu sanningsmun hans namn med
vördnad lofvar.
Med evigt ärelof Bergslagen honom saknar;
Han ängel i sitt hus, för stad’n en prydnad var,
Hvar gick om råd och hjelp till honom som
sin far:
Gud vet, när sådan man härnäst i Köping vaknar.
En minnesvård finnes här äfven,
upprest d. 6 Juli 1827, öfver den
namnkunnige cheniisten Schéele, som var
apothe-kare i Köping och dog här 1786.
Skolhuset, nybygdt 1842, är indeladt i två
våningar, med rum för lärare samt 2:ne
större lärosalar. — Rådhuset. Köping
hade på 1600-talet det 17:de, men nu
det 27:de rummet, och hör till fjerde
klassens städer. Folkmängden, som år
1754 var 1,254, uppgick d. 1 Jan. 1861
till 1,763 personer. Under år 1860
voro 33 flera födda än döda och 72
inflyttade. Man beräknar (efter Tham),
att ungefär hälften af hela antalet hör
till de s. k. närande- klasserna, och
omkring 11 procent till fattighjonen. Af
näringar är handeln den förnämsta, dock
föga sjelfständig emot den tid, då de
handlande, mer än nu är förhållandet,
voro förläggare för bergslagen, och egde
uteslutande rätt att föra bergslagens
produkter utför Mälaren, och försågo den
med spannmål och kramvaror. Numer
äro alla privilegier af dylikt slag
upp-häfna, och Strömsholms kanal har äfven
dragit en del af trafiken till Borgås.
Dock fortfar ännu stadens handel att
hafva någon betydenhet, och liar
rörelsen under senare åren vunnit någon
förkofran; på stadens våg upplägges
årligen 34 till 35,000 skU jerneffekter;
sjöfarten sysselsätter 19 fartyg af
tillsammans 715 läster; 9 st. häraf tillhöra
ett rederibolag, som äfven eger ett
skeppsvarf. De senare åren hafva ock
medfört en så betydlig tillökning i
frakttillfällen på Stockholm med jern och
spannmål, att endast få aflägsnare in- eller
utrikesresor medhunnits af rederiets
fartyg. De handlandes antal, som år 1840
var omkring 20 uppgick 1860 till 30.
Samma tid funnos 7 fabrikanter och 47
handtverkare. Af marknaderna, som
hållas i Februari och September är den
senare den betvdligaste. Handtverkeri-
t o
erna hafva i allmänhet endast gifvit sina
idkare en tarflig utkomst. Det enda
handtverk, som har någon ryktbarhet,
ehuru afsättningen nu är mindre än förr,
är schatullmakeriet, grundadt i förra
århundradets senare hälft af en Sjölin.
I. ti staden linnes en mindre
strumpfabrik, samt ett jerngjuteri i förening med
en mekanisk verkstad, grundlagdt 1856.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
