Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 Langeryd.
Landeryd.
af 2 bönder. Säteriet har tillhört ryttm.
Carl, Gustaf Lagerfelt, (se om honom
Lagerlunda säteri), dennes son,
landshöfdingen i Linköpings län, Gustaf Adolf
L., död 1769 (efter Anrep), är
antecknad i jordeboken som egare år 1779,
år 1805 befinnes en Hans Jönsson vara
egare och från 1815 tvänne åboer.
Laadbohof. Säteri, se Lambohof.
Landeryd. Socken och præbende
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
dom-prosteriet eller Hanekinds och Åkerbo
kontrakt af Linköpings stift, är belägen
i två härader, llanekinds och
Bankekinds, hvilka skiljas af Stångån, så att
af socknens areal 6,264 tunnl., 2,453
tunnl. i Hanekinds härad ligga på vestra
sidan om ån, och 3,811 tunnl. i
Bankekinds ligga på östra sidan. Längst
i söder hör hit deri nordvestra ändan
af sjön Erlangen, bildande jemte 1/4
mils lopp af Stångån, sydvestlig gräns
mot Wi st, hvarefter ån ännu V* mil
går genom socknen, görande flera fall
vid Slatteforss, Nybro och Hackeforss.
Landet är i allmänhet slätt med spridda
kullar och något af skogsmarker, vid
vestra och östra gränserna. Rådande
jordmånen är lera, här och der svag
och sandblandad; hufvudsakliga
näringen är åkerbruk med boskapsskötsel och
bränvinsbränning; äng och bete finnas
föga, så ock skog; några hemman hafva
fiske i ån; vid denna finnas ock flera
qvarnverk. Socknen, som år 1805
beboddes af 652, år 1855 af 407 i
Hanekinds och 721 i Bankekinds, år 1860
af 1,092 personer, består af 34]/4 mant.
deraf 11% skatte, 2V4 krono, 61/*, fr.
uti Bankekinds och 6Vo 1 krono,
6:V4 fr- i Hanekinds härad;
taxeringsvärdet år 1860 var 166,550 rdr rmt
för förstnämda härad och 107,940 rdr rmt
för sistnämda. — Lannærö nämnes 1312,
Lannarör 1385. Under katholska tiden
skall pastoratet haft egna kyrkoherdar,
men blef vid reformationen præbende
för rektor i Kathedralskolan, under
Johan III åter eget pastorat 1579 och
från 1657 præbende för en lektor. Af
kyrkoherdar må nämnas i slutet af
1500-talet Nicolaus Hemminge, hvars sonson
blef adlad med namnet Leijonstjerna.
Kyrkan, belägen på en höjd nära
Stån-gaån 4 mil från Norrköping, 1 mil från
Linköping, har ursprungligen varit
mycket gammal, men ombyggdes 1753.
Socknen har åtskilliga smärre donationer
för de fattiga. Bland innehafvare af
pastoratet må ock nämnas, den lärde,
tlieo-logie lektorn Magnus S. Fröling, död
härstädes 1797. Af bondföräldrar
föddes här Johan Wætterdahl, som
sedermera blef sekreterare i Bibel-och
Evangeliska sällskaperna i Stockholm, hvars
kanske mest nitiske stiftare (år 18U9)
han varit, bidrog att åter framdraga
evangelium i ljuset så att det visade sin
lifgifvande kraft så väl hos den
enfaldige som lärde, såväl hos den enskildte
| som hos både samhället och
församlingen. Hans minne är alltså vardt att
med tacksamhet fortlefva hos
efterkommande. En runsten i tornmuren talar
om andra minnen nämligen om en man
som åtföljt Gaute på hans vikingatåg.
Inskriften lyder: UtrilU*: UCftt: (lan: Cftit:
tfjiaffa: örutfjar: (in: trå fi: tfjaii: ar: ujar
nür JCauft. Gaute eller Göte var en
mäktig Westgöta jarl, Jedvard Bondes
morfader, som väl kristnad, dock
bibehöll det gamla vikingasinnet och drog
1 härnad mot hedningar; denne Tjalfe,
hvarom runstenen talar, antages varit
en af Gautes skeppshöfdingar. Af
fornlemningar finnas vidare grafkullar vid
Harfvestad, stensättning vid Sorby,
bau-tasten vid Månestad o. s. v.
Under katholska tidén förekomma många
gårdars namn i handlingar af flera slag, J71 /g
gårdar lydde slutligen under kyrkor och
præ-bendeu, 4 under Askaby kloster, af tillsammans
4G:V4 mantal efter 1700 års* jordébok, adeln
egde här då mindre, på 1600-talet åter hade
denna slagit under sig nästan alltsammans, och
fick behålla mycket vid reduktionen, dock ej
utan anspråk å kronans sida. En del hemman
utgöra eller lyda nu under herregods, en del
egas i mindre lotter af ståndspersoner och
bönder. Häraf märkas i Hanekinds härad: säteriet
Ekholmen, f. d. Qvinneby, tax. till 26,9;">0 rdr
rmt, eges af generallöjtn. C. G. Löwenhjelms
arfvingar på Lång i Wärmland, se vidare
artikeln Ekholmen. — Harfvestad med Nybro,
tax. till 19,920 rdr rmt, eges af major H.
Gyllenram, se vidare artikeln Harfvestad. —
Ullstämma, 3/4 mantal frälse, tax. till 11,820 rdr
rmt, eges af öfverstlöjtu. H. G. Nauckoff;
tillhörde 1686 CJ. Rålamb; en del utbyttes till
kronan vid reduktionen af amiral Joh. Bähr. —
2 mantal Bogestad, 1 Edsberga frälse, tax. till
18,880 rdr rmt, hafva alltsedan 1700-talet
lydt under Stureforss i Wist. — 1 Edsberga,
krono, tax. till 6,200 rdr rmt, är
millitiæbo-ställe. — Öfriga hemman äro 1/4 Djulsbro, V2
Möjetorp, V2 Uggletorp, 2 fr. Bogestad. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
