Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landskrona.
Landskrona. 357
friade Landskrona från det befarade
anfallet. Nio år derefter måste staden
af samma orsak uppoffra dubbelt så
stort antal hus. Då nemligen icke
allenast ett förnyadt anfall var att befara
från danska sidan, utan äfven från czar
Peter, hvilken med 40,000 man ryssar
stod på Seland, färdig till landstigning
i Skåne. Vidare skada undgick dock
staden äfven denna gång, emedan ryska
flottan återvände sent på hösten, utan
att hafva tillfogat Skåne något ondt. —
Efter att hafva omnämnt de
märkligaste tilldragelser i stadens historia, vilja
vi ock i korthet nämna några ord om
stadens handel och näringar. Efter de
härjningar och olyckor, som öfvergingo
staden i de två första århundraden af
dess grundläggning, är ej underligt om
den på lång tid ej kunde komma sig
före. Väl vidtog danska regeringen
åtskilliga åtgärder, för att genom
skattefrihet, torgdagars beviljande,
hästmarknadernas och landstingets flyttning till
Landskrona bereda medel till stadens
upphjelpande ur dess lägervall.
Christian III befalde Engelholms borgerskap
att ditflytta, sedan denna stad år 1547
förlorat sina stadsrättiglieter. Likväl
synes dessa åtgärder icke haft den
åsyftade verkan. leke förrän i slutet af
16:de och första hälften af 17:de
århundradet har staden, genom utrikes
handel och andra hjelpkällor betydligare
tilltagit i välstånd, emedan det berättas
att vid denna tid skulle funnits i
staden 500 besutne borgare, hvilkas
handelsfartyg från fremmande land
återkommo med rika laddningar, samt att
staden då varit försedd med stenhus
och andra präktiga byggnader. Största
handeln lärer dock från fordomtima och
ända till 1569 varit pä Mandal i
Norge. Ar 1623 uppdrog regeringen åt A.
Bille att göra sig underrättad om icke
Helsingborg och Landskrona ville
inträda i Skånska handelskompagniet. I
Ostindiska kompagniet lära flera af
stadens borgare varit delegare. Men af
kort varaktighet var denna stadens
förkofran. Kriget, såsom vi ofvan sett,
utbröt, och efter fredsslutet i Hoeskild
1658, då Skåne öfvergick i Svensk ego,
finna vi, att oaktadt staden beviljades
20 frihetsår, hon, fem år derefter, endast
hade 50 till 60 borgare. Handeln
aftog och inqvarteringen var högst
tryckande. Exempel gafs till och med att
en enda husegare måste emottaga ända
till 12 soldater. Hela befolkningen
utgjorde endast 140 matlag. Utan
offentligt understöd kunde den förfallna
hamnen icke heller iståndsättas. Ett blockhus
hade väl 1669 blifvit uppfördt till skydd
för hamnen, men den storm, som om
hösten samma år rasade, hade så
ska-• dat detta, att fartygen icke med
säkerhet kunde öfvervintra derstädes. Till
ersättning för den rättighet staden
under danska tiden haft att handla på
Mandal i Norge, begärde deri af
svenska regeringen att vid sillfisket åtnjuta
samma friheter, som Marstrand,
emedan, då Landskronaboerna hemtat sill
från Bohuslänska hamnar och ville
föra den utrikes, hade man affordrat dem
stora tullen. Visserligen utsträcktes 1668
sent omsider den tullnedsättning, som
endast varit större fartyg förut beviljad,
till mindre farkoster, sådane Landskrona
egde, men dels hade staden på de
sednare åren genom olyckshändelser icke
förlorat mindre än 11 större och mindre
fartyg; dels var sillhandeln i allmänhet
för obetydlig, att kunna lyfta staden till
något välstånd. Oaktadt sin burggrefve,
sina presidenter, sitt femtonmannaråd,
sin plats på riksdagarne framför Malmö,
samt sin utsträckta tull- och
nederlags-frihet är denna stad ett varnande
exempel på hvad yttre flärd, utan inre kärna,
kan inverka, eller livad en vacklande
regering förmår, då den icke bygger
sina beräkningar på annat än ett
lumpet skryt, utan att inre lifskraft inom
samhället finnes eller utan att genom
verksam hjelp söka underhålla och öka
denna kraft. Oaktadt sitt ypperliga
läge var och förblef Landskrona således
ingen stor handelsstad. Sedan staden
blifvit lyckligen återvunnen genom
freden i Lund tyckes den goda hamnen
hafva förmått Carl XI att fortsätta den
plan, han före kriget hyst, att göra
densamma till hufvudort för södra
Sverige. Gyllenstjerna, Carls gunstling och
en tid allsmäktig, ifrade i synnerhet
härför, ja, han ämnade till och med hit
från Lund förlägga biskopssätet med
akademi, och platser voro redan utsedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
