Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
358 Landskrona.
Landskrona.
för residens, bank, mynthus, biskopshus,
akademi samt boställen åt professorerne.
Dahlberg måste uppgöra ej mindre än
3 planer till stadens utvidgande och
befästande. Med Gyllenstjernas plötsliga
död här i staden 1680 förföllo dock
dessa djerfva förslag. För vallarnes
ra-sering uppbådades 1682 till Landskrona
1,200 bönder, hvilka ock snart, till
magistratens stora ledsnad, verkställde detta
arbete. Från denna tid var det fordna
Landskrona en öppen stad. Citadellet
lemnades emedlertid orördt. Med
stadens handel var ock i slutet af 17:de
seklet föga bevändt. Nederlags-friheten,
som blifvit indragen, begärdes 1693
tillbaka för vin och salt, samt för sill och
andra fiskvaror. En enda förmögen
handlande, vid namn Ennes, fanns vid
denna tid i staden; men äfven han
tyckes hafva kommit på obestånd genom
de stora försträckningar han gjorde
svenska kronan. Han dog i Landskrona
1712; från honom härstammar i 3:dje
led majoren och den namnkunnige
forskaren i fäderneslandets häfder och
antiqviteter Barthold Anders Ennes,
bland hvars skrifter må nämnas:
Biographiska minnen af konung Gari XII:s
krigare. Under den korta tidrymden
från 1714 till 1719 hade stadens
kon-tribution stigit från 550 daler
silfvermynt till den nära fyrdubbla summan,
utomordentliga utgifter oberäknade. Aret
1735 omtalas Landskronas fattigdom
såsom öfver ali beskrifning. Handelns
uppkomst försvårades äfvenledes efter
1742 genom tullfrihetens upphäfvande i
Öresund från danska sidan. Omsider
förestod staden en väsendtlig förändring,
ja, en fullkomligt ny tidräkning. Vid
1747 års riksdag beslöts, att staden
skulle flyttas längre ned mot stranden.
Er. Dahlbergs uppgjorda förslag följdes
med den förändring att södra grundet,
kalladt Gråen, skulle bilda ett citadell
till hamnens beskydd. Gamla citadellet
indrogs i stadens fästningsverk, hvilka
med 7 bastioner skulle från landsidan
o
betäcka densamma. Ar 1752 fick den
nya staden sina privilegier, hvarvid 40
års skattefrihet förunnades de invånare
i den gamla, hvilka satte sig ned i den
nya. Andra skåningar tilldelades 20
års och utlänningar 10 års frihet från
alla krono-utskylder, kostnadsfritt
tillhandahölls materialier af sten och kalk
m. m. Oaktadt dessa förmoner gick det
ganska långsamt med den nva stadens
ii ° *
bebyggande. Ar 1766 voro visserligen
100 hus och tomter i den gamla
staden af kronan inlösta, men år 1788
hade den endast 40 korsverks- och 13
stenhus. Hvad handeln beträffar idkade
Landskrona fiskeribolag på 1760-talet
sillfiske i Bohuslänska skärgården,
lle-tourvaror den tiden voro spannmål, sill,
qvarnstenar, pottaska och flera
landt-mannaprodukter. Folkmängden
minskades efter 1761 oeh skatterna, hvilka
tillförene ordentligt influtit, måste nu
mera utpantas. 1768 hade handeln
märkbart aftagit, men förlägenheten var
dock öfvergående och mellan 1775 och
1790 hade Landskrona åter en icke
obetydlig handel. Väl aftog åter denna
småningom, men har dock under de
senare åren lyckligtvis å nyo visat ett
märkbart framskridande, som skall
visas längre fram. På de senare åren
har den nya delen af staden vid
hamnen blifvit bebyggd med 2- till
3-vånin-gars stenhus, så att den del af staden
kan sägas hafva uppstigit ur
hafsböl-jorna. För närvarande utgöres staden
af följande delar: Nya Staden, Gamla
staden, samt Norra och Östra
Förstaden, med de s. k. Värnarne. Bland
stadens byggnader märkas: Sophia
Albertinas kyrka grundlades 1758 sedan
den gamla stått i 350 år, af Adolf
Fredriks gemål, drottning Lovisa
Ulrika, och uppkallades efter hennes enda
dotter; men blef ej färdig förrän 1788.
Ar 1824 försågs hon med tvänne
prydliga torn. Slottet uppbyggdes ånyo
1543 af Christian III, då det gamla
uppfördt af Erik XIII blifvit förstördt,
och omgafs med vallar, grafvar,
bastioner och allt hvad som ansågs nödigt
för en stark fästning. Ar 1682
raserades vallarne, de närmast citadellet
belägna verken jemnades med marken
och grafvarne fylldes. Gamla citadellets
inre verk blefvo likväl bibehållna. Ar
1747 beslöts att fästningens yttre verk
skulle utsträckas till en omkrets af
3,500 alnar, så att de på en gång skulle
omsluta gamla citadellet och den nya
staden, för att derigenom skydda ham-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
