Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
362
Laiuiaforss.
Lapplam!.
hytteån, med tillsammans 4 härdar, 2
hamrar, hvarvid tillverkas893 Sktt
stång-jern af köpe-tackjern. Det Öfra har
tillhört tfn grefve Rudenskiöld, båda den
Lindhska familjen, sedermera frih. A. I.
Adelsvärd, en Geijerstam, år 1860 ryttm.
G. R. Lagerhjelm, gift med Anna
Lovisa af Geijerstam. Bruket med
tillhörande landtegendom, 41/4 mant., med
tegelbruk och såg, samt Arbohytte qvarn,
allt i Winteråsa socken, tax. 1860 till
57,400 rdr rmt. Dessutom lyda under
Lannaforss: lägenheten Björntorp på
Lanna bys egor samt l7/a mant.,
äfvensom en andel uti Klunkhytte
allmänning, allt uti Hidinge socken, Va m:tl
Brettorp i Tysslinge socken.
Sinides-rätten arrenderas af brukspatron P.
Hinnersson, se vidare tillägget till III
Bandet under Garphytte bruk.
Lannaskede. Annex-socken till
Mv-resjö pastorat, ligger uti Östra härad af
Jönköpings län, 4V4 mil s. s. v. från
Ekesjö, vid 650 fots höjd öfver hafvet
och omfattar på en längd af lVo mü
och Va müs bredd en areal af 5809
tunnl., hvaraf 46 äro insjöar. Hemman- |
talet är 12 mant. sk., 2% kr., 4 fr.,
tax. jemte % fr. räntor, 3
manufakturverk, och 1 qvarn till 73,090 rdr rmt.
Folkmängden, som år 1805 var 524,
uppgick 1860 till 699 personer, men
år 1855 till 743. Kyrkan af sten,
ligger V10 mil från moderkyrkan. I
socknen äro Lannaskede och
Näf-velsjö mineralbrunnar, belägna nära
vid hvarandra. Den förstnämnda upp
täcktes 1774 af en tjenstflicka,
hvilken under det lion sökte efter några
bortgångna kreatur, kom till ett med
låg björkskog mycket beväxt ställe,
och påträffade, nedom en derstädes
belägen sandbacke, en källa, af hvars
vatten hon drack, med påföljd af
yrsel och annat illamående. Detta
berättade hon för sitt husbondfolk, hvilket
derefter, under flera är, begagnade
källan för hvarjehanda sjukdomar. Genom i
kammarherren Stedts försorg blef stället
år 1778 undersökt af provincialläkaren
Wåhlin. Ar 1781 erhöll egaren af
Näfvelsjö säteri, Joh. Ant. Cedercrona, i
privilegium på innehafvandet af denna
jemte den vid samma tid på Näfvelsjö 1
egor uppfunna brunnen, jemte rättighet
att här hålla 2 marknader om året.
Arattnet eger en kristallinisk klarhet och
är färglöst, med mycken bläckhaltig
smak. Det har synnerligen visat sig
verksamt mot svag måge och de flesta
deraf beroende sjukdomar. Ställets vackra
belägenhet, badinrättning, brunnshus och
lazarett, jemte andra ändamålsenliga
inrättningar, samt numera 3:ne olika helso
källor, hafva gjort att det nu är
mycket besökt.
Här finnas följande byar och gårdar: Broby,
hvaraf 1 mant. klosterg., tax. till 2,700 rdr,
är utarrenderadt militiæ-boställe, f/a mant., tax.
till 1500 rdr, eges af riksdagsmannen J. Lönn;
Ilögaberg; Herrtorp; Kulebo; Pukeås; Ràberg;
Skräppeboda; Trishult, hvaraf 1 mant. är säteri
med 1 V2 mant. underl. tax. till 12,500 rdr. —
Ulfveboda, hvaraf ö/8 mant., tax. till 3,000 rdr.
— Edseryd och Luderslätt, frälsehemman. —
Horsaryd, nu kalladt Rosenholm med manufakturi
och ,/4 mant. Luderslätt tax. till 12,750 rdr
— Lannaskede, hvaraf 1 mant. preststom, tax
till 2,030 rdr; helsobrunnen, tax. till 3,000
rdr-eges af ett bolag. — V4 Berg, tax. till 1,200
rdr, är kapellans bost. — Minsta brukningsdelen
är V32 mant. Broby, tax. till 100 rdr. —
Adress: Hvetlanda.
Lappland, Svenska, utgör sydligaste
delen af Lappland och nordligaste
delen af Sverige; beläget mellan 64 — 69°
n. br. samt 34 — 41° ö. 1. från Ferro,
intagande en längd af 56 mil, en
medelbredd af 20 mil, samt en areal af 1,047
qvadratmil eller 24,235,247 tunnland.
Landet indelas i 6 lappmarker, liggande
från norr till söder i följande ordning:
Torneå, Luleå, Piteå, Umeå eller
Lycksele, Åsele samt Jämtlands lappmarker.
Den sjunde svenska lappmarken, Kemi
afträddes till Byssland, jemte en del af
Torneå lappmark, genom fredsslutet i
Fredrikshamn 1809. Lappmarkerna, som
till vidden utgöra mer än en fjerdedel
af hela Sveriges rike, äro väl
sinsemellan skiljaktiga, dock öfverensstämma
deras naturliga beskaffenhet derutinnan,
att de fördela sig i två trakter:
Fjälllandet och Skoglandet. Det sednare är
väl uppfyldt af stora bergssträckor och
höjder, dock så att deremellan finnas
stora och vidstäckta slättmarker. Öfver
hufvud är dock Lappland bergrikt. Den
del deraf, som ligger närmast
Wester-och Norrbotten, är betäckt med
omätliga barrskogar; men på 12 till 13
mils afstånd derifrån blir marken
småningom högre och slutligen uppfylld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
