Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
364 Lappland
Lappland.
De följdes dock liu åt, samt aflade
barn, af hvilka sedermera alla menniskor
som nu lefva härstamma.» Liksom
andra hedningar hafva äfven Lapparne
tillbedt afgudabeläten. I Jockmocks
prestgård förvaras trenne sådana beläten,
liknande menniskor. Den störste kallas
Storjunkern. I afseende på
missionsverksamheten bland Lapparne, påträffa
vi den först kända, som ej blifvit
utförd genom svärdet, under erkebiskopen
i Lund Magnus Nilsson af Winsetorp
1379—1390, som väckte svenska kyrkan
till behjertande af missionsverksamhet i
Lappmarken. Vid samma tid förmäles
en qvinna vid namn Margaretha hafva
gått omkring, drifven äfven af inre
syner, till kung och drottning, erkebiskopar
och biskopar samt riksens förnämsta män
både i Danmark och Norge, gråtande
och bedjande lika ifrigt under flera års
tid, att de måtte förbarma sig öfver
Lapparne, att de måtte blifva förda från
mörkret till Guds underliga ljus. Hon
förstod att förespegla de myndige äfven
den timliga nyttan af lappstammens
omvändelse. Detta linnes af ett bref
från drottning Margaretha, skrifvet i
Malmö 1389 och afsändt med nämnda
qvinna till Lapparne och biskoparne i
Sverige. Hon var sjelf född hedning
och lappska. Landet hade förut i
trettonde århundradet under Magnus
Ladulås, som lofvat, att den, som kunde
bringa Lapparne under hans välde,
skulle få dem till sin välfångna egendom,
blifvit lagdt under Sverige genom
Birke-karlarna. Man förebrår desse att hafva
lagt hinder för Lapparnes omvändelse. [
Först under Gustaf I ditsändes kristna
lärare. Omkring år 1600 lät Carl IX
bygga kyrkor i Lappland, och stipendier
gåfvos åt lappska ynglingar, hvilka
studerade i Uppsala. I början voro de
nya lappska kyrkorna annexer till
närmaste svenska pastorater. Drottning
Christina skall först hafva inrättat
beständiga lappska pastorater, dock gifva
Kgl. kollegii förmälan om biskoparnes
den 2 Mars 1686 ingifven påminnelse,
att "Lapp-presterna framför allting borde
bo i Lappmarkerne, uppå det de så
mycket beqvämliyare, jemväl om sommaren,
kunde resa omkring hela den dem anförtrodda
Lappmarken och Lapparne till gudsfruk-
tan tillhålla", anledning sluta, det ännu
vid den tiden icke alla
lappmarkspre-ster ständigt vistades inom sina
församlingar, och, enligt 1723 års förordning,
berodde sjelfva religionsundervisningen
på kringresande missionärer, dock med
vissa stamhåll, neml. de 7
hufvudkyr-korna, som då funnos. Vid hvarje
sådan kyrka borde inrättas en skola, och
så väl denna, som hela kyrkoväsendet,
stod under uppsigt af Hernösands
konsistorium. Folkskolorna besökas ej af
lapparnes barn utan funnos 1860 för
dem 3:ne missionsskolor, i Lycksele,
Stensele och Åsele, der omkring 18 i
hvarje skola erhöllo fri undervisning,
kost och kläder, hvarförutan en i
Lycksele på Skytteanska donationen från
1632, och på allmänna medel grundad
skola, der 6 lappska barn åtnjöto
undervisning och underhåll. Dessa
missionsskolor hafva på ett verksamt sätt
bidragit till Lapparnes i sednare tiden
gjorda framsteg i upplysning och
sedlighet. På hvad tid först nybyggare
nedsatt sig i Lappland är ovisst; men
med tillförlitlighet vet man, att många
Finnar öfvergåfvo fäderneslandet och
flyttade till Lappmarken, när Ryssarne
i Carl XILs tid förhärjade Finland. De
svenska nybyggarne härstamma från
Dalarne, Ångermanland och Westerbotten.
Vid nybyggares bosättning förunnas
dem vissa frihetsår, under hvilka de
icke betala några slags utskylder.
Friårens antal lämpas efter odlingens större
eller mindre svårighet, till 15, 20 eller
30 à 50 år. Om nybyggarnes
inkräktande af lappbefolkningens område är
redan något nämndt under artikeln
Jämtlands lappmark; önskligt vore att ett
mål härför sattes. Med afseende på
afvittrings-stadgan för landets
kolonisering och bebyggande, som helt och
hållet förfelat sitt mål, föreslås i »Försök
till en Statsekonomisk Statistik öfver
Sverige» af C. A. Agardh, II Delen,
2:dra häftet sidan 397—415, en
kolonisation och afvittring i enlighet med
landets naturförhållanden. Förut är
nämndt att landet indelas i skogs- och
fjäll-land. Att med säkerhet bestämma
gränsen mellan dem, är icke möjligt,
enär man ännu saknar ett tillförlitligt
kartverk öfver Lappmarkerna. Skogslandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
