Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Laxmaus-Äkarp.
Laxå Jernbruk.
375
personer. Skattehemmanet har 3 åboer,
V3 mant. krono, har varit profoss-, är
nu kaptens-boställe, frälsehemmanet
lyder under Trolleberg, det öfriga 1 mant.
krono är ett akademiens i Lund
præ-bende-hemman med säterifrihet, tax. till
15,000 rdr rmt; årliga utsädet är e:a
90 och afkastningen 700 tunnor. En
med namnet Laxman, ur hvars biografi
vi tillåta oss meddela ett utdrag, har
donerat detta hemman till kanikerna i
Lund.
År 1502, den 22 Junii, då rikets hofmästare,
herr Påwel Laxman af Waldén, gick ifrån
Köpenhamns slott till Höjebrosträde, mötte honom
tvenne herremän, Ebbe Strangesön och Björn
Anderson, och då Laxman kom på Höjebro, stack
den förstnämnde honom i bröstet med en dolk,
den andre fullbordade mordet medelst ett
värj-stygn, derefter kastade mördarne honom i
strömmen sägande. »Du heder Laxman; löb nu uti
vandet som din art är.» — Konung Hans blef
högeligen misstänkt såsom upphofsman till detta
mord, emedan mördarne eu längre tid uppehöllo
sig i staden utan att tilltalas. Någon tid
derefter lät Konungen anklaga den mördade herr
Laxman för dom och rätt och lät allt hans gods
indragas till kronan, af den orsak som domen
förmäler: »Att herr Laxman haft hemliga
stämplingar med rikets fiender», hvilket konungen tog
på sin själs salighet, emedan bevis felade,
änskönt ingen möda sparades för upptäckande af
hemliga bref o. d. Konungen indrog äfven
hustruus gods till kronan; men slutligen återfick
hon Sandholt på Fyen, emedan heunes gods
icke kunde vara förverkadt. Fastän konung Hans
icke var pligtig ansvara för sin gerning utan
för Gud Allsmägtig, lät han dock efter eu tids
förlopp domen stadfästas af kammarrätten. Det
förljudes att konungen på sitt yttersta ångrat
deuna gerning och många gåuger utropat: O
Laxman! Laxman! — Herr Laxmaus lik finnes
begrafvet uti klostret till Helsingör. Han var
eu rik man, som samlat och köpt mycket gods,
hvarföre han, som oftast händer, blef hatad och
afundad; hade hans mördare icke känt
konungens ogunst emot honom och begär till hans
egendom, hade de troligen ej vågat afhända
honom lifvet. — Herr Laxman egde fem
sätesgårdar, nämligen: Sandholt och Nielst.rup på
Fyen, Assarbo på Seland, Wallén i Haltand och
Akarp i Skåne samt dessutom 900 arfvegårdar
och 14 qvarnar, af hvilka egendomar Laxman
årligen hade uti inkomst 82 läster 25 pund
korn, 8 läster mjöl, 71 /2 läster 1 x/2 pund smör,
37 svin, 1,121 får och lamm, 300 gäss, 664 höns,
11 kor och 1! laxar, 1 läst salt samt 1,833
mnrk; dessutom hade han i pant Sölfvitsborg
för 1300 mark, Göingeholm för 900 mark,
förutan bo och boskap, som fanns på
förenämnde sätesgårdar. och på Sölfvitsborg. Uti
Köpenhamn, Helsingör, Malmö, Landskrona,
Luryl, Sölfvitsborg, Halmstad, Helsingborg och
Faaborg hade han en gård uti hvarje stad. Egde
ett märsskepp och trenne smärre skepp.
Laxå Jernbruk*) i Bodarne socken
och Grimstens härad af Örebro län, är
beläget på sjelfva plateaun af den
sedan Folkunga-ättens fejder bekanta stora
skogen Tiveden, utgörande sydligaste
delen af länet, 409 fot öfver hafvet, 2
mil från Askersund, 6 mil från Örebro
och lika långt frän Mariestad samt
således ungefär midt emellan Stockholm
och Götheborg; och går landsvägen
emellan dessa båda städer alldeles förbi
sjelfva mangården. Det har sitt namn
af den lilla elf, Laxån, som drifver
Bruket, och kommer från dess
dammsjöar, Östra och Vestra Laxsjön,
hvarifrån den, bildande många ännu
obegagnade vattenfall, uttömmer sig i sjön
Toften och utgör således början till den
nedom Örebro i Hjelmaren utfallande
Svartån. Hela »Tij vägen eller
Tidevä-j gen», som den fordom kallades, var
en »kronones allmänning» tilldess
Rådmannen i Stockholm Anders Boij der
företog sina storartade
Bruksanläggningar. Början gjorde lian år 1639 med
anläggning af, såsom det i offentliga
handlingar för den tiden vanligen
kallades: »en skjör Hammare», i Kårbergs
ström i Snaflunda socken. Härigenom
i kom han i tillfälle till noggrann
kännedom om orten vid sina för bruksdriften
vid Kårberg nödiga färder genom den
angränsande stora skogen Tiveden, den
han fann vidsträckt, skogrik och
genomskuren af tjenliga vattendrag samt icke
| utan anledningar till malmfyndigheter.
Af honom uppgjordes troligen den plan
till de stora bruksanläggningar, som
sonen Anton, sedermera adlad von Boij,
efter fadren fullföljde och fulländade.
Desse voro: 1) Markebäcks masugn, 2)
Röfors hammare med 2:ne härdar, 3)
Lass-ana tvenne stångjernshamrar med fyra
härdar, 4) En masugn på allmänningen,
benämnd Lassåna, 5) Brattfors, -1
ham-’ marc med 2:ne härdar, 6) Holms masugn,
7) Aspa och Algrena tvenne
stångjernshamrar med fyra härdar, 8) Tgelbäcks
masugn, 9) Åboholms masugn med en
hammare och två härdar, 10) Granviks
masugn, 11) Forsviks tvenne hamrar och fyra
härdar, alla belägna på Tiveden och kän
da under namn af von »Boijska verken.»
För driften af alla dessa jernverk sökte
*) Meddeladt af med. dokt. V. Cassel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
