Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lekeryd.
Lekeryd. 3&5
3 alnar, hvartill statsanslag erhållits.
Tvänne starkt mineralhaltiga källor
finnas i socknen, den ena på Hestra, den
andra på Fagerängs egor. Rådande
jordmånen är sand, grus och klappur.
Socknen lider till större delen brist på skog.
Hemmantalet är 44%, hvaraf 28%
skatte, 4 kr., 12 fr., taxerade 1860 till
172,137V2 rdr.; dessutom finnas i
socknen 1 lägenhet, 1 manuf. inr., 6
qvarnar och sågar, tax. till 7,750. Ord.
räntan är 338 rdr 39 sk. 6 rst. Kr.v. I
bevillning erlades 1860: 271 rdr. 20 öre.
Folkmängden, som år 1749 var 898,
1805 1,182, uppgick 1860 till 1,329
personer. Alla boningshus byggas
alltsedan 1840-talet med 2 våningar.
Socknen skrifs numera Lekeryd, till
skilnad från Lekaryd socken i Allbo.
Kyrkan, belägen 1/2 mil från moderkyrkan,
är af sten och gammal, tillbyggd 1730,
35 alnar lång, 19 alnar bred.
Orgelverket af 8 stämmor byggdes 1758.
1 choret är Ribbingska familjegrafven
för ej så längesedan igenfylld. På den
jernbeslagna sacristidörren läses Johan
i mer än tvåtumslånga runor. I biskop
Brasks registr. 1527 anföres, att d. 5
Febr. s. år ecclesia Lekared, med dess
5 altaren, blef consecrerad till ära för
kyrkans patron, S. Ciryacus martyren,
liksom den stora taflan öfver högaltaret,
som är ännu qvar och förvaras i tornet.
Öfver lilla kyrkodörren ses Maria med
barnet i en cell med klaffar, som kunna
öppnas och slutas. Närvarande
komministern härstädes, Joh. Edv. Lagergren,
är ledamot af Sv. fornskriftsällskapet i
Stockholm, har författat åtskilligt i 3:dje
Bandet af Tuneld, 8:de upplagan, och
i Biografiskt Lexikon, äfvensom i Ny
Smålands beskrifning III del. Konung
Magnus lemnade 1333 uppbörden af
Lekarydh m. fl. socknar i Tveta härad
såsom pant till biskop Carl i Linköping
för en penningesumma, som han var
biskopen skyldig. Här vid Lekeryd lär
Lindorm Ribbing bott, hvars små söner
Peder och Lindorm halshöggos af
Christian Tyrann, jemte 2 andra barn af
samma slägt. Ätten anses af några
härstamma från Konung Magnus Erlingsson,
den förste krönte konung i Norge.
Häradshöfding Arv. Ribbing ledde
hufvudsakligen de odlingsföretag, som på-
IV
gingo här på 1840-talet, dervid qvarnarne
Gustaf och Björn blifvit inköpta från
Ramsjöholm, Storån sänkt och Lillån
afledd genom en 20 fot bred kanal, allt
för att af vattendränkta mader skaffa
en odlingsbar rymd för en mängd
jordegare. Vid rusthållet Munkebo, på
socknens högsta kulle, synes ett större rundt
rör, som tros vara ruin efter ett kloster.
Lindar, som annars ej växa här, framskjuta
ur gamla stubbar i röret. Traditionen
förmäler, att gräfningar här fordom skett,
men att man städse blifvit hindrad af
en ofantligt stor orm, som framkommit
ur jorden. På hemmanet O. Hörda skall
ock varit ett kloster; vid gräfning har
man der funnit knifvar och menniskoben.
Wieselgren anser, att här varit en
afvels-gård under Nydala. På Höredas norra
gärde är en vidsträckt grifthög samt i
trakten en mängd griftkullar,
bautastenar och stensättningar. Från
Kungstenen, hvilande på en kulle, hvarifrån
man har en vidsträckt utsigt och skall
kunna i klart väder se 7 kyrkor,
omtalar sägnen, att en konung åskådat en
drabbning. Vid torpet Uddebo och på
kyrkoherde-stomhemmanets egor hafva
uråldriga offerkällor varit. I bynamnet
Wireda, liksom socknen Wirda i N.
Wed-bo, ligger rimligtvis en qvarlefva af det
namn, den Virda lagman bar, som här
vid Kungsbro eller annorstädes i
Holaveden mottog kungen på eriksgatan.
Hålavägen genomlöper också socknen.
Sommaliden mellan kyrkan och Wireda
bredvid en stor slätt anses benämnd efter
Christoffer Somme, som vid 1611, då
krigsoroligheterna sträckte sig hit,
valen af de agerande personerna. Ar 1529
Lördagen efter S:t Jörans dag var vid
Lekaryd ett möte mellan utskickade från
de upproriska i Ostergöthland samt
Jönköpings borgare och allmogen i Småland;
de utskickade fingo då inga andra svar
än att Småländningarne ville afvakta hvad
Westgöta-Herrarne på mötet på Larfva
hed, som då som bäst pågick, kunde
besluta.
Gårdar och hemman: Wik säteri, se den
artikeln, med underlydande* !/g mant. Kettilstorp.
V4 Qvarn Gustaf, med såg och qvarn, Qvarn
Björn, tax. till 2100 rdr., eges af kapten
Broberg. Rambro qvarn ock såg (tax. till 7900), 1
askcalciuerbruk (tax. till 750 rdr.), 1 ’/2 Rönjane,
i/A Fageräng, ö/8 Lekeryd, 137/384 mant. i
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
